Symtom på en panikattack kan vara hjärtklappning, bröstsmärta, svettning, darrning, andnöd och en känsla av att kvävas. Ofta infinner sig också en rädsla för att dö eller bli galen. Panikattacker är ofta mycket obehagliga, men de är inte farliga och de går i regel över av sig själva inom en halv timme. Efteråt kan den studerande känna sig mycket generad över situationen.
Återkommande panikattacker kan få den studerande att undvika platser och situationer som kan utlösa en attack (t.ex. en föreläsningssal, buss). Ofta är rädslan förknippad med tanken om en plats som man inte kan fly från eller en situation där man känner sig bortgjord inför andra. Att fortsätta undvika situationer hjälper dock inte mot symtomen på lång sikt utan kan snarare förvärra dem. Det lönar sig att stegvis närma sig sådant som känns svårt. Att utsätta sig för svåra situationer bidrar till att paniksymtomen minskar med tiden.
Tervetuloa paniikin omahoito-ohjelmaan | Mielenterveystalo.fi (på finska)
Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.
Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.
Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.
Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
