Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Visuella perceptionssvårigheter beror på en avvikelse i hjärnans sätt att behandla visuell information, d.v.s. information som baserar sig på synintryck. Vanligtvis innebär perceptionssvårigheter problem med antingen den visuella uppmärksamheten eller med rumsuppfattningen. Störningar i den visuella uppmärksamheten försvårar varseblivningen och igenkänningen och gör det svårt att urskilja det som är väsentligt. Svårigheter med rumsuppfattningen medför problem i situationer som kräver bedömning av storlek, avstånd, form, riktning eller rörelse.
I vardagen kan perceptionssvårigheter göra det svårt att till exempel orientera sig i en främmande miljö, läsa en kalender, bedöma hur länge ett evenemang pågår och bedöma ett avstånd. I studierna kan det i synnerhet vara svårt att läsa figurer och tabeller eller förstå symboler. En studerande med perceptionssvårigheter kan också ha svårt att förstå funktionsmekanismerna hos apparater. Svårigheter med den visuella uppmärksamheten kan bland annat leda till slarvfel, då det är något den studerande inte lägger märke till. Därtill blir det svårare att hitta väsentlig information i en helhet. Perceptionssvårigheter har också ofta ett samband med inlärningssvårigheter i matematik, eftersom matematik också förutsätter rumsuppfattningsförmåga, som behövs bland annat för att uppfatta siffror och matematiska symboler. Den studerande kan också ha svårt att förstå geometri.
En stor del av kommunikationen mellan människor är icke-verbal, vilket betyder att perceptionssvårigheter kan påverka också i sociala situationer. Den studerande kan ha svårt att tolka andra människors miner och gester, och i synnerhet nya sociala situationer kan vara utmanande. Därtill kan perceptionssvårigheter medföra svårigheter att tänka bildligt och utföra uppgifter som kräver fantasi.
Stiftelsen för Rehabilitering: www.oppimisvaikeus.fi (på finska)
Niilo Mäki Instituutti: Hahmoittamisen kuntoutus, www.hahku.fi (på finska)
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang