Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Perceptionssvårigheter
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Visuella perceptionssvårigheter beror på en avvikelse i hjärnans sätt att behandla visuell information, d.v.s. information som baserar sig på synintryck. Vanligtvis innebär perceptionssvårigheter problem med antingen den visuella uppmärksamheten eller med rumsuppfattningen. Störningar i den visuella uppmärksamheten försvårar varseblivningen och igenkänningen och gör det svårt att urskilja det som är väsentligt. Svårigheter med rumsuppfattningen medför problem i situationer som kräver bedömning av storlek, avstånd, form, riktning eller rörelse.
I vardagen kan perceptionssvårigheter göra det svårt att till exempel orientera sig i en främmande miljö, läsa en kalender, bedöma hur länge ett evenemang pågår och bedöma ett avstånd. I studierna kan det i synnerhet vara svårt att läsa figurer och tabeller eller förstå symboler. En studerande med perceptionssvårigheter kan också ha svårt att förstå funktionsmekanismerna hos apparater. Svårigheter med den visuella uppmärksamheten kan bland annat leda till slarvfel, då det är något den studerande inte lägger märke till. Därtill blir det svårare att hitta väsentlig information i en helhet. Perceptionssvårigheter har också ofta ett samband med inlärningssvårigheter i matematik, eftersom matematik också förutsätter rumsuppfattningsförmåga, som behövs bland annat för att uppfatta siffror och matematiska symboler. Den studerande kan också ha svårt att förstå geometri.
En stor del av kommunikationen mellan människor är icke-verbal, vilket betyder att perceptionssvårigheter kan påverka också i sociala situationer. Den studerande kan ha svårt att tolka andra människors miner och gester, och i synnerhet nya sociala situationer kan vara utmanande. Därtill kan perceptionssvårigheter medföra svårigheter att tänka bildligt och utföra uppgifter som kräver fantasi.
Tips för handledning
- Ta upp saken med den studerande och fråga vad hen har för behov. Den studerande vet bäst själv vad som kan vara till hjälp! Hjälp den studerande att också identifiera styrkor, som kan vara till nytta när hen möter utmaningar i vardagen.
Kursupplägg
- Se till att läsordningar och tidtabeller är tydliga och lättlästa.
- Kontrollera att föreläsningsmaterialet har en tydlig struktur. Använd en font som är tillräckligt stor, tydlig och utan seriffer (till exempel Arial).
- Fäst uppmärksamhet vid kontrasten mellan texten och bakgrunden i föreläsningsmaterialet. Använd kontrast, såsom svart text på en vit bakgrund. Erbjud den studerande en möjlighet att få föreläsningsmaterialet utan bilder och bakgrundsfärg.
Föreläsningar
- Märk ut eller visa det väsentliga i figurer och tabeller. Inkludera också text som förmedlar den centrala informationen i figuren eller tabellen.
- Var uppmärksam på hur långa och tydliga uppgiftsbeskrivningar du ger. Många har svårigheter att läsa och förstå uppgiftsbeskrivningar och att komma ihåg långa anvisningar. Ge uppgifterna också skriftligt, inte enbart muntligt.
- Spjälka upp räkneoperationer i deluppgifter och mindre helheter. Då blir det lättare för den studerande att hantera mängden av information.
- Du kan hjälpa den studerande genom att koppla ihop teori och praktik och på så sätt synliggöra meningen med en räkneoperation.
- Åskådliggör en räkneoperation med hjälp av till exempel en visuell illustration. Till exempel en figur på ett papper är till hjälp för de flesta.
- Förklara tydligt hur en uppgift framskrider och vad som är meningen med olika räkneoperationer. Förståelse av orsak och verkan underlättar också begreppsförståelsen.
Mer information:
Stiftelsen för Rehabilitering: www.oppimisvaikeus.fi (på finska)
Niilo Mäki Instituutti: Hahmoittamisen kuntoutus, www.hahku.fi (på finska)
Individuella studiearrangemang
Perceptionssvårigheter
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Autismspektrumstörning
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Panikattack och panikångest
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Ångest och nervositet
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Respons
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
This service is provided by:
Learning Services
Did you find what you were looking for? If not, please contact us.