Autismspektrumstörning

Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Autismspektrumstörning är en neurobiologisk funktionsnedsättning, som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen varseblir och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.

Autismspektrumstörning tar sig mycket olika uttryck och orsakar olika funktionshinder från person till person. En del personer med autismspektrumstörning klarar av att leva mycket självständigt, medan andra kan behöva mycket stöd genom hela livet. I många fall är autismspektrumstörning förknippat med särdrag i sinnesregleringen, t.ex. över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, dofter, smaker och färger. Därtill kan autismspektrumstörning orsaka särskild stresskänslighet. Autismspektrat kan också innefatta styrkor, såsom god förmåga att upptäcka detaljer och koncentrera sig på sådant som intresserar samt stark rättskänsla.

Enligt olika undersökningar har ungefär 1 % av befolkningen autismspektrumstörning. Enligt det nya diagnostiseringssystemet betraktas Aspergers syndrom inte längre som en särskild diagnos utan som en del av autismspektrat. Nedan behandlas bägge diagnoserna som en helhet.

Vad är Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom (AS) är en neurobiologisk störning i det centrala nervsystemet, som gör det svårt att delta i social interaktion och vara flexibel i sitt tänkande och agerande. Syndromet betraktas som en autismspektrumstörning. Förekomsten är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor. De symtom som är förknippade med syndromet kan variera stort, från milda till fullständigt invalidiserande, beroende på person, miljö och situation. Aspergers syndrom märks inte nödvändigtvis i den studerandes beteende, om hen inte tar upp saken själv.

 

Hos en person med Asperger är den information som förmedlas via sinnena och tolkningen av denna information avvikande. Många personer med Asperger lider av stark sensorisk överkänslighet, vilket gör att bullriga och ekande rum, såsom matsalar och föreläsningssalar, kan kännas obehagliga och störa koncentrationen. En person vars sinnen blir överbelastade kan också drabbas av panikattack, låsa sig eller stänga in sig i sina egna tankar. Det kan också vara svårt att styra sitt beteende och att koncentrera sig. Till exempel kan tröskeln att påbörja och avsluta en uppgift vara hög. Den studerande kan till exempel haka upp sig på en del av en uppgift om anvisningarna är otydliga eller motstridiga.

Opiskelua Learning Hubissa

En person med Asperger kan ha olika typer av svårigheter när det kommer till stresstålighet. Stress kan uppstå av andra orsaker än vad som är typiskt hos studerande. Den studerande upplever det inte nödvändigtvis som belastande att förbereda sig för tentamen, men en liten förändring i tidtabellen eller oklarheter kring praktiska arrangemang kan orsaka för mycket stress. Oförutsägbarhet och nya situationer kan vara särskilt svåra för den studerande. Behovet av regler och rutiner är särskilt framträdande när det kommer till Aspergers syndrom. Det kan vara svårt att anpassa sig till förändring på grund av bristen på flexibilitet i tänkandet och agerandet. I en del situationer kan tänkandet också te sig inrutat och begränsat.

Svårigheter med social interaktion är ett annat typiskt symtom. De flesta studerande med Asperger vill ha vänner och ingå i en gemenskap men kan ha svårt att skapa kontakter till följd av svårigheter att tolka språk och kommunikation. Det kan exempelvis handla om att tolka saker bokstavligt och ha svårt att uppfatta ironi och sarkasm samt olika nyanser i en diskussion. Därtill kan den studerande ha svårt att förstå en annan persons gester, miner och kroppsspråk. Det kan också vara svårt att skapa och upprätthålla ögonkontakt. I en gruppsituation kan det vara svårt att uppfatta de sociala koder som gäller i situationen samt att inleda och upprätthålla en diskussion. Det kan också finnas små avvikelser i den studerandes beteende, till exempel i röstanvändningen, talet och kroppsspråket.

 

Enligt det nya diagnostiseringssystemet betraktas Aspergers syndrom inte längre som en särskild diagnos utan som en del av autismspektrat. Nedan behandlas Aspergers syndrom i enlighet med det gamla diagnostiseringssystemet.

Tips för handledning

  • Individuell studiehandledning är av yttersta vikt för att studierna ska framskrida smidigt.
  • Var tydlig, rak och målinriktad, men också lugn och vänlig när du diskuterar med den studerande. Kontrollera att den studerande verkligen förstår det du säger.
  • Ge den studerande utrymme i diskussionen. Var uppmärksam på det fysiska avståndet. Ge också utrymme för tystnad, eftersom det kan betyda att den studerande processar det du sagt.
  • I handledningssituationer kan det vara bra att fästa särskild uppmärksamhet vid följande:
    • att göra uppgifter enligt en tidtabell samt i en rimlig ordningsföljd och omfattning
    • att göra realistiska val när det kommer till studiernas innehåll och ordningsföljd
    • att förstå strukturen i studiehelheterna och studierna
  • Extra stöd är viktigt särskilt i början av studierna eller i samband med förändring. Följande kan hjälpa den studerande att komma igång med studierna:
    • en möjlighet att i förväg bekanta sig med högskolan, dess tjänster och lokaler
    • individuell information om hur den studerande tar del av de tjänster och det stöd som erbjuds vid högskolan
    • Tillräcklig information om tider, platser och program för kommande träffar, så att den studerande kan förbereda sig i förväg. Att visualisera tid och plats, till exempel med hjälp av campuskartor, kan vara till hjälp.
  • Trygga vardagsrutiner hjälper den studerande att orientera sig i studierna. En studerande med Asperger kan uppleva oklara situationer och förändringar som särskilt belastande.
  • Att kunna förutse en situation hjälper den studerande att hantera situationen och besparar hen från många problem. Ge tillräckligt med tydlig information i förväg om till exempel kommande uppgifter eller nya situationer.
  • Sådant som kan kännas självklart kan vara bra att ta upp, eftersom studerande med autismspektrumstörning ofta hamnar utanför den tysta kunskapen.
  • Fokusera inte bara på utmaningar när du diskuterar med den studerande, utan försök också uppmärksamma den studerandes styrkor och hur de kan komma till sin rätt i studierna. Många studerande med autismspektrumstörning är mycket engagerade i det ämne de valt att studera och kan ha öga för detaljer och hög arbetsmoral. För en studerande med autismspektrumstörning är det viktigt att lyfta fram de starka sidorna, hitta sätt att kompensera de svagare sidorna och få upplevelser av att lyckas med studierna.

Kursupplägg

  • En studerande med Asperger behöver i allmänhet en tydlig struktur och läsordning samt klara krav. Se till att den information som den studerande behöver är lättillgänglig, exakt och uppdaterad.
  • Det kan bli lättare för den studerande att delta i undervisningen om:
    • hen får ta del av förläsningsmaterial och skriftligt material i förväg
    • material och anvisningar är tydliga och entydiga
    • hen får information om förändringar så tidigt som möjligt
    • du föreläser i lugnt tempo, med tydlig röst och håller dig till saken
    • hen kan göra anteckningar i form av ljud- eller bildupptagning på en bärbar dator
  • Den studerande kan ha behov av att ställa många frågor under ett undervisningstillfälle. Om frågorna börjar störa kan du ta upp saken med den studerande. Berätta på vilket sätt hen kan vara i kontakt med dig när hen har frågor (diskussion under pausen eller efter föreläsningen, per e-post, under mottagningstider o.s.v.)

Föreläsningar

  • I samband med föreläsningar och grupparbete kan den studerande få svårigheter om belastningen på sinnena blir för stark. Det finns många olika sätt att hjälpa den studerande att hantera sådana situationer:
    • Kontrollera att det inte finns sinnesstimuli som kan störa den studerandes koncentration. Det kan till exempel handla om vissa typer av ljud eller ljus. Tveka inte att fråga den studerande vilka behov hen har. Du kan reservera olika typer av rum på adressen booking.aalto.fi, där du också ser information om rummens egenskaper.
    • Var positivt inställd till olika arrangemang eller hjälpmedel som kan hjälpa den studerande att hantera sinnesbelastningen, exempelvis en egen sittplats i undervisningslokalen, mössa, huva, hörselskydd eller en stressleksak som kan hjälpa den studerande att koncentrera sig på undervisningen.
    • Förmedla tydligt att vem som helst ska kunna avlägsna sig från undervisningslokalen om hen upplever ångest eller överbelastning utan att behöva oroa sig för kritik eller bestraffning.
    • Den studerande kan ha en egen sittplats, som visat sig vara bra, i undervisningslokalen. Platsen kan reserveras med en skylt. Ofta kan en plats längts fram i salen eller längst ut i raden fungera bäst, eftersom mängden stimuli kan vara mindre och det är lätt av avlägsna sig vid behov.
    • Grupparbete eller diskussioner under föreläsningar kan vid behov ersättas med exempelvis skriftliga uppgifter. Den studerande kan få lov att avlägsna sig från salen om hen upplever sorlet från pardiskussioner som belastande.
  • Uppmuntra den studerande att också dra nytta av sina studiekamrater som stöd för lärandet. En i förväg planerad pardiskussion med en studiekamrat efter en föreläsning kan hjälpa den studerande att få klarhet i innehållet.

Svårigheter med grupparbete?

  • Att en studerande har Aspergers syndrom innebär inte att hen inte skulle klara av att studera i en grupp tillsammans med andra. Det kan dock finnas särskilda utmaningar i anslutning till grupparbete som kan vara bra att fästa uppmärksamhet vid.
  • En person med autismspektrumstörning arbetar bättre i en liten grupp eller i par i än i en större grupp. Det kan också vara bra att få samarbeta med en studiekamrat som den studerande känner sedan tidigare.
  • Den studerande kan ha svårt att skaffa vänner och bekanta bland de studerande. Hjälp den studerande att hitta en grupp för grupparbete eller bilda grupper till exempel genom lottning.
  • Den grupp som den studerande ingår i kan behöva extra stöd för att arbetet ska fungera smidigt och utan konflikter. Erbjud extra stöd också till de andra gruppmedlemmarna.
  • Tydliga uppgifter och ansvarsområden inom gruppen underlättar samarbetet. Uppmuntra gruppen till tydlig och öppen kommunikation.
  • Diskutera med den studerande huruvida hen vill berätta om sin autismspektrumstörning för de andra studerande. Hen har rätt att låta bli att berätta. Vanligtvis är det dock en bra idé att vara öppen, och den studerande kan må bättre av att berätta om saken. Samtidigt är det viktigt att studiekamraterna får tillräckligt med information om den studerandes autismspektrumstörning.

Tentamina och bedömning

  • När det gäller tentamina och bedömning är det viktigt att minimera sinnesbelastningen och att formulera tydliga tentamensfrågor.
  • Erbjud vid behov tilläggstid för tentamen. Enligt de nuvarande riktlinjerna vid Aalto kan en studerande få en (1) timmes tilläggstid oavsett tentamenstiden.
  • Den studerande kan bättre koncentrera sig på tentamen om hen har tillgång till ett avskilt och tyst rum samt möjlighet att röra på sig. I ett avskilt rum behöver den studerande inte fundera på huruvida någon annan störs av att hen till exempel stiger upp och rör på sig.
  • Erbjud alternativa tentamensformer, till exempel en diskussion på tumanhand eller en skriftlig uppgift i stället för en muntlig presentation, eller ett självständigt arbete i stället för ett projektarbete. Att ersätta grupparbete med alternativa arbetssätt är dock inte alltid den bästa lösningen ur den studerandes synvinkel. Det lönar sig att träna på att arbeta i grupp.

 

  • Den studerande kan ha nytta av att få individuell handledning i hur hen kan använda tentamenstiden (till exempel hur mycket tid hen har till förfogande för varje uppgift).
  • Se till att uppgifterna eller tentamensfrågorna inte innehåller några oklarheter eller tvetydigheter. Frågor som ger många tolkningsmöjligheter eller uppmuntrar till reflektion är inte alltid dåliga, men det gäller att medvetet överväga när mångtydigheten är pedagogiskt motiverad.
  • Erbjud en möjlighet att fråga eller begära förtydligande av en tentamensfråga om den studerande upplever att hen hakar upp sig på mångtydiga anvisningar.

Lärdomsprov

  • Uppgifter som kräver mer självständig planering, såsom lärdomsprov, visar sig ofta vara mer utmanande än rutinmässiga studier.
  • Det lönar sig för den studerande att välja ett sådant tema som intresserar och har en koppling till de övriga studierna.
  • Det lönar sig att påbörja arbetet med lärdomsprovet i så god tid som möjligt.
  • Tydliga anvisningar och krav hjälper den studerande att bilda sig en uppfattning om arbetets struktur. Berätta tydligt för den studerande vad du önskar att hen lämnar in och när.
  • Spjälka upp lärdomsprovet i mindre bitar och hjälp den studerande att sätta upp delmål med tydliga kriterier och tidtabeller.
  • Hjälp den studerande att skapa rutiner. När det gäller lärdomsprov kan det till exempel handla om att skriva 500 ord per dag eller att alltid börja arbeta samma tid.

Ge kontinuerlig och direkt respons på hur arbetet framskrider. Kom också ihåg att uppmuntra och motivera den studerande att arbeta vidare.

Mer information:

Finlands Svenska Autism- och Aspergerföreningen

www.autism.fi/start

Autism- och Aspergerförbundet i Sverige

www.autism.se

Finska Autismi- ja Aspergerliitto: https://www.autismiliitto.fi/autismikirjo (på finska)

Det nya diagnossystemet: https://www.autismiliitto.fi/autismikirjo/diagnosointi/diagnoosimuutos (på finska)

Guiden ”Aspergerin oireyhtymän huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till Aspergers syndrom i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/asperger/ (på finska)

Projektet Autism & Uni: http://www.autism-uni.org/overview/ (på engelska)

Individuella studiearrangemang

Aallon uudet opiskelijat luennolla

Individuella studiearrangemang

Varje studerande vid Aalto har rätt till individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder.

Tjänster
Kirjoittava opiskelija luennolla

Läs- och skrivsvårigheter

Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen läs- och skrivsvårigheter (SHVS, 2016). En person med läs- och skrivsvårigheter läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.

Tjänster
Opiskelija kirjoittaa

Perceptionssvårigheter

Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.

Tjänster
Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Autismspektrumstörning

Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Affektiva störningar

Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Tjänster
Ryhmä opiskelijoita

Ångest och nervositet

Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Panikattack och panikångest

Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.

Tjänster

Respons

Respons, kommentarer och frågor gällande dessa webbsidor

Ge respons
MIDE_Aalto_Forum_15102013_photo_by_lasse_lecklin_10
This service is provided by:

Learning Services

Did you find what you were looking for? If not, please contact us.
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat