Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Autismspektrumstörning är en neurobiologisk funktionsnedsättning, som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen varseblir och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Autismspektrumstörning tar sig mycket olika uttryck och orsakar olika funktionshinder från person till person. En del personer med autismspektrumstörning klarar av att leva mycket självständigt, medan andra kan behöva mycket stöd genom hela livet. I många fall är autismspektrumstörning förknippat med särdrag i sinnesregleringen, t.ex. över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, dofter, smaker och färger. Därtill kan autismspektrumstörning orsaka särskild stresskänslighet. Autismspektrat kan också innefatta styrkor, såsom god förmåga att upptäcka detaljer och koncentrera sig på sådant som intresserar samt stark rättskänsla.
Enligt olika undersökningar har ungefär 1 % av befolkningen autismspektrumstörning. Enligt det nya diagnostiseringssystemet betraktas Aspergers syndrom inte längre som en särskild diagnos utan som en del av autismspektrat. Nedan behandlas bägge diagnoserna som en helhet.
Aspergers syndrom (AS) är en neurobiologisk störning i det centrala nervsystemet, som gör det svårt att delta i social interaktion och vara flexibel i sitt tänkande och agerande. Syndromet betraktas som en autismspektrumstörning. Förekomsten är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor. De symtom som är förknippade med syndromet kan variera stort, från milda till fullständigt invalidiserande, beroende på person, miljö och situation. Aspergers syndrom märks inte nödvändigtvis i den studerandes beteende, om hen inte tar upp saken själv.
Hos en person med Asperger är den information som förmedlas via sinnena och tolkningen av denna information avvikande. Många personer med Asperger lider av stark sensorisk överkänslighet, vilket gör att bullriga och ekande rum, såsom matsalar och föreläsningssalar, kan kännas obehagliga och störa koncentrationen. En person vars sinnen blir överbelastade kan också drabbas av panikattack, låsa sig eller stänga in sig i sina egna tankar. Det kan också vara svårt att styra sitt beteende och att koncentrera sig. Till exempel kan tröskeln att påbörja och avsluta en uppgift vara hög. Den studerande kan till exempel haka upp sig på en del av en uppgift om anvisningarna är otydliga eller motstridiga.
Ge kontinuerlig och direkt respons på hur arbetet framskrider. Kom också ihåg att uppmuntra och motivera den studerande att arbeta vidare.
Finlands Svenska Autism- och Aspergerföreningen
Autism- och Aspergerförbundet i Sverige
Finska Autismi- ja Aspergerliitto: https://www.autismiliitto.fi/autismikirjo (på finska)
Det nya diagnossystemet: https://www.autismiliitto.fi/autismikirjo/diagnosointi/diagnoosimuutos (på finska)
Guiden ”Aspergerin oireyhtymän huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till Aspergers syndrom i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/asperger/ (på finska)
Projektet Autism & Uni: http://www.autism-uni.org/overview/ (på engelska)
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang