Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Tillfällig och kortvarig ångest är ett naturligt fenomen och är inte det samma som ångeststörning. Med ångeststörning avses ett syndrom där ångesten är långvarig och stark sett till situationen. Ångest innebär inre rastlöshet och oro och är ofta förknippat med fysiska symtom såsom hjärtklappning, darrning och yrsel. Ångesten kan variera i styrka eller växa beroende på situation. En person som upplever ångest börjar ofta undvika sådana situationer som tidigare har gett upphov till ångest. Detta förvärrar dock bara ångestsymtomen och begränsar personens liv.
En person som är rädd för sociala situationer är rädd för att göra bort sig inför andra människor och undviker därför att bli föremål för andra människors uppmärksamhet. Social ångest kan yttra sig genom att den studerande till exempel undviker att svara muntligt på frågor i samband med gruppundervisning eller låter bli att delta i kurser på grund av rädsla för att hålla muntliga presentationer. Att skapa nya relationer kan vara utmanande till följd av att det är svårt att inleda en diskussion. En del av problemen med social ångest förstärks genom att den som lider av denna typ av ångest inte får övning i sociala färdigheter till följd av att hen undviker sociala situationer.
Vid generaliserat ångestsyndrom är känslan av ångest i sin tur inte kopplad till någon särskild situation eller rädsla, utan den är mer omfattande. En person med generaliserat ångestsyndrom kan också oroa sig och grubbla över vardagliga ting.
Ångest kan leda till att den studerandes funktionsförmåga försämras så att hen inte förmår prestera alls eller att hen presterar under sin förmåga. I studierna kan ångesten yttra sig till exempel i samband med en tentamen eller annan bedömningssituation. En mycket stark tillfällig ångest kan också ge upphov till en panikattack (se Panikattack och panikångest).
Nervositeten blir ett problem då det blir svårt att sköta vardagliga eller studierelaterade ärenden eller då saker blir ogjorda. Nervositet kan yttra sig i form av allmän ångest i sociala situationer eller i form av nervositet inför t.ex. att uppträda eller måltidssituationer.
I synnerhet nervositet inför att uppträda är mycket vanligt bland högskolestuderande. Den som spänner sig gagnas inte av att komma lindrigare undan än sina kurskamrater. Det är bättre att bli medveten om hur man kan acceptera nervositeten och om alternativ och stöd som finns att tillgå.
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang