Ångest innebär en inre rastlöshet och oro och är ofta också förknippad med fysiska symtom såsom hjärtklappning, darrning, magbesvär, svettning eller yrsel. Tillfällig och kortvarig ångest är ett naturligt fenomen och är inte det samma som ångestsyndrom. Med ångestsyndrom avses långvarig ångest som är överdriven i förhållande till situationen. Ångesten kan variera i styrka eller växa beroende på situation. En person som ofta upplever ångest börjar undvika sådana situationer som tidigare har gett upphov till ångest. Att undvika situationer kan dock förvärra ångestsymtomen och leda till att den som upplever ångest börjar begränsa sitt liv.
Social fobi innebär att en person är rädd för att bli föremål för andras uppmärksamhet eller att göra bort sig inför andra människor och undviker ofta situationer där hen måste arbeta i grupp eller tala inför publik. En studerande med social fobi kan till exempel undvika att svara muntligt i en grupp av studerande eller hoppa av en kurs till följd av rädsla för muntliga presentationer. Att skapa nya relationer kan vara utmanande till följd av att den studerande undviker sociala situationer och har svårt att inleda en diskussion. En del av problemen med social ångest förstärks genom att den som lider av denna typ av ångest inte får öva sina sociala färdigheter till följd av att hen undviker sociala situationer.
Generaliserat ångestsyndrom innebär att känslan av ångest är långvarig och varierar i styrka. Den är inte kopplad till någon särskild situation eller rädsla utan är mer omfattande. En person med generaliserat ångestsyndrom kan också oroa sig och grubbla över vardagliga ting.
Normal nervositet är en naturlig del av livet. Nästan alla känner sig nervösa någon gång. Nervositeten blir ett problem då det blir svårt att sköta vardagliga eller studierelaterade ärenden eller då saker blir ogjorda. Nervositet kan yttra sig i form av allmän ångest i sociala situationer eller i form av nervositet t.ex. över att framträda inför publik eller i samband med måltidssituationer.
I synnerhet nervositet inför att framträda är mycket vanligt bland högskolestuderande. Den som spänner sig gagnas inte av att komma lindrigare undan än sina kurskamrater. Det är bättre att bli medveten om hur man kan acceptera nervositeten och om alternativ och stöd som finns att tillgå.
Ångest kan leda till att den studerandes funktionsförmåga försämras så att hen inte förmår prestera alls eller att hen presterar under sin förmåga. Studierna kan också dra ut på tiden eller avbrytas på grund av ångest. I studierna kan ångesten yttra sig till exempel i samband med en tentamen eller annan bedömningssituation. En mycket stark tillfällig ångest kan också ge upphov till en panikattack (se Panikattack och paniksyndrom).
Allt lärande underlättas av en trygg och accepterande atmosfär som tar hänsyn till individen.
Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.
Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.
Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.
Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
