Services

Ångest och nervositet

Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.

Tillfällig och kortvarig ångest är ett naturligt fenomen och är inte det samma som ångeststörning. Med ångeststörning avses ett syndrom där ångesten är långvarig och stark sett till situationen. Ångest innebär inre rastlöshet och oro och är ofta förknippat med fysiska symtom såsom hjärtklappning, darrning och yrsel. Ångesten kan variera i styrka eller växa beroende på situation. En person som upplever ångest börjar ofta undvika sådana situationer som tidigare har gett upphov till ångest. Detta förvärrar dock bara ångestsymtomen och begränsar personens liv.

En person som är rädd för sociala situationer är rädd för att göra bort sig inför andra människor och undviker därför att bli föremål för andra människors uppmärksamhet. Social ångest kan yttra sig genom att den studerande till exempel undviker att svara muntligt på frågor i samband med gruppundervisning eller låter bli att delta i kurser på grund av rädsla för att hålla muntliga presentationer. Att skapa nya relationer kan vara utmanande till följd av att det är svårt att inleda en diskussion. En del av problemen med social ångest förstärks genom att den som lider av denna typ av ångest inte får övning i sociala färdigheter till följd av att hen undviker sociala situationer.

Vid generaliserat ångestsyndrom är känslan av ångest i sin tur inte kopplad till någon särskild situation eller rädsla, utan den är mer omfattande. En person med generaliserat ångestsyndrom kan också oroa sig och grubbla över vardagliga ting.

Ångest kan leda till att den studerandes funktionsförmåga försämras så att hen inte förmår prestera alls eller att hen presterar under sin förmåga. I studierna kan ångesten yttra sig till exempel i samband med en tentamen eller annan bedömningssituation. En mycket stark tillfällig ångest kan också ge upphov till en panikattack (se Panikattack och panikångest).

Vad är nervositet?

Nervositeten blir ett problem då det blir svårt att sköta vardagliga eller studierelaterade ärenden eller då saker blir ogjorda. Nervositet kan yttra sig i form av allmän ångest i sociala situationer eller i form av nervositet inför t.ex. att uppträda eller måltidssituationer.

I synnerhet nervositet inför att uppträda är mycket vanligt bland högskolestuderande. Den som spänner sig gagnas inte av att komma lindrigare undan än sina kurskamrater. Det är bättre att bli medveten om hur man kan acceptera nervositeten och om alternativ och stöd som finns att tillgå.

Läs mer

Tips för handledning

Det är bra att förmedla att ”det är tillåtet att vara nervös”. En mild nervositet gör en redo att anta en utmaning och väcker mottagarens intresse.
Skapa en trygg atmosfär, och börja med dig själv. Försök förmedla ”det är ingen fara” genom ditt beteende, varvid känslan av lugn sprider sig till gruppen.
Tala och andas i lugnt tempo för att lugna ner både dig själv och gruppen. Det är viktigare hur du säger någonting än vad du säger.
Det är viktigt att förmedla att du är på de studerandes sida och inte emot dem. Ibland är det till och med bra att säga det högt.

Kursupplägg

Nervositet syns inte alltid utåt. Att en studerande är nervös kan komma som en överraskning för lärare och studiekamrater. I en grupp ingår det dock alltid studerande som är nervösa.
Om det känns naturligt kan du säga att det är tillåtet att vara nervös eller att man kan komma och berätta om sin nervositet om man vill. Du kan också fundera på vad du skulle vilja att någon skulle säga till dig i en situation som du upplever som jobbig. Det kan vara en bra utgångspunkt att fråga ”Hur går det?”. Det finns inte bara ett fungerande sätt.
Den studerande kan också själv ta sin nervositet på tal. Hen kan till exempel berätta att hen på grund av sin nervositet inte kan delta i en kurs som innefattar uppträdande. Det viktigaste är att ta saken på allvar och hantera situationen förtroligt och enligt den studerandes önskan.

Föreläsningar

Tvinga inte en studerande att prata inför grupp genom att rikta frågor till enskilda studerande. Låt den studerande fundera på sitt svar i lugn och ro och själv välja om hen vill dela sitt svar med hela gruppen.

Låt de studerande diskutera i par hellre än i en stor grupp och sammanfatta diskussionen gemensamt.

Svårigheter med grupparbete?

Hjälp den studerande att hitta en grupp för grupparbete eller bilda grupper till exempel genom lottning.
En studerande som är rädd för sociala situationer kan arbeta bättre i en liten grupp eller i par än i en större grupp. Det kan också vara bra att få samarbeta med en studiekamrat som den studerande känner sedan tidigare.
Tydliga uppgifter och ansvarsområden inom gruppen underlättar samarbetet. Uppmuntra gruppen till tydlig och öppen kommunikation.

Tentamina och bedömning

Nästan alla studerande känner nervositet inför att uppträda och få respons.
När det kommer till situationer som kan orsaka nervositet är det bra att närma sig stegvis och så småningom höja kravnivån. Situationen förvärras om man är för kritisk eller om kraven är för höga.
Uppträdande innebär interaktion. Fungera som exempel på en intresserad och uppmuntrande åhörare.
Berätta för alla att det går att ta om, tillfälligt pausa eller helt avbryta presentationen om nervositeten blir för stark. Då minskar prestationskraven.
Ge respons enligt hamburgarmodellen: först vad som var bra, därefter vad som kunde förbättras i innehållet eller presentationen och slutligen något positivt och uppmuntrande.
Fäst uppmärksamhet vid det som lyckades bra i presentationen, till exempel genom att säga ”du hade bra ögonkontakt med publiken”.

Mer information:

Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS):
Hälsodatabanken om ångest:
https://www.yths.fi/sv/halsokunskap_och_forskning/halsodatabanken/210/angest
Hälsodatabanken om social fobi:
https://www.yths.fi/sv/halsokunskap_och_forskning/halsodatabanken/208/radsla_for_sociala_situationer_%28social_fobi%29
Nervositet är en del av livet – Guide för studerande
Psykporten: Information om ångest: https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/Tietopankki/Diagnoosi-tietohaku/F40-49/Pages/default.aspx
Guiden ”Jännittämisongelmien huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till nervositet i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/jannitys/ (på finska)

Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.

Tjänster

Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.

Tjänster

Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.

Tjänster

Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.

Tjänster

Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Tjänster