Individuella studiearrangemang
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder.
Affektiva störningar
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom, som innebär att perioder av depression varvas med perioder av mani och symtomfria perioder.
Depression kan syfta på ett psykologiskt tillstånd eller en diagnostiserad sjukdom. När man talar om depression avser man vanligtvis en nedstämd sinnesstämning, sorgmod och/eller likgiltighet som har hållit i sig en längre tid. En deprimerad person har också negativa tankar om sig själv, om framtiden och om den omgivande världen. Hen har svårt att njuta av vardagliga ting, såsom att träffa vänner eller att lyckas med en uppgift. Det kan förekomma ökade sömnproblem, antingen att det blir svårt att få sömn eller att man sover för mycket. Vid en svårare depression kan det även uppstå tankar eller förhoppningar om att livet ska ta slut. Depressionssymtomen kan variera i styrka, och bra perioder kan avlösas av sämre perioder.
För en deprimerad person är det viktigt att stanna upp och känna efter hur måendet påverkas av olika handlingssätt och styra sitt beteende i enlighet med det. Framför allt är det viktigt att ta hänsyn till den egna orken.
Vid bipolär sjukdom varvas perioder av depression, mani och en blandning av dessa med perioder utan symtom. Symtombilden kan växla snabbt från period till period. Mani innebär ett psykologiskt tillstånd som tar sig uttryck i ökad energi, pratsamhet, snabbare tankeaktivitet och starkt förhöjd självkänsla, men samtidigt ansvarslöst beteende och bristande koncentrationsförmåga. En person som beter sig maniskt ser vanligtvis inte själv sitt beteende som problematiskt och kan vara motvillig att se det maniska tillståndet som skadligt för hen själv.
Psykisk ohälsa inverkar inte nödvändigtvis på studierna. Det kan dock uppstå svårigheter med minnet, koncentrationen och uppmärksamheten samt förmågan att uppfatta helheter. Den studerande kan ha svårigheter att stänga ute stimuli i omgivningen, vilket leder till att arbetet lätt avbryts och att det kan vara svårare att processa och hantera information. Den studerande kan ha svårt att planera sitt arbete eller koncentrera sig en längre tid i sträck. Mediciner kan ge biverkningar, såsom koncentrationssvårigheter, rastlöshet eller trötthet, som kan påverka studierna.
Uppmuntra den studerande att ta del av tjänster som riktar sig till studerande med psykisk ohälsa, om hen inte redan får den hjälp hen behöver! SHVS erbjuder icke-brådskande vård för studerande med psykisk ohälsa, medan brådskande vård finns att tillgå inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Som lärare kan du genom ditt beteende och uppmuntran sänka den studerandes tröskel för att komma och berätta om sina utmaningar och vilken typ av stöd som hen eventuellt behöver i sina studier. Ett förändrat beteende hos en studerande kan väcka personalens eller andra studerandes uppmärksamhet och leda till diskussion. Den studerande kan också själv initiera en diskussion. Det är alltid bra att börja en diskussion med frågan ”Hur mår du?”.
Tips för handledning
- Diskutera med den studerande vad som känns svårt i studierna och vad som kunde underlätta situationen.
- Visa stöd för den studerandes egna metoder om de visat sig fungera.
- Uppmuntra den studerande att prova olika sätt att studera.
- Hjälp den studerande att göra och uppdatera en realistisk tidtabell för studierna.
- Ta reda på om den studerande behöver extra stöd för skriftliga arbeten, i synnerhet lärdomsprov.
- Lyft fram det som den studerande redan kan och vad hen är bra på.
- Betona vikten av realistiska planer, och ställ mål och krav i förhållande till den studerandes resurser och det stöd som finns att tillgå. Både mani och depression kan leda till att den studerande överskattar mängden kurser hen kan genomföra. En för stor belastning leder till att varken studierna eller tillfrisknandet går framåt! Att framskrida sakta men säkert främjar den studerandes välbefinnande och ger också upplevelser av att lyckas.
- Stora förändringar i vardagen kan vara mycket belastande. Erbjud den studerande stöd när hen till exempel förbereder sig inför arbetspraktik eller utbyte.
- Påminn den studerande om att det också ur studiesynpunkt är viktigt att sköta om sitt välbefinnande genom att till exempel reservera tid för socialt umgänge, motion och fritidsintressen.
- Kom överens med den studerande om en tidtabell som ger tillräckligt med utrymme för återhämtning (pauser, lediga dagar).
Kursupplägg
- Studierna underlättas av att:
- arbetssätten och tidtabellerna är flexibla
- materialet finns tillgängligt också på webben
- det erbjuds individuellt stöd och att den studerande är väl medveten om denna möjlighet
- undervisningstillfällena kännetecknas av en förtrolig, öppen, trygg och lugn atmosfär
- Den studerande kan behöva tilläggstid för inlämning av uppgifter även under kursens gång, om hens mående leder till att studietakten minskar.
- Kontrollera att inlämningstiderna också möjliggör återhämtning under kursens gång. Placera inte tidsfristerna för tätt, och ta hänsyn till att de studerande också genomför andra kurser samtidigt.
Tentamina och bedömning
- När det kommer till tentamina och bedömning är det bra att beakta följande:
- En lugn sittplats kan vara nödvändig med tanke på koncentrationen.
- Diskutera vid behov arrangemang som gäller grupparbete, såsom seminarier, tutorverksamhet och verkstäder.
Mer information:
SHVS:s hälsodatabank om depression http://www.yths.fi/sv/halsokunskap_och_forskning/halsodatabanken/125/depression
Psykporten.fi, information om affektiva störningar
Hannu Lampi, 2012. Opiskelijan masennuksen tunnistaminen ja pedagoginen tukeminen Metropoliassa. https://docplayer.fi/3325564-Metropolia-opiskelijan-masennuksen-tunnistaminen-ja-pedagoginen-tukeminen-metropoliassa-opettajan-opas.html (på finska)
Guiden ”Mielenterveyden ongelmien huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till psykisk ohälsa i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/mielenterveys/ (på finska)
Individuella studiearrangemang
Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Perceptionssvårigheter
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Autismspektrumstörning
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest och nervositet
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Panikattack och panikångest
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Respons
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
This service is provided by:
Learning Services
Did you find what you were looking for? If not, please contact us.