Affektiva störningar

Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom, som innebär att perioder av depression varvas med perioder av mani och symtomfria perioder.

Depression kan syfta på ett psykologiskt tillstånd eller en diagnostiserad sjukdom. När man talar om depression avser man vanligtvis en nedstämd sinnesstämning, sorgmod och/eller likgiltighet som har hållit i sig en längre tid. En deprimerad person har också negativa tankar om sig själv, om framtiden och om den omgivande världen. Hen har svårt att njuta av vardagliga ting, såsom att träffa vänner eller att lyckas med en uppgift. Det kan förekomma ökade sömnproblem, antingen att det blir svårt att få sömn eller att man sover för mycket. Vid en svårare depression kan det även uppstå tankar eller förhoppningar om att livet ska ta slut. Depressionssymtomen kan variera i styrka, och bra perioder kan avlösas av sämre perioder.

För en deprimerad person är det viktigt att stanna upp och känna efter hur måendet påverkas av olika handlingssätt och styra sitt beteende i enlighet med det. Framför allt är det viktigt att ta hänsyn till den egna orken.

Vid bipolär sjukdom varvas perioder av depression, mani och en blandning av dessa med perioder utan symtom. Symtombilden kan växla snabbt från period till period. Mani innebär ett psykologiskt tillstånd som tar sig uttryck i ökad energi, pratsamhet, snabbare tankeaktivitet och starkt förhöjd självkänsla, men samtidigt ansvarslöst beteende och bristande koncentrationsförmåga. En person som beter sig maniskt ser vanligtvis inte själv sitt beteende som problematiskt och kan vara motvillig att se det maniska tillståndet som skadligt för hen själv.

Psykisk ohälsa inverkar inte nödvändigtvis på studierna. Det kan dock uppstå svårigheter med minnet, koncentrationen och uppmärksamheten samt förmågan att uppfatta helheter. Den studerande kan ha svårigheter att stänga ute stimuli i omgivningen, vilket leder till att arbetet lätt avbryts och att det kan vara svårare att processa och hantera information. Den studerande kan ha svårt att planera sitt arbete eller koncentrera sig en längre tid i sträck. Mediciner kan ge biverkningar, såsom koncentrationssvårigheter, rastlöshet eller trötthet, som kan påverka studierna.

Uppmuntra den studerande att ta del av tjänster som riktar sig till studerande med psykisk ohälsa, om hen inte redan får den hjälp hen behöver! SHVS erbjuder icke-brådskande vård för studerande med psykisk ohälsa, medan brådskande vård finns att tillgå inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Som lärare kan du genom ditt beteende och uppmuntran sänka den studerandes tröskel för att komma och berätta om sina utmaningar och vilken typ av stöd som hen eventuellt behöver i sina studier. Ett förändrat beteende hos en studerande kan väcka personalens eller andra studerandes uppmärksamhet och leda till diskussion. Den studerande kan också själv initiera en diskussion. Det är alltid bra att börja en diskussion med frågan ”Hur mår du?”.

Mer information:

SHVS:s hälsodatabank om depression http://www.yths.fi/sv/halsokunskap_och_forskning/halsodatabanken/125/depression

Psykporten.fi, information om affektiva störningar

https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/Tietopankki/Diagnoosi-tietohaku/F30-39/Pages/F32-33.aspx

Hannu Lampi, 2012. Opiskelijan masennuksen tunnistaminen ja pedagoginen tukeminen Metropoliassa. https://docplayer.fi/3325564-Metropolia-opiskelijan-masennuksen-tunnistaminen-ja-pedagoginen-tukeminen-metropoliassa-opettajan-opas.html (på finska)

Guiden ”Mielenterveyden ongelmien huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till psykisk ohälsa i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/mielenterveys/ (på finska)