Ansökningar, anvisningar och regler

Examensstadga för Högskolan för konst, design och arkitektur (i kraft t.o.m. 31.7.2021)

Examensstadga för Högskolan för konst, design och arkitektur (i kraft t.o.m. 31.7.2021)

Examensstadgan för lägre och högre högskoleexamen trädde i kraft 1.8.2021 och ersatte högskolornas egna examensstadgor.

Aalto-universitetets examensstadga för lägre och högre högskoleexamen ersätter högskolornas egna examensstadgor när den träder i kraft.

1. SYFTE

1 § Syfte

Syftet med examensstadgan för Högskolan för konst, design och arkitektur är att trygga en enhetlig och opartisk behandling av och rättsskyddet för medlemmarna i det akademiska samfundet och fastställa närmare regler och anvisningar för undervisnings- och studiearrangemangen i Högskolan för konst, design och arkitektur utgående från besluten av Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden.  Stadgan tillämpas i all utbildning som leder till examen i högskolan, om annat inte anges nedan. 

2. ORDNANDE AV UTBILDNING SOM LEDER TILL EXAMEN

2 § Examina

Högskolan för konst, design och arkitektur, nedan högskolan, verkar inom utbildningsområdena för konst och teknik.

Följande examina kan avläggas inom området för konst:

1. konstkandidatexamen som lägre högskoleexamen

2. konstmagisterexamen som högre högskoleexamen

3. konstdoktorsexamen som forskarexamen.

Följande examina kan avläggas inom det tekniska området

1. teknologie kandidatexamen som lägre högskoleexamen

2. arkitekt- och landskapsarkitektexamen som högre högskoleexamen

3. teknologie licentiatexamen, teknologie doktorsexamen samt filosofie doktorsexamen som forskarexamen.

3 § Program och huvudämnen

Konst- och teknologie kandidatexamen avläggs inom kandidatprogram. Konstmagisterexamen och arkitekt- och landskapsarkitektexamen avläggs inom magisterprogram. Ett program kan ha flera huvudämnen.

Ledaren för ett program svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet.  Ifall det ingår flera huvudämnen i ett program finns för varje huvudämne en ansvarsperson med ansvar för genomförandet och utvecklingen av undervisningen av huvudämnet inom programmet.

Programmen och huvudämnena beskrivs i bilaga 1.

4 § Övergången till studier för högre högskoleexamen

En studerande som antagits för att avlägga såväl lägre - som högre högskoleexamen kan inleda studierna som leder till magisterexamen efter att ha avlagt kandidatexamen.

En institution kan på ansökan bevilja en studerande rätt till studier som leder till högre högskoleexamen innan kandidatexamen är avlagd om studeranden i annat fall inte utan dröjsmål kan inleda sina studier för högre högskoleerexamen efter att ha avlagt sin kandidatexamen. Rätten att börja avlägga studier för magisterexamen kan beviljas om studeranden har högst 25 studiepoäng kvar att avlägga för sin kandidatexamen. Beslutet om studierätten fattas av direktören för den institution som koordinerar magisterprogrammet. I beslutet kan ingå en tidsgräns inom vilken studeranden måste få sin kandidatexamen klar för att kunna fortsätta sina studier i magisterprogrammet. Ifall studeranden inte har avlagt de studier som saknas i hans eller hennes kandidatexamen inom tidsfristen som institutionen har slagit fast, måste studeranden slutföra sina kandidatstudier innan han eller hon kan fortsätta med sina magisterstudier. Det är inte möjligt att bevilja ytterligare tidsfrister för slutförande av kandidatstudierna före övergången till magisterstudierna.

Studeranden får studierätt till ett bestämt magisterprogram eller till bestämda magisterprogram på basis av studierna som fullgjorts i kandidatexamen. Beslut om övergångsstigarna mellan huvudämnena inom kandidatprogrammet och huvudämnena inom magisterprogrammen ges separat.

5 § Byte av program och huvudämne inom högskolan

En studerande kan av grundad anledning beviljas rätt att byta program inom högskolan. Den studerande ska till sin ansökan bifoga en individuell studieplan. Av planen ska framgå hur den studerande avser avlägga examen inom det nya programmet. Dessutom ska övriga bilagor som krävs av institutionen som koordinerar det mottagande programmet bifogas till ansökan. Innan studeranden ansöker om att byta program ska studeranden samtala om sin individuella studieplan inom det program från vilket han eller hon vill byta. En förutsättning för ett byte av program är att den studerande har visat behövlig kompetens och motivation för studierna genom att avlägga studier inom det program han eller hon vill byta till samt eventuellt på andra sätt som den mottagande institutionen kräver.

En studerande som byter program avstår från sin studierätt inom det tidigare programmet. Om bytet av program godkänns ska studierna inom det tidigare programmet i så hög grad som möjligt inkluderas i den examen som avläggs inom det nya programmet.

De ovan fastställda principerna för byte av program gäller även byte av huvudämne.

Beslut om byte av program fattas av direktören för den institution som koordinerar det mottagande programmet på förslag av ledaren för det mottagande programmet. Beslut om byte av huvudämne fattas av direktören för institutionen på förslag av den person som ansvarar för huvudämnet.

Byte av program gäller inte för Aalto-programmen eller för byte till huvudämnena arkitektur och landskapsarkitektur eller för övergång till magisterprogram.

6 § Forskningsområden för doktorander

Forskningsområdena inom doktorandprogrammet beskrivs i bilaga 2.  Ledaren för högskolans doktorandprogram svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet.

Ett byte av forskningsområde kräver att forskarutbildningsrådet godkänner den nya forskningsplanen för doktoranden och att den mottagande institutionen samt forskningsområdet förordar bytet.

3. EXAMENSFORDRINGAR

Målen för lägre högskoleexamina

7 § Målen för konstkandidatexamen

Målet är att den som avlagt examen har

1. de teoretiska och allmänna kunskaper och den konstnärliga och praktiska yrkesskicklighet som yrkesuppgifterna inom området för konst kräver, grunderna i forskningen inom området för konst och förutsättningar för att följa med utvecklingen på området;

2. de kunskaper och färdigheter som krävs för konstnärligt arbete och färdigheter för vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt;

3. färdighet för studier som leder till konstmagisterexamen och för livslångt lärande;

4. tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom sitt eget område och för internationell verksamhet och internationellt samarbete;

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning, konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom branschen.

8 § Målen för teknologie kandidatexamen (arkitektur och landskapsarkitektur)

Målet är att den som avlagt examen har

1. grunderna i de studier som ingår i huvudämnet och programmet och förutsättningar att följa med utvecklingen på områden som förutsätter sakkunskap inom området arkitektur;

2. förutsättningar för vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt och dessutom de kunskaper och konstnärliga färdigheter som fordras för konstnärligt arbete;

3. förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande;

4. förmåga att förstå och specificera teknikens och konstens inverkan och i vilken grad de kan utnyttjas;

5. förmåga till samarbete och målmedvetet grupparbete;

6. förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i uppgifter inom sitt eget område i arbetslivet; samt i internationellt samarbete;

7. tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom sitt eget område och för internationell verksamhet och internationellt samarbete;

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning, yrkespraxis inom branschen samt konstnärlig verksamhet.

Examensstrukturen för lägre högskoleexamina 

9 § Uppbyggnaden av konstkandidatexamen

Konstkandidatexamen omfattar 180 studiepoäng.

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen:

  • gemensamma studier som omfattar 40 studiepoäng och som inkluderar de språkstudier som krävs för examen. Bestämmelser om språkstudierna finns i 15 §.
  • studier i huvudämnet i en omfattning av 100–110 studiepoäng beroende på omfattningen av studerandens biämne
  • biämnesstudier i en omfattning av 15–25 studiepoäng, i enlighet med studerandens val
  • fritt valbara studier 15 studiepoäng

I fall den som studerar för kandidatexamen studerar två biämnen kan han eller hon ersätta fritt valbara studier med biämnesstudier.

Lärdomsprovet för konstkandidatexamen, som ingår i huvudämnesstudierna, omfattar 10 studiepoäng. I samband med lärdomsprovet för konstkandidatexamen avläggs ett kandidatseminarium, som ingår i lärdomsprovet.

Anvisningar om lärdomsprovet för kandidatexamen ges separat.

9.a § Examensstrukturen för konstkandidatexamen för studerande med huvudämnet bildkonstpedagogik

Uppbyggnaden av kandidatprogrammet som leder till konstkandidatexamen för den som har bildkonstpedagogik som huvudämne skiljer sig från det ovan stående på följande sätt:

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen för studerande med huvudämnet bildkonstpedagogik:

  • gemensamma studier som omfattar 40 studiepoäng och som inkluderar de språkstudier som krävs för examen. Bestämmelser om språkstudierna finns i 15 §.
  • studier i huvudämnet i en omfattning av 75–85 studiepoäng beroende på omfattningen av studerandens biämne
  • pedagogiska studier för lärare 25 studiepoäng
  • biämnesstudier i en omfattning av 15–25 studiepoäng, i enlighet med studerandens val
  • fritt valbara studier 15 studiepoäng

Den som har bildkonstpedagogik som huvudämne kan avlägga biämnet med en omfattning av 60 studiepoäng, ifall biämnet som avläggs är ett långt (60 studiepoäng) biämne som ger dubbel behörighet. I så fall är omfattningen av studierna i huvudämnet 55 studiepoäng och studeranden utnyttjar för sitt biämne även fritt valbara studier, utöver biämnesstudier.

I övrigt följs de i 9 § nämnda principerna för uppbyggnaden av konstkandidatexamen.

10 § Examensstrukturen för teknologie kandidatexamen

Teknologie kandidatexamen omfattar 180 studiepoäng.

Följande studiehelheter ingår i teknologie kandidatexamen:

  • gemensamma studier som omfattar 34 studiepoäng och som inkluderar de språkstudier som krävs för examen. Bestämmelser om språkstudierna finns i 15 §.
  • studier i huvudämnet i en omfattning av 106–116 studiepoäng beroende på omfattningen av studerandens biämne
  • biämnesstudier i en omfattning av 15–25 studiepoäng, i enlighet med studerandens val
  • fritt valbara studier 15 studiepoäng

Ifall den som studerar för teknologie kandidatexamen studerar två biämnen, kan han eller hon ersätta de fritt valbara studierna i examensstrukturen med biämnesstudier.

Kandidatarbetet, som ingår i huvudämnesstudierna, omfattar 10 studiepoäng.  I samband med kandidatarbetet avläggs ett kandidatseminarium, som ingår i lärdomsprovet.

Anvisningar om lärdomsprovet för kandidatexamen ges separat.

Målen för högre högskoleexamina

11 § Målen för konstmagisterexamen

Målet är att den som avlagt konstmagisterexamen har

1. god teoretisk, allmän, konstnärlig och praktisk kompetens inom det egna området samt god allmän kännedom om området för konst;

2. förutsättningar för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete och branschövergripande samarbete samt färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder;

3. färdighet att självständigt och i samarbete sköta kvalificerade sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom sitt eget område och verka inom internationellt samarbete;

4. förutsättningar för forskarutbildning som leder till konstdoktorsexamen samt för livslångt lärande;

5. goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom området konst och för internationell  verksamhet och internationellt samarbete.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning, konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom branschen.

12 § Målen för arkitekt- och landskapsarkitektexamina 

Målet är att den som avlagt arkitekt- eller landskapsarkitektexamen har

1. goda insikter i de fördjupande studier som ingår i magisterprogrammet;

2. färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder samt färdighet för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete;

3. förutsättningar att förstå problem inom sitt eget område utgående från användarnas, de tekniska och samhälleliga systemens samt miljöns perspektiv;

4. färdigheter att självständigt och i samarbete sköta kvalificerade sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom sitt eget område;

5. goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom sitt eget område och för internationell verksamhet och internationellt samarbete;

6. förutsättningar för vetenskaplig forskarutbildning och för livslångt lärande.

Utbildningen baserar sig på vetenskaplig forskning samt praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig sakkunskap samt på konstnärlig verksamhet. Dessutom ska arkitektexamen åtminstone uppfylla de krav på yrkeskvalifikationer som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (7.9.2005){ (bilaga 3).

Examensstrukturen för högre högskoleexamina

13 § Uppbyggnaden av arkitekt- och landskapsarkitektexamen samt konstmagisterexamen

Arkitekt-, landskapsarkitekt- och konstmagisterexamen omfattar 120 studiepoäng.

Följande studiehelheter ingår i examina:

  • fördjupade studier i huvudämnet, som omfattar 90 studiepoäng och i vilka ingår ett lärdomsprov som omfattar 30 studiepoäng, eller, om programmet saknar separata huvudämnen, fördjupade studier inom magisterprogrammet som omfattar 90 studiepoäng och i vilka ingår ett lärdomsprov som omfattar 30 studiepoäng.
  • fritt valbara eller alternativa studier som omfattar 30 studiepoäng Av väl grundad orsak kan i programmet ingå specialiseringsstudier istället för de fritt valbara eller alternativa studierna.

Ifall det i programmet av ovan nämnda orsaker inte ingår en helhet av fritt valbara eller alternativa studier, ska i en högre högskoleexamen ändå ingå alternativa studier av en omfattning av 30 studiepoäng.

I program som ingår i det internationella samarbetet, i branschöverskridande samarbete mellan högskolor eller ett program som på annat sätt genomförs som ett Aalto-program kan uppbyggnaden av studierna av väl grundad anledning avvika från det ovan stående.

Anvisningar om lärdomsproven för högre högskoleexamina ges separat.

13.a § Examensstrukturen för konstmagisterexamen i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik

Uppbyggnaden av magisterprogrammet i bildkonstpedagogik avviker från det ovan stående. Följande studiehelheter ska ingå i en konstmagisterexamen som avläggs genom magisterprogrammet i bildkonstpedagogik:

  • fördjupade studier inom magisterprogrammet, som omfattar 85 studiepoäng, och i vilka ingår ett lärdomsprov av omfattningen 30 studiepoäng
  • pedagogiska studier för lärare som omfattar 35 studiepoäng

För den examensinriktade fortbildningen inom magisterprogrammet i bildkonstpedagogik kan fastställas examensfordringar som avviker från de allmänna examensfordringarna i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik.

I övrigt följs de principer för uppbyggnaden av konstmagisterexamen som nämns i 13 §.

Språkstudier

14 § Språkkunskaper

En studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat, av universitetet eller högskolan fastställt sätt, påvisa att han eller hon har inhämtat följande:

1. Sådana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke på det egna området; samt

2. sådana muntliga och skriftliga kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Bestämmelser om språkstudierna finns i 15 och 16 §.

Det ovan beskrivna kravet på språkkunskaper gäller inte studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolbildning utomlands. De språkkunskaper som krävs av sådana studerande fastställs närmare i 15 och 16 §.

15 § Språkstudierna i en lägre högskoleexamen

Följande språkstudier ska ingå i konstkandidatexamen:

  • 3 studiepoäng i modersmålet
  • 3 studiepoäng i det andra inhemska språket
  • 6 studiepoäng i ett främmande språk

Studerande med ett annat skolbildningsspråk än finska eller svenska och studerande som fått sin skolutbildning utomlands ska för konstkandidatexamen avlägga

  • 3 studiepoäng i finska eller svenska
  • 6 studiepoäng i ett främmande språk
  • 3 studiepoäng i andra språk eller kommunikation

Följande ska ingå i teknologie kandidatexamen:

  • de muntliga och skriftliga färdigheterna i skolbildningsspråket påvisas i samband med kandidatseminariet med ett mognadsprov samt med ett muntligt framförande av kandidatarbetet och opponering.
  • 3 studiepoäng i det andra inhemska språket
  • 3 studiepoäng i ett främmande språk

Studerande med ett annat skolbildningsspråk än finska eller svenska och studerande som fått sin skolbildning utomlands ska för teknologie kandidatexamen avlägga:

  • 3 studiepoäng i ett främmande språk
  • 3 studiepoäng i andra språk eller kommunikation

16 § Språkstudierna i en högre högskoleexamen

Om den studerande redan har påvisat sina språkkunskaper i samband med avläggandet av en lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre påvisa språkkunskaperna i samband med avläggandet av högre högskoleexamen. En studerande som inte har påvisat sina språkkunskaper i samband med avläggandet av en lägre högskoleexamen ska avlägga följande

  • en studerande som har fått sin skolbildning på finska eller svenska ska avlägga språkstudierna i överensstämmelse med 15 §;
  • studerande med ett annat skolbildningsspråk än finska eller svenska och studerande som fått sin skolutbildning utomlands ska avlägga 6 studiepoäng i ett språk.
  • studerande för arkitekt- eller landskapsarkitektexamen med ett annat skolbildningsspråk än finska eller svenska och studerande som fått sin skolutbildning utomlands ska avlägga 3 studiepoäng i ett språk.

För studerande som fått sin skolbildning utomlands rekommenderas att de väljer studier i finska som språkstudier.

Studeranden kan innefatta språkstudierna i examen eller avlägga dem utöver examen.

17 § Mognadsprov

Mognadsprov ska avläggas både för lägre och högre högskoleexamen. Mognadsprovet ska påvisa studentens förtrogenhet med den bransch som behandlas i lärdomsprovet och kunskaperna i skolbildningsspråket (finska eller svenska). Om språkkunskaperna visats redan i samband med mognadsprovet inför en lägre högskoleexamen och det finns en anteckning om det i examensbetyget granskas i mognadsprovet endast förtrogenheten med den bransch som behandlas i lärdomsprovet.

Studerande med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska och de som fått sin skolutbildning utomlands och som visat sina språkkunskaper i samband med mognadsprovet för en lägre högskoleexamen ska i mognadsprovet visa sin förtrogenhet med den bransch som behandlas i lärdomsprovet.  Mognadsprovet avläggs i de fallen på finska, svenska eller engelska.

Teknologie licentiatexamen och konst-, teknologie - och filosofie doktorsexamen

18 § Målen för doktorsexamen

Målen för en doktorsexamen är att den studerande:

1. grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse

2. förvärvar förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap;

3. gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom sitt område samt

4. uppnår en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden som anknyter till forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem samt

5. uppnår tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper och andra färdigheter för att verka i omfattande och kvalificerade sakkunnig- och utvecklingsuppgifter i arbetslivet och i internationellt samarbete.

Inom utbildningsområdet för konst kan målet för examen, utöver målen 1–5, vara att den studerande dessutom uppnår förmåga att självständigt skapa konstnärliga uttrycksmedel eller produkter eller prestationer som fyller högt ställda konstnärliga krav.

Beträffande arkitektur och landskapsarkitektur kan målet för forskarutbildningen, utöver målen 1–5, vara att studeranden når en djupgående förståelse för den konstnärliga gestaltningens position i problemställningen för forskningsämnet.

19 § Avläggande av teknologie licentiatexamen

För att avlägga teknologie licentiatexamen ska den studerande:

1. avlägga studierna inom forskarutbildningen samt

2. avfatta en licentiatavhandling.

20 § Avläggande av doktorsexamen

En studerande som har antagits till ett doktorandprogram ska

1. avlägga studierna inom forskarutbildningen;

2. uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde samt

3. avfatta en doktorsavhandling och försvara den offentligt.

21 § Uppbyggnaden av doktorsexamen

Doktorsexamen omfattar 60 studiepoäng samt en doktorsavhandling. Studierna är uppbyggda på följande sätt:

1. allmänna forskarutbildningsstudier 14–18 studiepoäng

2. fritt valbara studier 14–16 studiepoäng

3. studier som stöder forskningsarbetet 26–32 studiepoäng

Krav på förkunskaper eller andra kompletterande studier kan bestämmas för den som antas till ett doktorandprogram.

Om den som antas till ett doktorandprogram tidigare har avlagt konst- eller teknologie licentiatexamen eller konst- eller teknologie doktorsexamen eller licentiat- eller doktorsexamen inom något annat område fastställer ledaren för doktorandprogrammet omfattningen av de studier som krävs.

En separat anvisning ges om doktorsavhandlingen.

4. UNDERVISNINGSPLANER

22 § Utarbetande av en undervisningsplan

En undervisningsplan ska göras upp så att den studerande har en möjlighet att avlägga examen inom den målsatta tid som föreskrivs i 40 § i universitetslagen (558/2009).

Undervisningsplanen fastställs årligen.

23 § Ändring av en fastställd undervisningsplan

Den instans som ansvarar för undervisningen ska utan dröjsmål meddela om ändringar i undervisningsplanen till högskolans studerandeservice, så snart ändringsbehovet har iakttagits.

Små ändringar kan göras i den fastställda undervisningsplanen efter beslut av direktören för institutionen som ansvarar för undervisningen.

Ändringar i omfattningen av eller tidpunkten för studierna, lärandemålen, väsentligt innehåll, undervisningsmetoder, undervisningsspråk eller bedömningsskala betraktas inte som små ändringar.

5. ANMÄLAN TILL UNIVERSITETET

24 § Anmälan som när- eller frånvarande

Alla studerande måste varje år under den anmälningstid som reserverats för ändamålet anmäla sig som när- eller frånvarande på det sätt som universitetet föreskriver.

Under det första läsåret ska den som antagits till studier för konstkandidat- eller konstmagisterexamen anmäla sig som närvarande. Att anmäla sig som frånvarande är möjligt endast av särskilda orsaker. Sådana orsaker är militär- eller civiltjänst, moderskaps- eller föräldraledighet och sjukdom. Det krävs en skriftlig ansökan om rätt att anmäla sig som frånvarande.

6. STUDIERNA

25 § Anmälan till kurser

Studeranden måste anmäla sig på förhand till varje kurs under anmälningstiden och på det sätt som universitetet bestämmer. En studerande har rätt att i god tid få veta om han eller hon har antagits till en kurs. Senast när anmälningarna till en kurs börjar tas emot meddelas antalet studerande som kan antas till kursen. I undervisningsplanen meddelas i vilken ordning de studerande kommer att antas om alla som anmält sig inte ryms med på kursen. Om inte någon annan grund för antagningsordningen meddelas, har de studerande förtur för vilka kursen hör till de obligatoriska eller alternativa studierna inom programmet eller huvudämnet vid högskolan.  För de andras del fylls platserna i anmälningsordning.

Om en studerande inte kan delta i en kurs som han eller hon har anmält sig till, ska han eller hon annullera sitt deltagande.

Om studeranden inte deltar i det första undervisningstillfället på kursen och inte har anmält sin frånvaro kan en studerande som står först i tur på väntelistan tas in istället för honom eller henne, om annat inte meddelas i undervisningsplanen.

26 § Tentamina

Vid högskolan ordnas allmänna tentamina i anslutning till studierna. Läsårets tentamensdagar offentliggörs innan läsåret börjar.

27 § Språket i studieprestationer

Högskolans undervisnings- och examensspråk är finska och svenska. Vid högskolan kan man avlägga högre högskoleexamen och forskarexamen på engelska i enlighet med vad som beslutas i samband med grundandet av ett program.

Utöver finska och svenska kan även andra språk användas i undervisningen vid högskolan. När undervisningsspråket är engelska krävs i regel att den studerande genomför studieprestationerna på engelska.

Den studerande har rätt att i proven både skriftligen och muntligen använda finska eller svenska, om annat inte föreskrivs i undervisningsplanen. Om kursen har förelästs på ett främmande språk får även det språket användas. De studerande har rätt att på begäran få tentamensfrågorna på de bägge inhemska språken. Högskolan beslutar om rätten att använda något annat språk.

28 § Kursarrangemang

Kurserna måste ordnas så att de studerande kan bedriva sina studier i ändamålsenlig ordning, utan avbrott och effektivt. Efter att tidtabellen för undervisningen av kursen har meddelats kan tidtabellen ändras endast av väl grundad orsak.

Exakta grunder för bedömningen av en kurs ska meddelas de studerande senast då kursen börjar. Om ett skriftligt eller muntligt prov ingår i kursfordringarna, ska möjlighet att avlägga provet ordnas åtminstone två gånger per år.

Om kursen genomförs i form av ett övningsarbete är det möjligt att ännu efter kursens avslutande lämna in arbetet under de två dagar för efterhandsinlämning som fastställs i undervisningsplanen. Studerandens tidsanvändning på kursen och en försummelse att lämna in kursprestationen på den egentliga inlämningsdagen kan utgöra bedömningsgrunder.

Sättet att avlägga en förnyad prestation kan vara ett annat än vid den första prestationen. Möjligheterna att genomföra studieprestationer ska ordnas så att de studerande får tillräcklig förberedelsetid före en förnyad prestation. För en kurs som utesluts ur undervisningsplanen ordnas omtagningstentamina eller andra slutprestationer åtminstone under det följande läsåret.

Avläggandet av omfattande kurser kan ordnas i två eller flera delar. Om kursen är omfattande ges delstudieprestationer an efter att kursen framskrider. Delstudieprestationerna är i kraft tills kursen ordnas följande gång. Delstudieprestationer kan räknas till godo för andra kurser i enlighet med den kursansvariga personens övervägande.

7. STUDIEHANDLEDNING

29 § Individuell studieplan

Den studerande ska tillsammans med den i 3 § nämnda ledaren för programmet, personen som ansvarar för huvudämnet eller en person som han eller hon har utsett göra upp en studieplan enligt vilken den studerande bedriver sina studier. Den individuella studieplanen granskas årligen eller på studerandens begäran av studeranden och den i 3 § nämnda ledaren för programmet, personen som ansvarar för huvudämnet eller en person som han eller hon har utsett.

I början av studierna inom doktorandprogrammen utarbetar doktoranden och den ansvariga professorn i samråd en individuell studie- och handledningsplan för doktoranden. Ledaren för doktorandprogrammet fastställer planen.

30 § Studiehandledare

Varje studerande har en tutorlärare med uppgift att stöda och handleda den studerande i studierna och följa konverteramed hur studierna framskrider.

Ledaren för doktorandprogrammet utser bland professorerna inom ett forskningsområde en professor som ansvarar för den studerandes forskarstudier. Forskarutbildningsrådet utser minst en handledare för doktoranden.

8.   PRAKTIK

31 § Praktik

Utbildningsprogrammen kan innefatta obligatorisk eller frivillig arbetspraktik i de lägre eller högre högskoleexamina. Bestämmelserna om praktiken ingår i undervisningsplanen. Beslut om möjligheten att innefatta arbetspraktik i examen fattas i samband med undervisningsplanen. Om praktiken och innehållet i praktiken avtalas i den individuella studieplanen.

9.  BEDÖMNING AV STUDIEPRESTATIONER

32 § Studieprestationers giltighet

En studieprestation föråldras 10 år från avläggandet. Kurser kan inte automatiskt inkluderas i examen efter denna tid. Beslut om godkännandet av kurser och eventuella kompletterande prestationer som en del av examen fattas i samband med godkännandet av den individuella studieplanen. Obligatoriska språkstudier som ingår i examen föråldras inte.

33 § Bedömningsskala för studieprestationer

Vid bedömningen av studieprestationer används skalan 0–5. Av grundad anledning kan skalan godkänd–underkänd användas. Lärdomsprovet för konst- och teknologie kandidater och konstmagistrar samt diplomarbetet för arkitekter och landskapsarkitekter bedöms med skalan 0-5. Mognadsprovet bedöms med skalan godkänd–underkänd.

Licentiat- och doktorsavhandlingar bedöms med skalan: med beröm godkänd, godkänd eller underkänd.

10. RESPONS

34 § Respons från studerande

Respons på undervisningen samlas in systematiskt. Responsen utnyttjas till att utveckla undervisningen.

De studerande har rätt att ge respons på alla kurser som högskolan ordnar och på handledningen av sitt lärdomsprov. Studeranden har rätt att få veta hur responsen har handlagts.

Möjligheten att ge respons ingår som en del av alla kurser och handledningar av lärdomsproven som högskolan ordnar.

11.  ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

35 § Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser som gäller konst- och teknologie kandidatexamina

Studerande som inlett sina studier för kandidatexamen före 1.8.2014 har fram till 31.10.2016 rätt att avlägga sin examen i enlighet med den tidigare examensstrukturen i ett utbildningsprogram som har utgått. Studerande som fortsätter sina studier för kandidatexamen ännu 1.11.2016 inom utbildningsprogram som utgår, kommer utan särskild ansökan att föras över till att studera enligt ett nytt, motsvarande program och dess huvudämne.

Studerande som avlägger examen i ett utbildningsprogram som har utgått kan under en övergångsperiod avlägga språkstudierna som ingår i kandidatexamen enligt den tidigare examensstadgan, som trädde i kraft 1.8.2012.

Övergångsbestämmelser som gäller arkitekt- och landskapsarkitektexamina och konstmagisterexamina

Studerande som har inlett sina studier för arkitekt-, landskapsarkitekt- eller konstmagisterexamen före 1.8.2014 har rätt att fram till 31.10.2015 avlägga examen i enlighet med den tidigare examensstrukturen inom ett utbildningsprogram som har utgått. Den som fortfarande 1.11.2015 studerar enligt sådana utbildningsprogram för magisterexamen som utgått, kommer utan särskild ansökan att flyttas över till studier i ett nytt, motsvarande program och dess huvudämne.

Övergångsperioden gäller för examensstrukturens del även följande examina vid Högskolan för konst, design och arkitektur som fortgår i form av magisterprogram: Master’s Degree Programme in Creative Sustainability, Master’s Degree Programme in International Design Business Management, Master’s Degree Programme in International Design Business Management dubbelexamensprogram (Tongji University) samt Nordic Master Programme in Sustainable Urban Transitions. Studerande inom dessa program har under övergångsperioden rätt att avlägga examen i enlighet med den tidigare examensstrukturen.

Ett separat beslut har getts om övergångsperioden, flyttningen från utgångna program till nya program och huvudämnen inom de nya programmen samt om principerna för övergången.

Den i 16 § i examensstadgan fastställda möjligheten att innefatta de språkstudier som krävs av studeranden för magisterexamen gäller endast studerande som studerar i enlighet med de examensfordringar som träder i kraft 1.8.2014 och som fastställs i denna examensstadga.

Övergångsbestämmelser för konstdoktorsexamen

Studerande som inlett sina studier för en forskarexamen före 1.8.2011 får fram till 31.7.2015 avlägga sin examen i enlighet med de tidigare examensfordringarna, som gällde fram till 1.8.2011.

Övergångsbestämmelser för teknologie doktorsexamen

Studerande som inlett sina studier för en forskarexamen inom det tekniska området före 1.8.2014 får fram till 31.7.2018 avlägga sin examen i enlighet med de tidigare examensfordringarna.

12. BESTÄMMELSER SOM UPPHÄVS

36 § Bestämmelser som upphävs

Denna examensstadga upphäver examensstadgan för Högskolan för konst, design och arkitektur som trädde i kraft 1.8.2012.

Bilaga 1 Program och huvudämnen

Kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur

Huvudämnen

Utbildningsområdet för konst 

  • Dokumentärfilm
  • Film- och tv-manuskript
  • Film- och tv-produktion
  • Filmklippning
  • Filmregi
  • Filmning
  • Filmljudsinspelning och ljudplanering
  • Film- och tv-scenografi
  • Teaterscenografi
  • Kostymdesign
  • Visuell kommunikation design
  • Mode
  • Design
  • Inredningsarkitektur
  • Bildkonstpedagogik

Utbildningsområdet för teknik

  • Arkitektur
  • Landskapsarkitektur

Magisterprogrammen

Utbildningsområdet för teknik

  • Magisterprogrammet i arkitektur
  • Magisterprogrammet i landskapsarkitektur
  • Nordic Master Programme in Sustainable Urban Transitions

Utbildningsområdet för konst 

Magisterprogrammet i filmkonst

Huvudämnen

  • Dokumentärfilm
  • Film- och tv-manuskript
  • Film- och tv-produktion
  • Filmklippning
  • Filmregi
  • Filmning
  • Filmljudsinspelning och ljudplanering

Magisterprogrammet i scenografi

Huvudämnen

  • Film- och tv-scenografi
  • Teaterscenografi
  • Kostymdesign

Master’s Programme in Collaborative and Industrial Design

Master’s Programme in Creative Sustainability

Master’s Programme in Fashion and Collection Design

Master’s Programme in Visual Communication Design

Master’s Programme in International Design Business Management

Master’s Programme in New Media

Huvudämnen

  • Game Design and Production
  • New Media Design and Production
  • Sound in New Media

Master’s Programme in Nordic Visual Studies and Art Education (NoVA)

Master’s Programme in Product and Spatial Design

Master’s Programme in Visual Culture and Contemporary Art

Huvudämnen

  • Visual Culture and Contemporary Art
  • Curating Managing and Mediating Art

Magisterprogrammet i bildkonstpedagogik

Magisterprogrammet i bildkonstpedagogik, examensinriktad fortbildning

Magisterprogrammet i fotografikonst

Bilaga 2 Forskningsområden inom doktorandprogrammet

Forskningsområden inom utbildningsområdet för konst 

1) Filmkonst 2) Visuell kommunikation design 3) Scenografi och kostymdesign

4) Design 5) Samtidskonst 6) Konstpedagogik 7) Nya medier 8) Fotografi 9) Visuell kultur

Forskningsområden inom det tekniska utbildningsområdet

1) Arkitekturens historia och teori 2) Byggnadsplanering 3) Samhälls- och stadsplanering 4) Landskapsarkitektur

Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (”Kvalifikationsdirektivet”)

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat