Som forskare kommer du att behöva fatta många beslut under arbetet med lärdomsprovet. Det första gäller val och avgränsning av ämne. Det är lättare att fatta beslut och lösa problem när du använder de färdigheter som behövs som forskare: kritiskt och analytiskt tänkande samt argumentation. Detta har du övat på redan tidigare, och nu får du stärka dina färdigheter ytterligare. Även om du inte skulle vara inriktad på en forskarkarriär behöver du dessa färdigheter även i andra typer av arbetsuppgifter.
Den egentliga forskningsprocessen börjar med valet av ämne. Du kan också fundera på ett lämpligt ämne tillsammans med övervakaren för ditt lärdomsprov. Det centrala målet är att skapa ny information om ett vetenskapligt ämne eller område. Behovet av forskning inom ämnet, hur aktuellt ämnet är och hur intressant det är för dig är också viktiga aspekter.
Att avgränsa ämnet är av yttersta vikt för att arbetet med lärdomsprovet ska förlöpa smidigt. En doktorsavhandling är ett vetenskapligt arbete och ska verkligen bidra med något till vetenskapen. Ett lärdomsprov för magisterexamen innebär däremot en övning i vetenskapligt arbete, och i ett lärdomsprov för kandidatexamen är det i ännu högre grad fråga om ett övningsarbete. Det lönar sig att komma ihåg detta när du väljer och avgränsar ditt ämne. Ju mer avgränsat ämnet är, desto lättare är det att hantera helheten. Även om det skulle finnas många andra aspekter att behandla i anknytning till ditt ämne räcker det att du i detta lärdomsprov nämner att dessa aspekter faller utanför din avgränsning och att du i detta arbete koncentrerar dig på en specifik synvinkel. Valet och avgränsningen av ämnet hjälper dig att koncentrera dig på frågor som är väsentliga för din studie och att utesluta aspekter som skulle kunna göra ditt arbete för omfattande.
Tips:
Efter att du har valt och avgränsat ditt ämne bekantar du dig med litteratur som publicerats inom området. Många tror att lärdomsprovet bara handlar om att skriva, men att läsa är också en väsentlig del av arbetet. Du har förmodligen inte tillräckligt med bakgrundskunskap i ämnet för ditt lärdomsprov, vilket innebär att du måste fylla denna lucka genom att läsa lämpligt källmaterial. Även om du redan skulle arbeta som forskare skulle du läsa den senaste forskningen inom området, eftersom detta är en väsentlig del av att arbeta med forskning.
Att läsa vetenskaplig litteratur kräver förmåga att sålla och kombinera information. Du utvecklar denna förmåga genom att läsa och använda dig av olika tekniker, såsom att studera innehållsförteckningen, ögna igenom texten, märka ut relevanta sidor och stycken samt skriva anteckningar. Att föra dagbok, antingen för hand eller elektroniskt, kan vara ett bra sätt att reda ut dina tankar och dokumentera hur forskningsprocessen framskrider. Håll tillräckligt korta tidsintervall mellan att du läser och att du skriver anteckningar eller dagbok. Utöver att du skriver anteckningar är det bra om du skriver utkast till din egen text.
Redan i denna kartläggningsfas lönar det sig att spara uppgifter om referenser, det vill säga författare och titlar för vetenskapliga artiklar eller böcker inklusive eventuella citat eller viktiga delar av texten, eftersom det är svårt att leta reda på källor i efterhand. Du kan till exempel ha nytta av ett referenshanteringsprogram.
Tips:
Kritiskt tänkande, eller en sund skepticism, är en väsentlig del av vetenskaplig verksamhet och forskning. I forskningsarbete gäller det att kombinera analytiskt och kritiskt tänkande med ett öppet och kreativt sinne. Argumentation, alltså att lägga fram påståenden och argument som stöder dem, är en väsentlig del av vetenskaplig framställning. Lärdomsprovet kan vara det första större skriftliga arbetet där du får träna på, och stärka, dessa färdigheter. Ge därför inte upp om det till en början känns svårt att tänka på ett nytt sätt. Kasta dig in i processen och ge dig själv tid att lära dig nya sätt göra observationer och uttrycka dig. Tillåt dig själv att skriva ofärdig text så att skrivandet blir något som för tankearbetet framåt i stället för att bromsa det.
När du söker och läser källitteratur är det viktigt att utvärdera den tillgängliga informationen: vilka metoder och material grundar sig slutsatserna på, och stöds de presenterade resultaten av tidigare information och forskningsresultat. Är informationen aktuell eller redan föråldrad? Har någon del av rapporteringen utelämnats, vilket gör det svårt att förstå vad som gjorts i forskningen? Det är också bra om du kan kritiskt utvärdera ditt eget tänkande i förhållande till den information du läser samt den information som ges av övervakaren och handledaren.
Det lönar sig också att komma ihåg att tänka kritiskt när du gör tolkningar utgående från ditt eget material. Om du får resultat som verkar strida mot teorin, vad kan det bero på? Är det något fel på forskningsupplägget (det vill säga på vilket sätt studien är gjord), har det uppstått ett fel i mätningen eller ett misstag i något datorprogram eller material? Misstag är också en del av att bedriva forskning, och observationer om dessa kan vara en värdefull del av det färdiga lärdomsprovet.
Förmågan att be om och ta emot konstruktiv respons är också viktig: respons på ditt arbete och nya perspektiv med motiveringar hjälper dig att bredda ditt tänkande och berika ditt lärande. Var därför beredd att acceptera responsen du får eller att motivera varför du inte håller med.
En central del av förmågan att skriva vetenskaplig text är hur väl du kan relatera och argumentera för din forskning i förhållande till tidigare forskning och teori. På så sätt skapas en helhet som förenar tidigare forskning med den nya kunskap som produceras i din forskning. Forskningsrapporten, alltså lärdomsprovet i detta fall, är bland annat en beskrivning av forskningsprocessen. I rapporten ska du ange all relevant information om de olika faserna av studien och beskriva hela forskningsprocessen så grundligt att någon annan skulle kunna upprepa din forskning.
Goda problemlösningsfärdigheter hjälper dig att lösa utmaningar som uppstår under forskningsprocessen. Det är också viktigt att kunna bedöma vem som skulle vara rätt person att hjälpa dig, om det verkar som att problemet är för stort för att lösas på egen hand. Kom ihåg att övervakaren och handledaren för ditt lärdomsprov finns där för att hjälpa dig även i problemsituationer.
Forskningsprocessen kräver att du kan hantera osäkerhet och anpassa ditt agerande även i oväntade situationer. Eftersom lärdomsprovet också är en övning i vetenskapligt tänkande och skrivande behöver du inte vara rädd för misstag och fel, utan de hör till processen. Stödet från övervakaren och andra studerande i samma situation hjälper dig att klara av eventuella motgångar och lära dig mer om dig själv. Att rikta blicken mot nästa steg hjälper dig att komma vidare i forskningsprocessen.
Tips:
Lärdomsprovet är ett stort projekt, och när du arbetar med det behöver du färdigheter i projekthantering. Tydliga mål ger arbetet en riktning och hjälper dig att komma framåt, medan en projektplan hjälper dig att strukturera och organisera arbetet. Med hjälp av tidsplanering kan du se till att arbetet fortskrider i jämn takt, vilket hjälper dig undvika brådska i sista minuten. I denna del behandlas dessa färdigheter och hur du kan tillämpa dem i olika stadier av arbetet med lärdomsprovet.
Fundera på varför du arbetar med ditt lärdomsprov. Är det en obligatorisk prestation för att du ska kunna utexamineras och bara en i raden av dina studieprestationer? Eller är det en möjlighet att fördjupa dig i ett ämne som intresserar dig och som du vill använda tid och energi på i syfte att lära dig något nytt? Lärdomsprovet kan också vara både och.
Fundera på vilket mål du har gällande vitsordet för ditt lärdomsprov. Är ditt mål att klara dig med lägsta godkända vitsord eller att få ett högt vitsord eller något däremellan? Alla dessa alternativ är lika bra – det är du som bestämmer. Det bästa lärdomsprovet är ett färdigt lärdomsprov. Det är bra att diskutera ditt vitsordsmål med övervakaren så att ni båda förstår vad som kan förväntas: vad du siktar på och vad övervakaren anser att krävs för ett specifikt vitsord. I anvisningarna för lärdomsprovet inom ditt program eller din högskola finns vanligtvis en bedömningsmatris som beskriver vilka delområden som bedöms och vad som krävs för varje vitsord. Det lönar sig att bekanta sig med den när du funderar på ditt vitsordsmål. Ju högre vitsord du strävar efter, desto fler egna insikter och bidrag krävs det i ditt lärdomsprov. Övervakarens roll är att stöda dig i ditt självständiga arbete, snarare än att ge exakta anvisningar för att få ett visst vitsord eller upprepade gånger föreslå korrigeringar i arbetet.
Vitsordet för lärdomsprovet har sällan betydelse vid jobbsökning. Självklart finns det undantag, exempelvis om du söker till doktorandstudier, där vitsordet för lärdomsprovet för magisterexamen kan ha betydelse, eller om du söker jobb på vissa konsultbyråer.
Du kan också ändra dina målsättningar under arbetet med lärdomsprovet. Det är tillåtet och innebär inte att du har misslyckats. Det är alltid bra att återkomma till målen då och då, så att du vet vad du eftersträvar och vilken insats som krävs.
Lärdomsprovet, som innebär forskning och rapportering, är ett projekt som sträcker sig över en längre tid under slutet av dina studier. Ett välplanerat och organiserat projekt hjälper dig att ha en överblick och stärker känslan av kontroll.
För lärdomsprovet ska du skriva en forskningsplan som innehåller svar på följande frågor: Vem forskar, när och var? Vad vet vi om forskningsämnet och vad vet vi inte? Vad är forskningsfrågan och hypotesen? Vilka metoder används för att testa hypotesen? Vilka behov och resurser är förknippade med studien? Vilka risker är förknippade med studien eller vilka hinder kan uppstå under arbetets gång? Forskningsplanen är ett slags manuskript som du börjar följa men som ofta behöver justeras under arbetets gång. Det är viktigt att det i början av processen finns en vägkarta som du kan följa.
I projektplanen ligger fokus däremot på planering av själva genomförandet. Medan forskningsplanen beskriver projektet på en mer allmän nivå ska projektplanen till stora delar vara detaljerad och innehålla närmare information om de olika faserna av arbetet och tidsplanen.
Lärdomsprovet är sällan ett projekt där arbetsskedena följer varandra linjärt, det vill säga att först läsa, sedan göra en experimentell eller konstnärlig del och sedan skriva. I stället innebär det ofta att du ställer frågor, läser, bearbetar och analyserar material om vartannat. Det kan uppstå problem om du inte alls har inhämtat någon bakgrundsinformation innan du genomför studien i praktiken utan lämnar informationssökningen och skrivandet helt och hållet till slutet. Det kan kännas svårt att göra en detaljerad projektplan, eftersom processen är en krokig väg där du hoppar mellan olika steg. I det praktiska arbetet fortskrider saker sällan i samma ordning som i lärdomsprovets slutrapport. Introduktionen är alltså inte det första avsnittet där det finns färdig text, utan troligare är det beskrivningen av metoden eller forskningsförloppet.
När du planerar ett projekt är det bra att fundera på vilka etapper som ingår i projektet. Hur skulle den kronologiska ordningen för arbetsuppgifterna kunna se ut? Vad behöver vara klart i varje del för att du ska kunna fortsätta framåt? Vilka etapper skulle vara bra att schemalägga? Om det är möjligt lönar det sig att diskutera och schemalägga dessa tillsammans med handledaren eller övervakaren som mycket väl kan ha en uppfattning om vad som kan fungera bra för just din forskning. När din handledare är medveten om din tidtabell skapar det en positiv press att hålla tidtabellen, medan det är lättare att avvika från tidtabellen om bara du själv vet om den.
Det är också bra att tillsammans med handledaren fundera på när du kommer att behöva handledning. Det kan vara i slutet av en etapp eller när du har inlett en ny fas i ditt arbete och det har uppstått frågor kring det du arbetar med.
För att kunna planera de olika etapperna i arbetet behöver du dela upp projektet i mindre delar. Skriv ner allt som ska ingå i lärdomsprovet. Ett sätt att dela upp projektet är att skissa upp en innehållsförteckning, som förstås inte behöver vara slutgiltig i detta skede.
Det är också viktigt att följa upp hur arbetet har gått framåt. Har du hållit dig till planen eller har det skett ändringar? Om det har skett ändringar, vilken påverkan har de? Handlar det om så pass stora ändringar att du måste ändra din projektplan? I så fall kan de också påverka tidtabellen. Det är värt att göra ändringar i planen och tidtabellen, eftersom du kan uppleva en känsla av misslyckande om du försöker hålla dig till en gammal tidsplan som inte längre är realistisk.
När man gör upp en plan kan man naturligtvis inte förutse alla situationer som kan uppstå. Det lönar sig dock att fundera på vilka hinder och begränsningar som kan dyka upp under arbetets gång. Det går naturligtvis inte att veta allt i förväg, men något är möjligt att förutse, vilket hjälper dig att utforma en mer realistisk plan. Samtidigt kan du fundera på vad du ska göra om det uppstår hinder i arbetet. Då har du en plan för hur du ska lösa ett eventuellt hinder som uppstår. Vem kan du be om hjälp? Hur påverkar hindret din plan?
Fundera också på hur du ska fira eller belöna dig själv när du har uppnått ett delmål. Lärdomsprovet är ett långt projekt, och i de olika stadierna är det viktigt att också se det arbete du gjort och inte bara tänka på allt som återstår att göra.
Tips:
Fundera på vad som är en realistisk tidsplan för dig. Till exempel lärdomsprovet för magisterexamen omfattar 30 studiepoäng, vilket innebär ett halvt läsår på heltid, det vill säga 5 dagar/vecka och 8 timmar/dag. Lärdomsprovet för magisterexamen görs dock vanligtvis i slutet av studierna, då du kanske redan befinner dig i arbetslivet, vilket i sin tur kräver tid och energi. Fundera alltså på om det finns andra saker i ditt liv som tar tid och som gör att du inte kan arbeta med lärdomsprovet på heltid. Det måste också finnas utrymme för återhämtning och saker som är viktiga för dig (familj, vänner, hobbyer, vila...).
Lärdomsprovet innebär intensivt tankearbete. Framför allt sådana delar som kräver kreativitet och problemlösning bearbetas vidare av hjärnan även när vi gör något helt annat. Därför är det heller inte bra att slaviskt tänka att 8 timmar per dag är den tid som du ska reservera för lärdomsprovet, utan till exempel 6 timmar är en mycket bra och tillräckligt mängd. Det är också bra att fundera på om ditt lärdomsprov innehåller delar som inte kräver så mycket koncentration och att arbeta med dessa en del av dagen.
Det är bra att sträva efter en tidsplan där arbetet framskrider ofta och i små steg, hellre än i långa sessioner med långa tidsintervall mellan dem. På så sätt tar det inte lång tid att åter sätta sig in i arbetet, och det känns ofta bättre när arbetet framskrider regelbundet. Tillåt alltså inte för många vilodagar!
Det är vanligt att det uppstår utmaningar som gäller tidsplanen för lärdomsprovet om man har för stora eller oklara mål och för många prioriteringar. Det kan också uppstå problem om tidtabellen inte överhuvudtaget ses över eller följs. Ofta överskattar vi oss själva, det vill säga vi planerar in för många uppgifter eller arbetstimmar under en dag och reserverar för lite tid för återhämtning. Då finns det inte något utrymme för flexibilitet i tidtabellen. I vardagen brukar det dyka upp saker som inte går att förutse, så det är bättre att tidsplanen tillåter överraskningar. En vanlig fallgrop när det gäller tidtabellen är också tidstjuvar, till exempel att man råkar fastna i sociala medier eller i att läsa nyheter i flera timmar per dag.
Tips:
Eftersom det inte finns obegränsat med tid på ett dygn måste du prioritera vad du använder din tid till. Fundera på vad som är viktigt i lärdomsprovet och i det övriga livet, och bestäm utifrån det vad som är en lämplig tidtabell för detta projekt.
Varje studerande har en egen livssituation när de arbetar med sitt lärdomsprov. Du kanske arbetar samtidigt, familjelivet kan ta tid eller en oväntad situation kan ha uppstått som påverkar hur mycket tid du har till ditt förfogande för lärdomsprovet och kanske också vilka mål du har. Även eventuella inlärningssvårigheter bör beaktas i planeringen och tidtabellen för lärdomsprovet.
I Simo Ahonens bok Opinnäyte jumissa finns en bra anekdot om en skottkärra som lastas med de olika delområden som ingår i ditt liv just nu. Skottkärran får inte lastas med för mycket innehåll, för då välter den. Det är alltså viktigt att komma ihåg hur ditt liv verkligen ser ut och att planera och schemalägga därefter. Om du gör upp en alltför optimistisk plan kommer du antagligen bara att orsaka känslor av misslyckande för dig själv.
Det övriga livet kanske inte bara tar din tid och energi utan kan också vara till stöd när du skriver ditt lärdomsprov. Till exempel familjelivet kan visserligen ta tid, men när du tillbringar tid med familjen får du återhämtning och familjen kan ge stöd när du behöver det. På samma sätt kan arbetet fungera som stöd, i synnerhet om du gör ditt lärdomsprov på arbetsplatsen.
Tips:
Ett centralt mål för arbetet med lärdomsprovet är att förmedla dess innehåll till läsarna, utöver att utöka din egen kunskap och, beroende på nivån för lärdomsprovet, producera ny information inom ditt vetenskapsområde. Även om lärdomsprovet kommer att läsas av experter på området bör texten också tilltala läsare inom andra vetenskapsområden och en icke-akademisk publik. Denna mångsidiga målgrupp kommer att ha vissa förväntningar på texten. Till viss del handlar det om allmänna förväntningar på vetenskaplig text. Andra förväntningar kan grunda sig på läskulturen och språket du skriver på. Därtill kan det finnas förväntningar som hänger ihop med ditt vetenskapsområde.
Var ska du börja om du vill ge dina läsare en text som är lätt att läsa? Det räcker inte med att du fokuserar på innehållet och känner till din målgrupp. Det är också mycket viktigt att vara uppmärksam på hur du uttrycker dig.
Till att börja med lönar det sig att uppmärksamma texttypen, eller genren. Även om det finns variation kännetecknas vetenskapligt skrivande av vissa egenskaper som du behöver känna till. Därför är det viktigt att du deltar i de seminarier för lärdomsprovet som erbjuds vid din högskola.
Utöver seminarierna kan du delta i kurser vid Aalto-universitetets språkcenter där du får hjälp med skrivandet. Språkcentret erbjuder kurser som stöder skrivandet av lärdomsprov på kandidat-, magister- och doktorandnivå, oavsett om du skriver på finska, svenska eller engelska. Det lönar sig att bekanta sig med dessa kurser i god tid under dina studier, så att du kan planera när du ska gå kurserna för att få ut så mycket som möjligt av dem.
Du kan även studera vetenskapliga texter som redan publicerats. Du kan be om rekommendationer av övervakaren, handledaren eller andra erfarna forskare, men det är också bra att gå igenom lärdomsprov inom olika områden och på olika nivåer. På så sätt ser du hur vetenskapliga texter är uppbyggda och skrivna. Kom dock ihåg att alla texter som publicerats inte nödvändigtvis är bra exempel.
Ibland kan du välja att inte följa ”standardformatet för lärdomsprov". Innan du fattar ett sådant beslut är det viktigt att du först känner till det vanliga formatet. På så sätt vet du hur texten tas emot av läsaren och kan undvika att texten missuppfattas.
Tips:
Vetenskapligt skrivande är en process som innebär att texten inte är klar så fort den skrivits ner, utan den måste ofta redigeras många gånger. Detta kan ibland orsaka osäkerhet och frustration, när det känns som om du skriver men inget verkar bli riktigt klart.
Vi har all vårt eget sätt att skriva. I sin bok "Opinnäyte jumissa" jämför Simo Ahonen olika sätt att skriva med Mozarts och Beethovens sätt att komponera. Mozart komponerade ett helt musikstycke i sitt huvud och skrev ner det på en gång. Beethoven gjorde däremot flera utkast i olika faser och ändrade sina idéer flera gånger. För Beethoven bestod skapandet av att sätta samman delar av olika musikaliska idéer tills de utgjorde en hel komposition. Beethovens sätt passar bättre för vetenskapligt skrivande än Mozarts.
Om du har för vana att skriva färdig text direkt kan det vara svårt att skriva vetenskapligt eftersom du kanske tycker att det är besvärligt att skriva text som inte är färdig. Att skriva ofärdig text är dock en färdighet som du kan lära dig genom övning. Ett bra sätt är att begränsa den tid som du har till förfogande för att skriva och att medvetet bestämma dig för att skriva utkast.
Kom också ihåg att skrivandet av lärdomsprovet inte enbart innebär att trycka på tangentbordet. Skrivandet består också av att läsa, planera och tänka på den skrivna texten. Även detta tar tid, men främjar skapandet av den slutliga texten.
Kom ihåg att vara förstående och tålmodig mot dig själv. Du kanske märker att du föredrar att arbeta mer med vissa delar av ditt lärdomsprov än andra. Det här är helt normalt. För vissa skribenter kan det hjälpa att skifta fokus från att skriva till att tänka på läsarna och komma ihåg att skribenten har privilegiet och skyldigheten att dela sin forskning med en bredare publik. Det finns en läsare för varje lärdomsprov!
Tips:
Läs mycket, om olika ämnen och inom olika genrer. Läsningen stärker dina skriftliga färdigheter. Omsorgsfull läsning innebär att du lägger märke till hur författare uttrycker sig, men också att du antecknar referenser utöver intressant innehåll.
En central del av förmågan att skriva vetenskaplig text är hur väl du använder tidigare forskning, det vill säga teori inom ämnet, som stöd för forskningsmaterialet och ditt eget tänkande. På så sätt skapas en helhet som förenar tidigare forskning med den nya kunskap som produceras i din forskning. Utan läsning kan du inte koppla och analysera din egen forskning i förhållande till tidigare forskning.
Tips:
Användning av AI, i detta fall stora språkmodeller, som stöd för skrivandet är en allt viktigare färdighet som är värd att träna på. Språkmodeller kan i synnerhet vara till hjälp i idéstadiet och vid hantering av stora ämneshelheter, där du kan be AI att till exempel skissa vilka huvudpunkter som är centrala för ämnet. På så sätt kan du komma i gång snabbare med att till exempel söka källmaterial och strukturera din text.
Det som är utmanande med AI är att den text som skapas av AI inte kan användas som sådan i studieuppgifter eller i lärdomsprovet. Med andra ord kan du inte kopiera och använda AI-genererad text som sådan eller använda beskrivningar som AI ger som tillförlitlig information om ett ämne. Det är alltså viktigt att vara kritisk till allt som produceras av AI. Därför ska du alltid skaffa information från andra källor och öva på vetenskapligt skrivande. När du själv utvecklar en känsla för fungerande vetenskaplig text kan du också ibland använda AI för att sätta ord på en svår idé: se hur språkmodellen formulerar saken och skriv därefter en bättre version.
Aalto-universitetet har anvisningar för användning av artificiell intelligens i undervisningen och lärandet. Kom ihåg att alltid för varje enskild kurs ta reda på vilka riktlinjer som gäller för användningen av AI på kursen. Huvudregeln är att AI-genererad text aldrig ska presenteras som din egen och att eventuell användning av AI tydligt ska anges i den text du lämnar in, inklusive lärdomsprov.
Tips:
Att arbeta med ett lärdomsprov är en intensiv resa, och det är viktigt att du också tar hand om ditt eget välbefinnande under resans gång. Att se till att du får återhämtning hjälper dig att hålla stressnivån tillräckligt låg, vilket ger dig energi att hantera även besvärliga faser i arbetet. En medkännande inställning till dig själv hjälper dig också att hålla psyket i balans, vilket i sin tur främjar kreativiteten och problemlösningsförmågan, som är viktiga faktorer för att arbetet med lärdomsprovet ska förlöpa smidigt.
För att kunna koncentrera oss på vårt arbete behöver vi tillräckliga psykiska, fysiska och sociala resurser, som används på olika sätt. Dessa resurser kan ses som tre batterier: ett fysiskt, ett psykiskt och ett socialt batteri, som laddas och används enligt behov.
När du studerar behöver du återhämtning både under och efter en studiedag. Under dagen kan du få återhämtning i form av pauser, måltider, motion och umgänge med vänner. Efter en studiedag kan du få återhämtning i form av fritid, lediga dagar och längre semestrar samt genom att göra något aktivt.
Behovet av återhämtning är individuellt, och likaså sätten att återhämta sig. Detta kan även variera över tid. Under fritiden är det viktigt att koppla bort studierna och göra saker som är meningsfulla för dig, så att din hjärna kan återhämta sig effektivt. Att bevara en känsla av kontroll över din fritid och hitta en balans mellan avkoppling och meningsfulla aktiviteter är viktigt för den psykiska återhämtningen. Enbart vila räcker inte alltid för att återhämta sig effektivt.
Tips:
Arbetet med lärdomsprovet kan ge upphov till ett brett spektrum av känslor: glädje och entusiasm, men ibland också till och med ångest. Ge dig själv tillåtelse att känna precis det du känner. Det är inte nödvändigtvis lätt att acceptera känslor som de är, men du kan öva på det, till exempel genom att sätta ord på de känslor du upplever. Det kan vara bra att prata med någon om dina känslor eller skriva ner dem på papper, vilket kan ge dig ett nytt perspektiv på känslorna.
Den som vågar anta utmaningar och ibland även ställas inför otrevliga känslor får också en möjlighet att lyckas och känna glädje över att lära sig. Du kan lära dig att reglera dina känslor. Det är naturligt att ibland känna osäkerhet och negativa känslor under studierna. Det är bra att öva på att möta dessa känslor.
Stress hör till livet, arbetet och studierna. Bra stress kan ge energi till att göra saker, men för stark eller långvarig stress kan kännas överväldigande. Ångest hör också till livets känslospektrum, men om den är för stark behöver du inte kämpa ensam. Då kan du till exempel vända dig till Starting Point of Wellbeing.
Tips:
Under arbetet med lärdomsprovet är du fortfarande studerande och det är meningen att du ska lära dig genom arbetet med lärdomsprovet. Det är tillåtet att vara ofärdig och okunnig. Studerande kan ställa orimligt höga krav på sin kunskapsnivå i slutet av studierna. Universitetsstuderande strävar ofta efter utveckling, och perfektionism är inte ett sällsynt fenomen i universitetsvärlden. Om du märker att du strävar efter perfektion kan du ta upp det med din handledare. Det är bra att fundera på vilket vitsord du strävar efter för ditt lärdomsprov och vad du faktiskt vill uppnå med det vitsordet.
Att sträva efter perfektion och att det ska bli ”klart på en gång" kan öka pressen i arbetet med lärdomsprovet. Det kan kännas svårt att ta sig an uppgiften om målnivån är orimligt hög och rädslan för att misslyckas ligger och pyr i bakgrunden. Å andra sidan kan det vara svårt att sluta när arbetet väl har påbörjats, eftersom det alltid finns något som kan förbättras. En perfektionist kräver perfektion av sig själv, och ibland kan även lite kritik kännas förödande och personlig. Perfektionism kännetecknas av följande tankesätt:
Orimligt högt ställda mål och krav leder lätt till ångest, känsla av underlägsenhet eller otillräcklighet och stress. Om du känner att du har en tendens till perfektionism hjälper det att ha självmedkänsla, ge positiv respons till dig själv och sätta upp realistiska mål.
Tips:
Arbetet med lärdomsprovet innebär både glädje över framgångar och utmanande stunder. Det är naturligt att stöta på faser där arbetet inte går framåt som önskat och motivationen sätts på prov. Dessa stunder är en del av lärandeprocessen och ger värdefulla möjligheter att utveckla sina färdigheter i problemlösning. Kom ihåg att det finns stöd tillgängligt och du behöver inte möta utmaningarna ensam.
Att välja och avgränsa forskningsämne är ofta svårare än vad man kanske hade trott från början. Å andra sidan kan du uppnå ett bra slutresultat om du tar dig tid att fundera på ämnesvalet och avgränsningen. Börja med att välja ut ett intressant ämnesområde och gör sedan ytterligare avgränsningar inom ämnesområdet. Använd skrivande, tankekartor och tillgängliga källmaterial som hjälpmedel för avgränsningen. Be övervakaren eller handledaren om kommentarer vid behov. Fundera på ur vilket perspektiv du kan närma dig ämnet och hur det kan behandlas inom ramen för ett lärdomsprov.
Det är bra att hitta ett ämne som du är intresserad av, eftersom det ger dig en inre motivation att arbeta med lärdomsprovet. Valet av ämne kan dock bli en stötesten om det leder till en jakt på det ”perfekta ämnet”. Då känns inget ämne tillräckligt intressant och du vågar inte fatta ett slutligt beslut om ämnet. Kom ihåg att lärdomsprovet beräknas ta sex månader att genomföra, och du har förmodligen redan tidigare i studierna klarat av att genomföra kurser även om du inte har varit helt intresserad av dem. Således kan du också skriva ditt lärdomsprov om ett ämne som inte är helt perfekt för dig. Kom också ihåg att ämnet kan preciseras och delvis förändras under skrivprocessen, och dessutom kan ämnet visa sig vara mycket mer intressant än du trodde från början.
Om du gör ditt lärdomsprov utanför universitetet eller i något projekt behöver du inte nödvändigtvis fundera på själva ämnesvalet, men avgränsningen är mycket viktig också i detta fall. Även om projektet tar sig an ett mer omfattande ämnesområde kan du i ditt lärdomsprov endast behandla en liten del av detta, med tanke på lärdomsprovets omfång.
Tips (i enlighet med Hirsjärvi et al 2009):
I idealfall är ämnet för ditt lärdomsprov inspirerande och spännande, och ditt intresse för ämnet leder till att du vill lära dig ännu mer. Under arbetet med lärdomsprovet kommer det dock också perioder när arbetet känns överväldigande och du inte orkar tänka på det alls, även om ämnet i sig skulle intressera dig. Det enda som kanske driver dig framåt är tanken på att bli klar med lärdomsprovet och utexamineras. Ibland räcker inte ens det som motivation, utan det kan vara mycket svårt att få någonting gjort. I de flesta fall är det lättare att bli klar med lärdomsprovet om det finns både inre motivation, till exempel i form av ett genuint intresse för ämnet, och yttre motiverande faktorer, såsom en önskan om att utexamineras och hitta ett intressant arbete.
När arbetet inte går framåt orsakar det jobbiga känslor gentemot själva arbetet, men också gentemot dig själv. Du kan tänka att uppgiften är för svår, omöjlig eller ohanterlig och därmed jobbig, och att du själv är dålig och okunnig eftersom du inte klarar av uppgiften, även om du borde. Det enklaste sättet att bli av med ångesten är att undvika uppgiften helt och hållet och fokusera på något annat. När du undviker uppgiften minskar ångesten och obehaget tillfälligt, vilket skapar en känsla av lättnad. Men till följd av detta undvikande hopar sig det ogjorda arbetet, vilket ofta leder till ökad stress och till att de jobbiga känslorna återkommer ännu starkare. På så sätt börjar den onda cirkeln av undvikande på nytt, eftersom de uppgifter som hopat sig återigen väcker jobbiga känslor, och behovet av undvikande ökar.
Det är dock möjligt att bryta den onda cirkeln. När du känner en önskan att undvika en jobbig känsla kan du välja ett annat tillvägagångssätt: att ta itu med uppgiften trots den jobbiga känslan. När du tar itu med uppgiften leder det till att humöret höjs och du får en känsla av att lyckas samt starkare självtillit och kontroll. Detta minskar i sin tur ångesten och gör det lättare att ta itu med nästa uppgift.
Produktivitet och motivation går ofta hand i hand. När du kommer framåt i arbetet med lärdomsprovet ökar också motivationen. Andra faktorer som påverkar motivationen är ork och tillräcklig återhämtning, lämpliga målsättningar och arbetsmetoder, möjligheten att arbeta i enlighet med sina värderingar, att göra saker tillsammans samt tilliten till den egna förmågan. Du kan reglera din motivation och därmed din produktivitet på många olika sätt.
Tips:
Kärnan i att skriva ett lärdomsprov är just att skriva. Det finns många olika förutfattade meningar om skrivande som kan hindra dig från att komma framåt. Nedan presenteras några myter som gäller skrivande och hur du kan tackla dem (Svinhufvud, 2016):
Ibland kan det vara svårt att komma i gång med skrivandet när det gapar tomt på pappret eller datorskärmen. För att komma i gång kan du prova till exempel fritt skrivande eller Pomodoro-tekniken.
Fritt skrivande innebär att du fritt skriver ner de tankar som dyker upp om ett visst tema eller ämne. Du kan begränsa tiden för det fria skrivandet med hjälp av telefonens timerfunktion: ställ in timern på till exempel fem, tio eller tjugo minuter. Vid fritt skrivande är det viktigt att pennan eller fingrarna på tangentbordet fortsätter att röra sig hela tiden. Om du mitt i skrivandet hamnar i ett läge där du inte kommer på något att skriva ska du ändå fortsätta skriva genom att upprepa meningen "Jag kommer inte på något att skriva" ända tills du kommer på något att skriva om temat eller tills timern ringer. Under fritt skrivande behöver du inte heller bry dig om grammatik, skiljetecken eller stavning, utan allt detta kan du kontrollera och lägga till i texten senare. Tanken med övningen är att producera så mycket text som möjligt inom en begränsad tid. Efter att du skrivit den första versionen går du igenom texten och kan stryka under ställen som känns relevanta, viktiga och som du vill precisera. Detta sätter i gång skrivprocessen. Du kan också prova fritt skrivande på basis av något du läst, och det är ett bra sätt att testa vad du har tagit till dig i källitteraturen. Samtidigt kan du med egna ord uttrycka vad du har läst.
Pomodoro-tekniken är också ett bra hjälpmedel för att skapa text och i olika skeden av skrivprocessen. Med teknikens hjälp kan du dela upp skrivandet i mindre, mer hanterbara, delar och därmed sänka tröskeln för att få i gång skrivandet. Du kan också till exempel använda funktionen för tal till text i Word om det känns lättare att komma i gång om du får tala ut texten.
Att skriva ett lärdomsprov kräver långsiktighet. När ditt yttersta mål är ett färdigt lärdomsprov är det viktigt att du kan dela upp det målet i mindre delmål, som du kan fira när du uppnår dem.
Det är också bra att få kamratrespons. Du kan be någon du litar på att vara din "kritiska vän". Att låta någon annan läsa din halvfärdiga text och be om kommentarer hjälper dig att komma framåt i arbetet. Det blir också lättare för dig att hålla tidtabellen för dina delmål när du vet att någon annan förväntar sig det av dig. Du kan också ge och få värdefullt kamratstöd och respons som främjar ditt arbete till exempel från andra studerande och din handledare under seminariet för lärdomsprovet.
Tips:
Lärdomsprovet är ofta en av de sista prestationerna under studietiden, vilket betyder att utexamineringen närmar sig. Nästa steg efter utexamineringen är arbetslivet. Många befinner sig då i början av sin karriär, och livet har hittills i stor utsträckning bestått av studier: grundskolan, andra stadiet och universitetet. Detta är en stor omställning i livet och det är helt normalt att känna oro. I samband med utexamineringen kan du också känna osäkerhet över ekonomin om du inte hittar arbete. Studieförmånerna upphör och du kanske bor i en studentbostad som du måste avstå från efter en viss tid.
Att fundera på arbete och jobbsökande tar tid och energi och kan till viss del fördröja arbetet med lärdomsprovet. Kom ihåg att reservera tid för detta. Det lönar sig att göra upp en plan för jobbsökning där du på förhand reflekterar över och prioriterar de mest intressanta arbetsplatserna och jobben samt hur mycket tid du ska lägga på att söka jobb. Att kombinera lärdomsprovet med jobbsökning kräver tidsplanering för att se till att orken räcker till och att du även har tid för vänner, hobbyer och andra återhämtande aktiviteter och vila.
Tips:
Det har publicerats många verk om att skriva lärdomsprov och om vetenskapligt skrivande som du kan ha nytta av i arbetet med ditt lärdomsprov.
På svenska:
Frasbanken | Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket
Språkhjälpen – Hjälp för akademisk kommunikation
Välkommen till Skrivguiden - Skrivguiden.se
YTK Tutor online-träningen: en kostnadsfri avhandlings- och examenshandledning för alla studenter
På finska:
Ahonen, S. (2023) Opinnäyte jumissa: mitä tehdä, kun homma ei etene. Tampere: Vastapaino.
Hirsjärvi, S. et al. (2009) Tutki ja kirjoita. 15. uud. p. Helsinki: Tammi.
Kiriakos, C. & Svinhufvud, K. (2015) Tohtoritakuu: kirjoittamisen opas jatko-opiskelijalle ja tutkijalle. Helsinki: Art House.
Svinhufvud, K. (2015) Gradutakuu. Helsinki: Art House.
Svinhufvud, K. (2016) Kokonaisvaltainen kirjoittaminen. 3. uudistettu ja täydennetty laitos. Helsinki: Art House.
Pälli, P. (2021) Akateeminen kirjoittaminen. Det här kursmaterialet är riktat till studerande i handelsvetenskap, men innehåller mycket grundläggande information som gäller alla som skriver lärdomsprovet.
Om du skriver ditt lärdomsprov på engelska kan du även se verken i den engelska versionen av denna sida.
Ahonen, S. 2023. Opinnäyte jumissa: mitä tehdä, kun homma ei etene. Tampere: Vastapaino.
Hirsjärvi, S. et al. (2009) Tutki ja kirjoita. 15. uud. p. Helsinki: Tammi.
Rubin, A. & Lehtonen, M. (2004) Tietokäsitys. https://tulevaisuus.fi/perusteet/tietokasitys/ (2.10.2025)
Svinhufvud, K. (2016) Kokonaisvaltainen kirjoittaminen. 3. uudistettu ja täydennetty laitos. Helsinki: Art House.
TENK (2023) God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland. Forskningsetiska delegationens publikationer 3/2023. Hämtad 25.6.2025. https://tenk.fi/sites/default/files/2023-03/HTK-ohje_2023.pdf
Are you writing your thesis and need a few days just for that? Welcome to the Thesis Writing Retreat! This retreat is for all students working on their thesis – bachelor’s, master’s, diploma work, final projects, and doctoral dissertations.
