Den egentliga forskningsprocessen börjar med valet av ämne. Du kan också fundera på ett lämpligt ämne tillsammans med övervakaren för ditt lärdomsprov. Det centrala målet är att skapa ny information om ett vetenskapligt ämne eller område. Behovet av forskning inom ämnet, hur aktuellt ämnet är och hur intressant det är för dig är också viktiga aspekter.

Att avgränsa ämnet är av yttersta vikt för att arbetet med lärdomsprovet ska förlöpa smidigt. En doktorsavhandling är ett vetenskapligt arbete och ska verkligen bidra med något till vetenskapen. Ett lärdomsprov för magisterexamen innebär däremot en övning i vetenskapligt arbete, och i ett lärdomsprov för kandidatexamen är det i ännu högre grad fråga om ett övningsarbete. Det lönar sig att komma ihåg detta när du väljer och avgränsar ditt ämne. Ju mer avgränsat ämnet är, desto lättare är det att hantera helheten. Även om det skulle finnas många andra aspekter att behandla i anknytning till ditt ämne räcker det att du i detta lärdomsprov nämner att dessa aspekter faller utanför din avgränsning och att du i detta arbete koncentrerar dig på en specifik synvinkel. Valet och avgränsningen av ämnet hjälper dig att koncentrera dig på frågor som är väsentliga för din studie och att utesluta aspekter som skulle kunna göra ditt arbete för omfattande.

Tips: 

1. En tankekarta (mind map) är ett bra verktyg för att fundera på ämnet och dess avgränsning. Gör en tankekarta över ditt ämne och relaterade frågor. Detta synliggör vad ämnet skulle kunna omfatta. Skriv in frågor, ord eller vad som helst som du kommer att tänka på i anknytning till ämnet. Med hjälp av tankekartan kan du precisera det delområde som du vill undersöka och bestämma vad du ska utesluta. När du först bestämmer vad som är viktigast är det lättare att också bestämma vad som kan utelämnas.
2. Du kan också göra ditt lärdomsprov i samarbete med ett företag, d.v.s. som ett uppdrag där du får ett ämne eller ämnesområde av företaget. Du kan hitta ett företag att samarbeta med antingen genom en jobbannons, genom din nuvarande arbetsgivare eller genom att själv kontakta företag. Lärdomsprov som görs som uppdrag kan genomföras på olika sätt: genom ett separat avtal, inom ramen för en anställning eller med hjälp av ett stipendium från en stiftelse vid Helsingfors handelhögskolan eller från Stödfonden för teknik vid Aalto-universitetet. I JobTeaser har Career Design Lab sammanställt anvisningar för hur du söker en arbetsplats där du kan göra ditt lärdomsprov samt information om olika avtalsformer: Työnhaun opas | JobTeaser (på finska). Att göra lärdomsprovet i samarbete med ett företag är också ett bra sätt att hitta jobb inom många branscher.
3. Lärarna och professorerna inom ditt program kan hjälpa dig att fundera på ett lämpligt ämne. Till exempel med din akademiska handledare (se ditt stödteam i MyStudies) kan du diskutera ditt ämne och fundera på vem som kan vara expert på ämnesområdet inom ditt eget program. Lärarna har också nätverk utanför universitetet och kan sannolikt tipsa om eventuella samarbetspartner utanför Aalto.

Efter att du har valt och avgränsat ditt ämne bekantar du dig med litteratur som publicerats inom området. Många tror att lärdomsprovet bara handlar om att skriva, men att läsa är också en väsentlig del av arbetet. Du har förmodligen inte tillräckligt med bakgrundskunskap i ämnet för ditt lärdomsprov, vilket innebär att du måste fylla denna lucka genom att läsa lämpligt källmaterial. Även om du redan skulle arbeta som forskare skulle du läsa den senaste forskningen inom området, eftersom detta är en väsentlig del av att arbeta med forskning. 

Att läsa vetenskaplig litteratur kräver förmåga att sålla och kombinera information. Du utvecklar denna förmåga genom att läsa och använda dig av olika tekniker, såsom att studera innehållsförteckningen, ögna igenom texten, märka ut relevanta sidor och stycken samt skriva anteckningar. Att föra dagbok, antingen för hand eller elektroniskt, kan vara ett bra sätt att reda ut dina tankar och dokumentera hur forskningsprocessen framskrider. Håll tillräckligt korta tidsintervall mellan att du läser och att du skriver anteckningar eller dagbok. Utöver att du skriver anteckningar är det bra om du skriver utkast till din egen text.

Redan i denna kartläggningsfas lönar det sig att spara uppgifter om referenser, det vill säga författare och titlar för vetenskapliga artiklar eller böcker inklusive eventuella citat eller viktiga delar av texten, eftersom det är svårt att leta reda på källor i efterhand. Du kan till exempel ha nytta av ett referenshanteringsprogram. 

Tips:

1. Be övervakaren och handledaren om tips på lämpligt källmaterial.
2. Genom bibliotekens databaser får du tillgång till forskningslitteratur och artiklar från hela världen.
3. Kolla igenom andra lärdomsprov och deras källförteckningar. Lärdomsprov vid Aalto: https://libguides.aalto.fi/opinnaytteet
4. Du kan delta i undervisning i informationssökning eller boka tid för individuell handledning i informationssökning vid lärcentret.
5. Prova om du kan ha nytta av ett referenshanteringsprogram. 

Kritiskt tänkande, eller en sund skepticism, är en väsentlig del av vetenskaplig verksamhet och forskning. I forskningsarbete gäller det att kombinera analytiskt och kritiskt tänkande med ett öppet och kreativt sinne. Argumentation, alltså att lägga fram påståenden och argument som stöder dem, är en väsentlig del av vetenskaplig framställning. Lärdomsprovet kan vara det första större skriftliga arbetet där du får träna på, och stärka, dessa färdigheter. Ge därför inte upp om det till en början känns svårt att tänka på ett nytt sätt. Kasta dig in i processen och ge dig själv tid att lära dig nya sätt göra observationer och uttrycka dig. Tillåt dig själv att skriva ofärdig text så att skrivandet blir något som för tankearbetet framåt i stället för att bromsa det.

När du söker och läser källitteratur är det viktigt att utvärdera den tillgängliga informationen: vilka metoder och material grundar sig slutsatserna på, och stöds de presenterade resultaten av tidigare information och forskningsresultat. Är informationen aktuell eller redan föråldrad? Har någon del av rapporteringen utelämnats, vilket gör det svårt att förstå vad som gjorts i forskningen? Det är också bra om du kan kritiskt utvärdera ditt eget tänkande i förhållande till den information du läser samt den information som ges av övervakaren och handledaren.

Det lönar sig också att komma ihåg att tänka kritiskt när du gör tolkningar utgående från ditt eget material. Om du får resultat som verkar strida mot teorin, vad kan det bero på? Är det något fel på forskningsupplägget (det vill säga på vilket sätt studien är gjord), har det uppstått ett fel i mätningen eller ett misstag i något datorprogram eller material? Misstag är också en del av att bedriva forskning, och observationer om dessa kan vara en värdefull del av det färdiga lärdomsprovet.

Förmågan att be om och ta emot konstruktiv respons är också viktig: respons på ditt arbete och nya perspektiv med motiveringar hjälper dig att bredda ditt tänkande och berika ditt lärande. Var därför beredd att acceptera responsen du får eller att motivera varför du inte håller med.

En central del av förmågan att skriva vetenskaplig text är hur väl du kan relatera och argumentera för din forskning i förhållande till tidigare forskning och teori. På så sätt skapas en helhet som förenar tidigare forskning med den nya kunskap som produceras i din forskning. Forskningsrapporten, alltså lärdomsprovet i detta fall, är bland annat en beskrivning av forskningsprocessen. I rapporten ska du ange all relevant information om de olika faserna av studien och beskriva hela forskningsprocessen så grundligt att någon annan skulle kunna upprepa din forskning.

Goda problemlösningsfärdigheter hjälper dig att lösa utmaningar som uppstår under forskningsprocessen. Det är också viktigt att kunna bedöma vem som skulle vara rätt person att hjälpa dig, om det verkar som att problemet är för stort för att lösas på egen hand. Kom ihåg att övervakaren och handledaren för ditt lärdomsprov finns där för att hjälpa dig även i problemsituationer. 

Forskningsprocessen kräver att du kan hantera osäkerhet och anpassa ditt agerande även i oväntade situationer. Eftersom lärdomsprovet också är en övning i vetenskapligt tänkande och skrivande behöver du inte vara rädd för misstag och fel, utan de hör till processen. Stödet från övervakaren och andra studerande i samma situation hjälper dig att klara av eventuella motgångar och lära dig mer om dig själv. Att rikta blicken mot nästa steg hjälper dig att komma vidare i forskningsprocessen.

Tips:

1. Fundera på vem som kan hjälpa dig under arbetets gång. Du kan göra uppgiften Mitt nättverk för att kartlägga vem som kan stöda dig i arbetet med lärdomsprovet och hur. Om du behöver hjälp finns det redan en lista över personer som du kan vända dig till, och det sänker tröskel för att be om hjälp.
2. Ibland är det svårt att veta var du har kört fast eller vilket stöd som kan vara till mest nytta för dig. Du kan alltid vända dig till Starting Point of Wellbeing för att få hjälp och stöd.

Fundera på varför du arbetar med ditt lärdomsprov. Är det en obligatorisk prestation för att du ska kunna utexamineras och bara en i raden av dina studieprestationer? Eller är det en möjlighet att fördjupa dig i ett ämne som intresserar dig och som du vill använda tid och energi på i syfte att lära dig något nytt? Lärdomsprovet kan också vara både och. 

Fundera på vilket mål du har gällande vitsordet för ditt lärdomsprov. Är ditt mål att klara dig med lägsta godkända vitsord eller att få ett högt vitsord eller något däremellan? Alla dessa alternativ är lika bra – det är du som bestämmer. Det bästa lärdomsprovet är ett färdigt lärdomsprov. Det är bra att diskutera ditt vitsordsmål med övervakaren så att ni båda förstår vad som kan förväntas: vad du siktar på och vad övervakaren anser att krävs för ett specifikt vitsord. I anvisningarna för lärdomsprovet inom ditt program eller din högskola finns vanligtvis en bedömningsmatris som beskriver vilka delområden som bedöms och vad som krävs för varje vitsord. Det lönar sig att bekanta sig med den när du funderar på ditt vitsordsmål. Ju högre vitsord du strävar efter, desto fler egna insikter och bidrag krävs det i ditt lärdomsprov. Övervakarens roll är att stöda dig i ditt självständiga arbete, snarare än att ge exakta anvisningar för att få ett visst vitsord eller upprepade gånger föreslå korrigeringar i arbetet.

Vitsordet för lärdomsprovet har sällan betydelse vid jobbsökning. Självklart finns det undantag, exempelvis om du söker till doktorandstudier, där vitsordet för lärdomsprovet för magisterexamen kan ha betydelse, eller om du söker jobb på vissa konsultbyråer. 

Du kan också ändra dina målsättningar under arbetet med lärdomsprovet. Det är tillåtet och innebär inte att du har misslyckats. Det är alltid bra att återkomma till målen då och då, så att du vet vad du eftersträvar och vilken insats som krävs.

Lärdomsprovet, som innebär forskning och rapportering, är ett projekt som sträcker sig över en längre tid under slutet av dina studier. Ett välplanerat och organiserat projekt hjälper dig att ha en överblick och stärker känslan av kontroll.

För lärdomsprovet ska du skriva en forskningsplan som innehåller svar på följande frågor: Vem forskar, när och var? Vad vet vi om forskningsämnet och vad vet vi inte? Vad är forskningsfrågan och hypotesen? Vilka metoder används för att testa hypotesen? Vilka behov och resurser är förknippade med studien? Vilka risker är förknippade med studien eller vilka hinder kan uppstå under arbetets gång? Forskningsplanen är ett slags manuskript som du börjar följa men som ofta behöver justeras under arbetets gång. Det är viktigt att det i början av processen finns en vägkarta som du kan följa. 

I projektplanen ligger fokus däremot på planering av själva genomförandet. Medan forskningsplanen beskriver projektet på en mer allmän nivå ska projektplanen till stora delar vara detaljerad och innehålla närmare information om de olika faserna av arbetet och tidsplanen.

Lärdomsprovet är sällan ett projekt där arbetsskedena följer varandra linjärt, det vill säga att först läsa, sedan göra en experimentell eller konstnärlig del och sedan skriva. I stället innebär det ofta att du ställer frågor, läser, bearbetar och analyserar material om vartannat. Det kan uppstå problem om du inte alls har inhämtat någon bakgrundsinformation innan du genomför studien i praktiken utan lämnar informationssökningen och skrivandet helt och hållet till slutet. Det kan kännas svårt att göra en detaljerad projektplan, eftersom processen är en krokig väg där du hoppar mellan olika steg. 

När du planerar ett projekt är det bra att fundera på vilka etapper som ingår i projektet. Hur skulle den kronologiska ordningen för arbetsuppgifterna kunna se ut? Vad behöver vara klart i varje del för att du ska kunna fortsätta framåt?  Vilka etapper skulle vara bra att schemalägga? Om det är möjligt lönar det sig att diskutera och schemalägga dessa tillsammans med handledaren eller övervakaren som mycket väl kan ha en uppfattning om vad som kan fungera bra för just din forskning. När din handledare är medveten om din tidtabell skapar det en positiv press att hålla tidtabellen, medan det är lättare att avvika från tidtabellen om bara du själv vet om den.

Det är också bra att tillsammans med handledaren fundera på när du kommer att behöva handledning. Det kan vara i slutet av en etapp eller när du har inlett en ny fas i ditt arbete och det har uppstått frågor kring det du arbetar med.

För att kunna planera de olika etapperna i arbetet behöver du dela upp projektet i mindre delar. Skriv ner allt som ska ingå i lärdomsprovet. Ett sätt att dela upp projektet är att skissa upp en innehållsförteckning, som förstås inte behöver vara slutgiltig i detta skede.

Det är också viktigt att följa upp hur arbetet har gått framåt. Har du hållit dig till planen eller har det skett ändringar? Om det har skett ändringar, vilken påverkan har de? Handlar det om så pass stora ändringar att du måste ändra din projektplan? I så fall kan de också påverka tidtabellen. Det är värt att göra ändringar i planen och tidtabellen, eftersom du kan uppleva en känsla av misslyckande om du försöker hålla dig till en gammal tidsplan som inte längre är realistisk.

När man gör upp en plan kan man naturligtvis inte förutse alla situationer som kan uppstå. Det lönar sig dock att fundera på vilka hinder och begränsningar som kan dyka upp under arbetets gång. Det går naturligtvis inte att veta allt i förväg, men något är möjligt att förutse, vilket hjälper dig att utforma en mer realistisk plan. Samtidigt kan du fundera på vad du ska göra om det uppstår hinder i arbetet. Då har du en plan för hur du ska lösa ett eventuellt hinder som uppstår. Vem kan du be om hjälp? Hur påverkar hindret din plan?

Fundera också på hur du ska fira eller belöna dig själv när du har uppnått ett delmål. Lärdomsprovet är ett långt projekt, och i de olika stadierna är det viktigt att också se det arbete du gjort och inte bara tänka på allt som återstår att göra.

Tips:

1. Har du använt någon metod eller program för projekthantering på en projektkurs eller i ett grupparbete? Det kan vara ett bra verktyg också när du arbetar med lärdomsprovet. Du kan också ta reda på om ditt program eller din högskola har en mall för lärdomsprovet eller projektplanen som du kan använda när du planerar ditt lärdomsprov.
2. Exempel på projekthanteringsprogram som du kan använda om du vill: https://ganttpro.com/ och https://trello.com/. Eller känner du till ett bra projekthanteringsprogram? I så fall kan du berätta om det via responsen på denna webbsida. Vi lägger till informationen här så att andra studerande har glädje av den.
3. Besvara följande frågor skriftligt (använd fem minuter per fråga): a) Vad försöker du ta reda på, vilket problem försöker du lösa eller vad försöker du producera i ditt lärdomsprov? b) Vilket slags material har du till ditt förfogande för att försöka hitta svar på den föregående frågan? c) Vilka slags resultat, information eller lösningar tror du att du får? d) Vad vet vi redan om detta ämne, eller vilken typ av information finns det redan om problemet eller frågan? e) Hur tror du att din analys eller dina resultat kompletterar den information som redan finns? På så sätt får du en sammanfattning av hur arbetet med lärdomsprovet ser ut just nu. Fråga dig sedan vilken av dessa delar du ska arbeta vidare med till näst. På så sätt kan du planera hur du ska komma framåt i arbetet.

Fundera på vad som är en realistisk tidsplan för dig. Till exempel lärdomsprovet för magisterexamen omfattar 30 studiepoäng, vilket innebär ett halvt läsår på heltid, det vill säga 5 dagar/vecka och 8 timmar/dag. Lärdomsprovet för magisterexamen görs dock vanligtvis i slutet av studierna, då du kanske redan befinner dig i arbetslivet, vilket i sin tur kräver tid och energi. Fundera alltså på om det finns andra saker i ditt liv som tar tid och som gör att du inte kan arbeta med lärdomsprovet på heltid. Det måste också finnas utrymme för återhämtning och saker som är viktiga för dig (familj, vänner, hobbyer, vila...).

Lärdomsprovet innebär intensivt tankearbete. Framför allt sådana delar som kräver kreativitet och problemlösning bearbetas vidare av hjärnan även när vi gör något helt annat. Därför är det heller inte bra att slaviskt tänka att 8 timmar per dag är den tid som du ska reservera för lärdomsprovet, utan till exempel 6 timmar är en mycket bra och tillräckligt mängd. Det är också bra att fundera på om ditt lärdomsprov innehåller delar som inte kräver så mycket koncentration och att arbeta med dessa en del av dagen.

Det är bra att sträva efter en tidsplan där arbetet framskrider ofta och i små steg, hellre än i långa sessioner med långa tidsintervall mellan dem. På så sätt tar det inte lång tid att åter sätta sig in i arbetet, och det känns ofta bättre när arbetet framskrider regelbundet. Tillåt alltså inte för många vilodagar!

Det är vanligt att det uppstår utmaningar som gäller tidsplanen för lärdomsprovet om man har för stora eller oklara mål och för många prioriteringar. Det kan också uppstå problem om tidtabellen inte överhuvudtaget ses över eller följs. Ofta överskattar vi oss själva, det vill säga vi planerar in för många uppgifter eller arbetstimmar under en dag och reserverar för lite tid för återhämtning. Då finns det inte något utrymme för flexibilitet i tidtabellen. I vardagen brukar det dyka upp saker som inte går att förutse, så det är bättre att tidsplanen tillåter överraskningar. En vanlig fallgrop när det gäller tidtabellen är också tidstjuvar, till exempel att man råkar fastna i sociala medier eller i att läsa nyheter i flera timmar per dag.

Tips:

1. Ta del av självstudiematerialet Tidshanteringens ABC.
2. Lyssna på ett poddavsnitt om verktyg för tidshantering (på finska).

Eftersom det inte finns obegränsat med tid på ett dygn måste du prioritera vad du använder din tid till. Fundera på vad som är viktigt i lärdomsprovet och i det övriga livet, och bestäm utifrån det vad som är en lämplig tidtabell för detta projekt.

Varje studerande har en egen livssituation när de arbetar med sitt lärdomsprov. Du kanske arbetar samtidigt, familjelivet kan ta tid eller en oväntad situation kan ha uppstått som påverkar hur mycket tid du har till ditt förfogande för lärdomsprovet och kanske också vilka mål du har. Även eventuella inlärningssvårigheter bör beaktas i planeringen och tidtabellen för lärdomsprovet.

I Simo Ahonens bok Opinnäyte jumissa finns en bra anekdot om en skottkärra som lastas med de olika delområden som ingår i ditt liv just nu. Skottkärran får inte lastas med för mycket innehåll, för då välter den. Det är alltså viktigt att komma ihåg hur ditt liv verkligen ser ut och att planera och schemalägga därefter. Om du gör upp en alltför optimistisk plan kommer du antagligen bara att orsaka känslor av misslyckande för dig själv.

Det övriga livet kanske inte bara tar din tid och energi utan kan också vara till stöd när du skriver ditt lärdomsprov. Till exempel familjelivet kan visserligen ta tid, men när du tillbringar tid med familjen får du återhämtning och familjen kan ge stöd när du behöver det. På samma sätt kan arbetet fungera som stöd, i synnerhet om du gör ditt lärdomsprov på arbetsplatsen.

Tips:

1. Livssituationen kan förändras mitt under arbetet med lärdomsprovet, och då är det bra att se över målet och tidtabellen på nytt samt göra ändringar om det behövs.
2. Lyssna på ett poddavsnitt om att kombinera familjeliv och studier (på finska)
3. Ibland kan det hjälpa att få arbeta med lärdomsprovet någon annanstans än mitt i vardagen. Till exempel har studentprästerna i Esbo och Helsingfors ordnat en några dygn lång retreat på kurscentret Hvittorp, där deltagarna kan fokusera fullt ut på lärdomsprovet och få stöd från andra i samma situation. Information om retreaten ges i nyhetsbrevet för studerande.

Till att börja med lönar det sig att uppmärksamma texttypen, eller genren. Även om det finns variation kännetecknas vetenskapligt skrivande av vissa egenskaper som du behöver känna till. Därför är det viktigt att du deltar i de seminarier för lärdomsprovet som erbjuds vid din högskola.

Utöver seminarierna kan du delta i kurser vid Aalto-universitetets språkcenter där du får hjälp med skrivandet. Språkcentret erbjuder kurser som stöder skrivandet av lärdomsprov på kandidat-, magister- och doktorandnivå, oavsett om du skriver på finska, svenska eller engelska. Det lönar sig att bekanta sig med dessa kurser i god tid under dina studier, så att du kan planera när du ska gå kurserna för att få ut så mycket som möjligt av dem.

Du kan även studera vetenskapliga texter som redan publicerats. Du kan be om rekommendationer av övervakaren, handledaren eller andra erfarna forskare, men det är också bra att gå igenom lärdomsprov inom olika områden och på olika nivåer. På så sätt ser du hur vetenskapliga texter är uppbyggda och skrivna. Kom dock ihåg att alla texter som publicerats inte nödvändigtvis är bra exempel.

Ibland kan du välja att inte följa ”standardformatet för lärdomsprov". Innan du fattar ett sådant beslut är det viktigt att du först känner till det vanliga formatet. På så sätt vet du hur texten tas emot av läsaren och kan undvika att texten missuppfattas.

Tips:

1. På den engelskspråkiga sidan Writing Clinic ser du många bra tips, övningar och länkar som du kan ha nytta av.
2. Delta i kurser i vetenskapligt skrivande.
3. Bekanta dig i god tid med bedömningskriterierna för lärdomsprovet. Om du lämnar det här till sista minuten kan det vara för sent att anpassa studien och texten till kriterierna.
4. En del studerande kan ha nytta av att bekanta sig med tidigare lärdomsprov i början av projektet, medan andra vill börja självständigt och titta på exempel först senare. Se lärdomsprov som gjorts vid Aalto.
5. Läs även material från andra universitet, t.ex. Att skriva – Språkhjälpen, som publicerats vid Helsingfors universitet.
6. Hitta en bra skrivguide i vetenskapligt skrivande.
7. Satsa på språket och stilen. Det lönar sig att skriva en läsarvänlig text.
8. Lär dig konventionerna för vetenskapligt skrivande. Fundera på hur textens struktur och ordval påverkar din läsare.
9. Föreställ dig läsaren.
10. Hitta kamratstöd. Kom överens om en skrivsession med en studiekamrat. Att skriva samtidigt på samma ställe hjälper dig att koncentrera dig och du kan be din vän om råd. Att ge varandra respons kan vara till hjälp även om ingen av er är expert på skrivande.
11. På en skrivklinik kan du diskutera idén, strukturen, fraser, den vetenskapliga framställningen och källhänvisningarna i din text. På dessa träffar går man alltså igenom samma ämnen som på kurserna i vetenskapligt skrivande. Om du inte vet hur din text kan förbättras får du hjälp av en expert på skrivande under en personlig skrivklinikträff som fokuserar på just dina behov och önskemål.
12. Använd Turnitin som stöd för vetenskapligt skrivande. Turnitin söker efter likheter i din text jämfört med andra vetenskapliga texter i Turnitins databas. Turnitin kan användas via MyCourses efter att övervakaren (eller handledaren) har möjliggjort det i arbetsytan för lärdomsprovet. Turnitin används också i samband med inlämningen av lärdomsprovet för att kontrollera att det inte förekommer plagiering, så det lönar sig att kontrollera texten på eget initiativ redan under arbetets gång.

Vetenskapligt skrivande är en process som innebär att texten inte är klar så fort den skrivits ner, utan den måste ofta redigeras många gånger. Detta kan ibland orsaka osäkerhet och frustration, när det känns som om du skriver men inget verkar bli riktigt klart.

Vi har all vårt eget sätt att skriva. I sin bok "Opinnäyte jumissa" jämför Simo Ahonen olika sätt att skriva med Mozarts och Beethovens sätt att komponera. Mozart komponerade ett helt musikstycke i sitt huvud och skrev ner det på en gång. Beethoven gjorde däremot flera utkast i olika faser och ändrade sina idéer flera gånger. För Beethoven bestod skapandet av att sätta samman delar av olika musikaliska idéer tills de utgjorde en hel komposition. Beethovens sätt passar bättre för vetenskapligt skrivande än Mozarts.

Om du har för vana att skriva färdig text direkt kan det vara svårt att skriva vetenskapligt eftersom du kanske tycker att det är besvärligt att skriva text som inte är färdig. Att skriva ofärdig text är dock en färdighet som du kan lära dig genom övning. Ett bra sätt är att begränsa den tid som du har till förfogande för att skriva och att medvetet bestämma dig för att skriva utkast. 

Kom också ihåg att skrivandet av lärdomsprovet inte enbart innebär att trycka på tangentbordet. Skrivandet består också av att läsa, planera och tänka på den skrivna texten. Även detta tar tid, men främjar skapandet av den slutliga texten. 

Kom ihåg att vara förstående och tålmodig mot dig själv. Du kanske märker att du föredrar att arbeta mer med vissa delar av ditt lärdomsprov än andra. Det här är helt normalt. För vissa skribenter kan det hjälpa att skifta fokus från att skriva till att tänka på läsarna och komma ihåg att skribenten har privilegiet och skyldigheten att dela sin forskning med en bredare publik. Det finns en läsare för varje lärdomsprov! 

Tips:

1. Låt forskningsfrågan och syftet med undersökningen vägleda dig. Gör ändringar vid behov.
2. Skissa en innehållsförteckning för att strukturera texten.
3. Börja skriva i god tid. Tänkande och skrivande är processer som stöder varandra.
4. Skriv utkast och bearbeta dem: läs, studera, skriv, utvärdera och redigera.
5. Beroende på ditt ämne kan ett första steg i skrivprocessen vara att arbeta med delen om material och metoder. Ofta är det lättare att börja med den del som känns lättast att skriva, det vill säga beskrivningen av materialet och metoden, där du förklarar vad och hur du genomfört din studie. I denna del behöver du inte nödvändigtvis analysera eller diskutera mot bakgrund av teorin.
6. När du tar en längre paus, t.ex. lunchpaus eller slutar för dagen, kan du anteckna var och hur du ska fortsätta. Då är det lättare att inleda en ny skrivsession och du kommer snabbare i gång.
7. Använd funktionen för tal till text i ordbehandlingsprogram för att producera text. Du kan också omvandla texten till tal för att lyssna på din egen text.
8. Använd dig av tankekartor och andra tekniker. Till exempel med hjälp av Mindjet Mindmanager kan du föra in din tankekarta i Microsoft Word, inklusive rubriknumrering. Aalto-universitetet har en Mindjet-licens och du kan ladda ner programmet till din egen dator.
9. Skriv några textstycken för hand.

Läs mycket, om olika ämnen och inom olika genrer. Läsningen stärker dina skriftliga färdigheter. Omsorgsfull läsning innebär att du lägger märke till hur författare uttrycker sig, men också att du antecknar referenser utöver intressant innehåll.

En central del av förmågan att skriva vetenskaplig text är hur väl du använder tidigare forskning, det vill säga teori inom ämnet, som stöd för forskningsmaterialet och ditt eget tänkande. På så sätt skapas en helhet som förenar tidigare forskning med den nya kunskap som produceras i din forskning. Utan läsning kan du inte koppla och analysera din egen forskning i förhållande till tidigare forskning.

Tips:

1. Läs brett och mångsidigt.
2. Läs lärdomsprov även inom andra områden än ditt eget. Var uppmärksam på allmänna vetenskapliga termer som förekommer i alla lärdomsprov.
3. Läs med eftertanke: vad är det som gör denna text fungerande, övertygande eller vetenskaplig?
4. Anteckna referenser noggrant. Om du är osäker på hur du ska citera och inkludera tidigare litteratur i din egen text kan du delta i en skrivklinik vid språkcentret eller ta hjälp av en informationsspecialist vid lärcentret.
5. När du har läst en text lönar det sig att så fort som möjligt anteckna något om den. Utöver att du skriver anteckningar är det bra om du skriver utkast till din egen text. Detta gäller både när du skriver text med direkta källhänvisningar och när du skriver ner egna insikter baserade på det du läst.

Användning av AI, i detta fall stora språkmodeller, som stöd för skrivandet är en allt viktigare färdighet som är värd att träna på. Språkmodeller kan i synnerhet vara till hjälp i idéstadiet och vid hantering av stora ämneshelheter, där du kan be AI att till exempel skissa vilka huvudpunkter som är centrala för ämnet. På så sätt kan du komma i gång snabbare med att till exempel söka källmaterial och strukturera din text. 

Det som är utmanande med AI är att den text som skapas av AI inte kan användas som sådan i studieuppgifter eller i lärdomsprovet. Med andra ord kan du inte kopiera och använda AI-genererad text som sådan eller använda beskrivningar som AI ger som tillförlitlig information om ett ämne. Det är alltså viktigt att vara kritisk till allt som produceras av AI. Därför ska du alltid skaffa information från andra källor och öva på vetenskapligt skrivande. När du själv utvecklar en känsla för fungerande vetenskaplig text kan du också ibland använda AI för att sätta ord på en svår idé: se hur språkmodellen formulerar saken och skriv därefter en bättre version.

Aalto-universitetet har anvisningar för användning av artificiell intelligens i undervisningen och lärandet. Kom ihåg att alltid för varje enskild kurs ta reda på vilka riktlinjer som gäller för användningen av AI på kursen. Huvudregeln är att AI-genererad text aldrig ska presenteras som din egen och att eventuell användning av AI tydligt ska anges i den text du lämnar in, inklusive lärdomsprov.

Tips:

1. Tips för studerande för att använda AI
2. Aaltos egen Aalto AI Assistant

För att kunna koncentrera oss på vårt arbete behöver vi tillräckliga psykiska, fysiska och sociala resurser, som används på olika sätt. Dessa resurser kan ses som tre batterier: ett fysiskt, ett psykiskt och ett socialt batteri, som laddas och används enligt behov.

När du studerar behöver du återhämtning både under och efter en studiedag. Under dagen kan du få återhämtning i form av pauser, måltider, motion och umgänge med vänner. Efter en studiedag kan du få återhämtning i form av fritid, lediga dagar och längre semestrar samt genom att göra något aktivt.

Behovet av återhämtning är individuellt, och likaså sätten att återhämta sig. Detta kan även variera över tid. Under fritiden är det viktigt att koppla bort studierna och göra saker som är meningsfulla för dig, så att din hjärna kan återhämta sig effektivt. Att bevara en känsla av kontroll över din fritid och hitta en balans mellan avkoppling och meningsfulla aktiviteter är viktigt för den psykiska återhämtningen. Enbart vila räcker inte alltid för att återhämta sig effektivt.

Tips:

1. För de flesta passar det bättre att arbeta med lärdomsprovet någon annanstans än hemma. Detta underlättar både produktiviteten och förmågan att släppa tankarna på studierna när du återvänder hem. Att förflytta dig till en annan plats fungerar som ett slags ritual för att gå från fritidsläge till arbetsläge, och det hjälper dig också att släppa tankarna från lärdomsprovet när du återvänder hem efter arbetet.
2. Boka in studieträffar med en vän. Även detta hjälper dig att vara produktiv, eftersom du har någon annan som arbetar bredvid dig. Dessutom har du någon att prata med under pauser, som ni kan boka in själva och därmed se till att de blir av.
3. Använd Pomodoro-tekniken. Också denna teknik är ursprungligen avsedd för att stöda produktiviteten, men fördelen är att den innefattar korta pauser som ger hjärnan en välbehövlig paus. Du kan studera med hjälp av tekniken även tillsammans med andra genom att delta i Theses & Tomatoes och andra gemensamma skrivsessioner online.
4. Självstudiematerialet om stresshantering innehåller information om hur du känner igen tecken på stress och om återhämtning.

Arbetet med lärdomsprovet kan ge upphov till ett brett spektrum av känslor: glädje och entusiasm, men ibland också till och med ångest. Ge dig själv tillåtelse att känna precis det du känner. Det är inte nödvändigtvis lätt att acceptera känslor som de är, men du kan öva på det, till exempel genom att sätta ord på de känslor du upplever. Det kan vara bra att prata med någon om dina känslor eller skriva ner dem på papper, vilket kan ge dig ett nytt perspektiv på känslorna. 

Den som vågar anta utmaningar och ibland även ställas inför otrevliga känslor får också en möjlighet att lyckas och känna glädje över att lära sig. Du kan lära dig att reglera dina känslor. Det är naturligt att ibland känna osäkerhet och negativa känslor under studierna. Det är bra att öva på att möta dessa känslor. 

Stress hör till livet, arbetet och studierna. Bra stress kan ge energi till att göra saker, men för stark eller långvarig stress kan kännas överväldigande. Ångest hör också till livets känslospektrum, men om den är för stark behöver du inte kämpa ensam. Då kan du till exempel vända dig till Starting Point of Wellbeing.

Tips:

1. Kolla upp webbmaterialet Mindful Tools for Stress Management (på engelska), där du hittar verktyg för att minska stress och ångest.

Under arbetet med lärdomsprovet är du fortfarande studerande och det är meningen att du ska lära dig genom arbetet med lärdomsprovet. Det är tillåtet att vara ofärdig och okunnig. Studerande kan ställa orimligt höga krav på sin kunskapsnivå i slutet av studierna. Universitetsstuderande strävar ofta efter utveckling, och perfektionism är inte ett sällsynt fenomen i universitetsvärlden. Om du märker att du strävar efter perfektion kan du ta upp det med din handledare. Det är bra att fundera på vilket vitsord du strävar efter för ditt lärdomsprov och vad du faktiskt vill uppnå med det vitsordet. 

Att sträva efter perfektion och att det ska bli ”klart på en gång" kan öka pressen i arbetet med lärdomsprovet. Det kan kännas svårt att ta sig an uppgiften om målnivån är orimligt hög och rädslan för att misslyckas ligger och pyr i bakgrunden. Å andra sidan kan det vara svårt att sluta när arbetet väl har påbörjats, eftersom det alltid finns något som kan förbättras. En perfektionist kräver perfektion av sig själv, och ibland kan även lite kritik kännas förödande och personlig. Perfektionism kännetecknas av följande tankesätt:

• "Allt eller inget”-tänkande, prestationen är antingen bra eller dålig, inget mitt emellan.
• ”Jag borde ännu...”, det dyker alltid upp tankar om vad man kunde göra mer eller bättre.
• Uppmärksamheten fästs mer vid negativ än positiv respons, och till och med lite kritik känns riktigt dåligt.
• Du tror att andra klarar sig utmärkt utan stor ansträngning eller stress och att du också måste sträva efter det.

Orimligt högt ställda mål och krav leder lätt till ångest, känsla av underlägsenhet eller otillräcklighet och stress. Om du känner att du har en tendens till perfektionism hjälper det att ha självmedkänsla, ge positiv respons till dig själv och sätta upp realistiska mål.

Tips:

1. Det lönar sig inte att jämföra sig med andra – lättare sagt än gjort. Hur kan man sluta jämföra sig med andra? När det handlar om något som ska bedömas, dessutom med ett siffervitsord som är fallet med lärdomsprovet, är det lätt att jämföra sig med andra. Det är dock sällan till någon nytta att jämföra sig med andra, åtminstone inte ur ett känslomässigt perspektiv. Om du märker att du jämför dig med andra kan du börja med att lägga märke till saken, varefter du aktivt försöker vända uppmärksamheten mot dig själv, ditt eget arbete och din egen process.
2. Var snäll, medkännande och förstående mot dig själv. Även detta är något som är värt att öva på, för det kommer inte naturligt för de flesta av oss. Om du märker att du pratar illa om eller till dig själv kan du börja med att lägga märke till detta och därefter aktivt försöka hitta mer vänliga och förstående ord i ditt inre tal, även om det till en början känns ytligt eller påtvingat. Vad skulle du säga till en vän som befinner sig i en liknande situation som du?
3. Lägg märke till framsteg och se det positiva. Värdesätt små saker du gjort för att komma framåt i ditt projekt. Gå igenom saker du kan tacka dig själv för i slutet av dagen. Kom ihåg att ditt värde inte hänger på dina prestationer. Du är tillräcklig som du är.
4. Prata med andra om arbetet med lärdomsprovet och de känslor som är förknippade med det. Genom att dela med dig av dina tankar kan du märka att någon annan upplever och känner exakt samma sak.
5. Bekanta dig med självstudiematerialet Kraften av medkänsla.
6. Lyssna på Nyytis poddavsnitt om självmedkänsla (på finska).

Att välja och avgränsa forskningsämne är ofta svårare än vad man kanske hade trott från början. Å andra sidan kan du uppnå ett bra slutresultat om du tar dig tid att fundera på ämnesvalet och avgränsningen. Börja med att välja ut ett intressant ämnesområde och gör sedan ytterligare avgränsningar inom ämnesområdet. Använd skrivande, tankekartor och tillgängliga källmaterial som hjälpmedel för avgränsningen. Be övervakaren eller handledaren om kommentarer vid behov. Fundera på ur vilket perspektiv du kan närma dig ämnet och hur det kan behandlas inom ramen för ett lärdomsprov.

Det är bra att hitta ett ämne som du är intresserad av, eftersom det ger dig en inre motivation att arbeta med lärdomsprovet. Valet av ämne kan dock bli en stötesten om det leder till en jakt på det ”perfekta ämnet”. Då känns inget ämne tillräckligt intressant och du vågar inte fatta ett slutligt beslut om ämnet. Kom ihåg att lärdomsprovet beräknas ta sex månader att genomföra, och du har förmodligen redan tidigare i studierna klarat av att genomföra kurser även om du inte har varit helt intresserad av dem. Således kan du också skriva ditt lärdomsprov om ett ämne som inte är helt perfekt för dig. Kom också ihåg att ämnet kan preciseras och delvis förändras under skrivprocessen, och dessutom kan ämnet visa sig vara mycket mer intressant än du trodde från början.

Om du gör ditt lärdomsprov utanför universitetet eller i något projekt behöver du inte nödvändigtvis fundera på själva ämnesvalet, men avgränsningen är mycket viktig också i detta fall. Även om projektet tar sig an ett mer omfattande ämnesområde kan du i ditt lärdomsprov endast behandla en liten del av detta, med tanke på lärdomsprovets omfång.

Tips (i enlighet med Hirsjärvi et al 2009):

1. Kom ihåg att ditt arbete är ett lärdomsprov och inte en heltäckande studie i ämnet.
2. Kom ihåg att din studie bara innefattar ett perspektiv på ämnet.
3. I ett begränsat arbete kan man inte säga allt.
4. Gör ett gediget arbete inom en rimlig tid och förbind dig inte till ett livslångt projekt.
5. Övervakaren och handledaren hjälper dig att avgränsa ditt ämne till en lämplig omfattning. De är experter på forskning och kan hjälpa dig att reda ut vad som är tillräckligt för ditt lärdomsprov.
    

I idealfall är ämnet för ditt lärdomsprov inspirerande och spännande, och ditt intresse för ämnet leder till att du vill lära dig ännu mer. Under arbetet med lärdomsprovet kommer det dock också perioder när arbetet känns överväldigande och du inte orkar tänka på det alls, även om ämnet i sig skulle intressera dig. Det enda som kanske driver dig framåt är tanken på att bli klar med lärdomsprovet och utexamineras. Ibland räcker inte ens det som motivation, utan det kan vara mycket svårt att få någonting gjort. I de flesta fall är det lättare att bli klar med lärdomsprovet om det finns både inre motivation, till exempel i form av ett genuint intresse för ämnet, och yttre motiverande faktorer, såsom en önskan om att utexamineras och hitta ett intressant arbete.

När arbetet inte går framåt orsakar det jobbiga känslor gentemot själva arbetet, men också gentemot dig själv. Du kan tänka att uppgiften är för svår, omöjlig eller ohanterlig och därmed jobbig, och att du själv är dålig och okunnig eftersom du inte klarar av uppgiften, även om du borde. Det enklaste sättet att bli av med ångesten är att undvika uppgiften helt och hållet och fokusera på något annat. När du undviker uppgiften minskar ångesten och obehaget tillfälligt, vilket skapar en känsla av lättnad. Men till följd av detta undvikande hopar sig det ogjorda arbetet, vilket ofta leder till ökad stress och till att de jobbiga känslorna återkommer ännu starkare. På så sätt börjar den onda cirkeln av undvikande på nytt, eftersom de uppgifter som hopat sig återigen väcker jobbiga känslor, och behovet av undvikande ökar.

Det är dock möjligt att bryta den onda cirkeln. När du känner en önskan att undvika en jobbig känsla kan du välja ett annat tillvägagångssätt: att ta itu med uppgiften trots den jobbiga känslan. När du tar itu med uppgiften leder det till att humöret höjs och du får en känsla av att lyckas samt starkare självtillit och kontroll. Detta minskar i sin tur ångesten och gör det lättare att ta itu med nästa uppgift. 

Produktivitet och motivation går ofta hand i hand. När du kommer framåt i arbetet med lärdomsprovet ökar också motivationen. Andra faktorer som påverkar motivationen är ork och tillräcklig återhämtning, lämpliga målsättningar och arbetsmetoder, möjligheten att arbeta i enlighet med sina värderingar, att göra saker tillsammans samt tilliten till den egna förmågan. Du kan reglera din motivation och därmed din produktivitet på många olika sätt. 

Tips:

1. Använd den tid på dagen då du är piggast till att arbeta med lärdomsprovet. Lärdomsprovet är ofta ett stort och kognitivt krävande arbete. När man är trött och har lite energi är det svårt att utföra sådant arbete. Därför lönar det sig att ägna de timmar då du är piggast just åt att göra lärdomsprovet och göra något mindre krävande när du är trött eller distraherad. Olika människor har olika dygnsrytm: En del är som piggast på morgonen, andra efter en avkopplande frukost, och en del piggnar till först på kvällen, när de övriga intrycken har lugnat sig. Känn efter när det passar dig bäst att ägna dig åt kognitivt krävande arbete, och ägna den tiden till lärdomsprovet om möjligt.
2. Arbeta med ditt lärdomsprov någon annanstans än hemma. Ibland är det svårt att ta itu med arbetet hemma och det kan vara svårt att koncentrera sig. Till exempel i lärcentret finns det gott om lämpligt utrymme för att fokusera på arbete, medan vissa arbetar bättre med lite bakgrundsbrus, till exempel på ett kafé. Att förflytta sig till en annan plats är ett slags ritual där du övergår från fritid till arbete. När du förflyttar dig kan du redan låta dina tankar vandra till lärdomsprovet och inte låta dig distraheras av andra intryck. Samma ritual hjälper dig också att släppa taget om arbetet när du kommer hem efter arbetsdagen. När du befinner dig någon annanstans är inte heller till exempel frestelsen att börja städa lika stor. Hemma är det ofta lättare att bli frestad att göra andra saker.
3. Boka in studieträffar med en vän. Det är vanligtvis lättare att få saker gjorda tillsammans med någon än ensam. Ni behöver inte vara studerande inom samma område eller skriva lärdomsprov inom samma ämne, utan den ena kan till exempel arbeta med en essä inom historia medan du skriver en forskningsplan för ett lärdomsprov inom marknadsföring.
4. Bestäm redan föregående dag vad du ska fortsätta med nästa dag. Om det är svårt att komma i gång kan du välja någon uppgift som verkar enkel och tydlig att fortsätta med.
5. Du kan komma i gång med arbetet genom att ta itu med om en mycket liten och enkel uppgift, som känns belönande när den är klar.
6. Gör framstegen synliga för dig själv. Skriv till exempel en done-lista i slutet av varje dag för att se vad du åstadkommit under dagen. Done-listan innehåller ofta saker som inte fanns på den ursprungliga to do-listan. Kom ihåg att även tankearbete och reflektion över temat är viktigt arbete som främjar lärdomsprovet.
7. Sätt upp rimliga mål. Vi har en tendens att överskatta vad vi kan åstadkomma inom en viss tid, eftersom det ofta grundar sig på att allt går perfekt och att det inte dyker upp några oväntade problem att ta itu med.
8. Spjälka upp målen i små konkreta delmål. Ju mer konkreta delmål du kan sätta upp, desto lättare är det att ta itu med uppgifterna, eftersom de inte känns för stora. Jämför exemplen "skriv lärdomsprovet", "hitta lämpliga artiklar", "läs en artikel" och "gör en tabell över de första mätningarna". Ju mindre uppgift du har, desto mer säkert kan du kryssa av den på din to do-lista och känna att du har åstadkommit något.
9. Övningen to do list with a twist: a) Fundera på något som du skulle vilja få gjort, men som det känns lite svårt att komma vidare med eller slutföra. b) Skriv en to do-lista där du anger de steg som du borde ta för att komma framåt. c) Bedöm obehaget som varje steg på skalan orsakar hos dig på skalan 0–10 (och ange vilka jobbiga känslor som väcks?) d) Fundera närmare på de saker som orsakar mest obehag: dela upp uppgifterna i mindre steg. e) Bedöm obehaget som de nya stegen orsakar på skalan 0–10. f) Börja med det enklaste eller svåraste steget, beroende på vad som känns bäst för dig.
10. Prova Pomodoro-tekniken. Du kan studera med hjälp av tekniken även tillsammans med andra genom att delta i Theses & Tomatoes och andra gemensamma skrivsessioner online.
11. Bekanta dig med självstudiematerialen Aikaansaamisen aakkoset (på finska) och Keskittymistreeni (på finska) i MyCourses.
12. Lyssna på poddavsnitten om motivation och undvikande (del 1 och del 2) (på finska).
13. Om det känns svårt att få något gjort, även om du har provat olika knep, är det bra att be om hjälp innan det undvikande beteendet bildar en ond cirkel, där dina upplevelser av att misslyckas får dig att känna dig som en dålig studerande och dra dig ur allt fler situationer. Du kan få hjälp t.ex. vid Starting Point of Wellbeing.

Kärnan i att skriva ett lärdomsprov är just att skriva. Det finns många olika förutfattade meningar om skrivande som kan hindra dig från att komma framåt. Nedan presenteras några myter som gäller skrivande och hur du kan tackla dem (Svinhufvud, 2016):

• Bra skribenter visar inte halvfärdiga texter för andra.
  >> Be andra att läsa din halvfärdiga text för att få uppmuntran och respons och för att schemalägga ditt skrivande.
• Bra skribenter börjar skriva först när de är i rätt sinnesstämning.
  >> Försök skriva regelbundet, till och med varje dag.
• Bra skribenter börjar skriva först när de har en ny, kreativ idé.
  >> Börja skriva redan idag, även om du ännu inte vet vad du ska skriva.
• Bra skribenter börjar skriva först när de har reserverat tillräckligt med tid för det.
  >> Planera regelbundna skrivsessioner i din kalender, även om de är korta.
• Bra skribenter producerar färdig text i ett enda skrivpass.
  >> Kom ihåg att den första versionen bara är början på skrivprocessen, och du behöver inte ställa höga krav på textens kvalitet i detta skede.
• Du kan inte bli en bra skribent, det är något man föds som.
  >> Du kan lära dig att skriva och utvecklas som skribent. 

Ibland kan det vara svårt att komma i gång med skrivandet när det gapar tomt på pappret eller datorskärmen. För att komma i gång kan du prova till exempel fritt skrivande eller Pomodoro-tekniken.

Fritt skrivande innebär att du fritt skriver ner de tankar som dyker upp om ett visst tema eller ämne. Du kan begränsa tiden för det fria skrivandet med hjälp av telefonens timerfunktion: ställ in timern på till exempel fem, tio eller tjugo minuter. Vid fritt skrivande är det viktigt att pennan eller fingrarna på tangentbordet fortsätter att röra sig hela tiden. Om du mitt i skrivandet hamnar i ett läge där du inte kommer på något att skriva ska du ändå fortsätta skriva genom att upprepa meningen "Jag kommer inte på något att skriva" ända tills du kommer på något att skriva om temat eller tills timern ringer. Under fritt skrivande behöver du inte heller bry dig om grammatik, skiljetecken eller stavning, utan allt detta kan du kontrollera och lägga till i texten senare. Tanken med övningen är att producera så mycket text som möjligt inom en begränsad tid. Efter att du skrivit den första versionen går du igenom texten och kan stryka under ställen som känns relevanta, viktiga och som du vill precisera. Detta sätter i gång skrivprocessen. Du kan också prova fritt skrivande på basis av något du läst, och det är ett bra sätt att testa vad du har tagit till dig i källitteraturen. Samtidigt kan du med egna ord uttrycka vad du har läst. 

Pomodoro-tekniken är också ett bra hjälpmedel för att skapa text och i olika skeden av skrivprocessen. Med teknikens hjälp kan du dela upp skrivandet i mindre, mer hanterbara, delar och därmed sänka tröskeln för att få i gång skrivandet. Du kan också till exempel använda funktionen för tal till text i Word om det känns lättare att komma i gång om du får tala ut texten. 

Att skriva ett lärdomsprov kräver långsiktighet. När ditt yttersta mål är ett färdigt lärdomsprov är det viktigt att du kan dela upp det målet i mindre delmål, som du kan fira när du uppnår dem. 

Det är också bra att få kamratrespons. Du kan be någon du litar på att vara din "kritiska vän". Att låta någon annan läsa din halvfärdiga text och be om kommentarer hjälper dig att komma framåt i arbetet. Det blir också lättare för dig att hålla tidtabellen för dina delmål när du vet att någon annan förväntar sig det av dig. Du kan också ge och få värdefullt kamratstöd och respons som främjar ditt arbete till exempel från andra studerande och din handledare under seminariet för lärdomsprovet.

Tips:

1. Om du har svårt med skrivandet, be om hjälp. Ju tidigare, desto bättre. Din övervakare och handledare kan hjälpa dig. Om du skriver ditt lärdomsprov på svenska kan du delta i språkcentrets Skrivklinik, alternativt i Kirjoitusklinikka om du skriver på finska eller i Writing Clinic om du skriver på engelska.
2. Delta i Theses & Tomatoes och andra gemensamma skrivsessioner online.
3. Hitta en vän som du kan skriva tillsammans med. Kommentera varandras texter. Ni behöver inte vara inom samma område.  Kommentarer från en ”utomstående” är ofta mycket givande.
4. Om du har kört fast kan du prova sätta ord på dina tankar i en helt annan form, till exempel i ett mejl. Sedan kan du redigera texten och lyfta den till en ”vetenskaplig nivå”.
5. Lita på processen. När du börjar skriva kan det visa sig vara roligare än du trodde.
6. Har du under en längre tid känt att det är särskilt svårt att läsa och skriva? Kan utmaningarna bero på inlärningssvårigheter? Om du har en diagnostiserad inlärningssvårighet, sjukdom eller funktionsnedsättning kan också individuella studiearrangemang vara till stöd under arbetet med lärdomsprovet. Om du har svårigheter med skrivande som verkligen stör ditt lärande och kanske också andra delar av ditt liv lönar det sig att utreda saken. Du kan alltid komma och diskutera saken med till exempel en speciallärare eller studiepsykolog i samband drop-in-vägledningen vid Starting Point of Wellbeing.

Lärdomsprovet är ofta en av de sista prestationerna under studietiden, vilket betyder att utexamineringen närmar sig. Nästa steg efter utexamineringen är arbetslivet. Många befinner sig då i början av sin karriär, och livet har hittills i stor utsträckning bestått av studier: grundskolan, andra stadiet och universitetet. Detta är en stor omställning i livet och det är helt normalt att känna oro. I samband med utexamineringen kan du också känna osäkerhet över ekonomin om du inte hittar arbete. Studieförmånerna upphör och du kanske bor i en studentbostad som du måste avstå från efter en viss tid.

Att fundera på arbete och jobbsökande tar tid och energi och kan till viss del fördröja arbetet med lärdomsprovet. Kom ihåg att reservera tid för detta. Det lönar sig att göra upp en plan för jobbsökning där du på förhand reflekterar över och prioriterar de mest intressanta arbetsplatserna och jobben samt hur mycket tid du ska lägga på att söka jobb. Att kombinera lärdomsprovet med jobbsökning kräver tidsplanering för att se till att orken räcker till och att du även har tid för vänner, hobbyer och andra återhämtande aktiviteter och vila.

Tips:

1. På webbsidorna för Career Design Lab finns tips och verktyg som hjälper dig att lägga märke till dina styrkor och värderingar.
2. Se självstudiematerialen Urasuunnittelu - kohti mielekästä työtä och Omat vahvuudet i MyCourses (på finska).
3. Se även JobTeaser, där du hittar arbetsannonser, Career Design Labs evenemangskalender, en guide för jobbsökning och möjligheten att boka tid till en karriärvägledare.
4. I jobbsökningsguiden i JobTeaser hittar du tips för att skriva CV och ansökningsbrev, förbereda dig för en arbetsintervju och kartlägga olika arbetsmöjligheter.
5. Det lönar sig inte kämpa ensam med frågor som gäller karriär och jobbsökning. Besök Starting Point of Wellbeing eller boka tid till en karriärvägledare via JobTeaser.
6. Career Design Lab ordnar handledning för smågrupper samt utbildningar och workshoppar som gäller karriärplanering och jobbsökning. Du ser information om dessa evenemang i JobTeaser.

På svenska:

Frasbanken | Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket

Språkhjälpen – Hjälp för akademisk kommunikation

Välkommen till Skrivguiden - Skrivguiden.se

YTK Tutor online-träningen: en kostnadsfri avhandlings- och examenshandledning för alla studenter

På finska:

Ahonen, S. (2023) Opinnäyte jumissa: mitä tehdä, kun homma ei etene. Tampere: Vastapaino. 

Hirsjärvi, S. et al. (2009) Tutki ja kirjoita. 15. uud. p. Helsinki: Tammi.

Kiriakos, C. & Svinhufvud, K. (2015) Tohtoritakuu: kirjoittamisen opas jatko-opiskelijalle ja tutkijalle. Helsinki: Art House. 

Svinhufvud, K. (2015) Gradutakuu. Helsinki: Art House. 

Svinhufvud, K. (2016) Kokonaisvaltainen kirjoittaminen. 3. uudistettu ja täydennetty laitos. Helsinki: Art House.

Gradutakuu-blogi

Pälli, P. (2021) Akateeminen kirjoittaminen. Det här kursmaterialet är riktat till studerande i handelsvetenskap, men innehåller mycket grundläggande information som gäller alla som skriver lärdomsprovet.

Om du skriver ditt lärdomsprov på engelska kan du även se verken i den engelska versionen av denna sida.

Ahonen, S. 2023. Opinnäyte jumissa: mitä tehdä, kun homma ei etene. Tampere: Vastapaino. 

Hirsjärvi, S. et al. (2009) Tutki ja kirjoita. 15. uud. p. Helsinki: Tammi.

Rubin, A. & Lehtonen, M. (2004) Tietokäsitys. https://tulevaisuus.fi/perusteet/tietokasitys/ (2.10.2025)

Svinhufvud, K. (2016) Kokonaisvaltainen kirjoittaminen. 3. uudistettu ja täydennetty laitos. Helsinki: Art House.

TENK (2023) God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland. Forskningsetiska delegationens publikationer 3/2023. Hämtad 25.6.2025. https://tenk.fi/sites/default/files/2023-03/HTK-ohje_2023.pdf