En monografi är en sammanhängande skrift baserad på doktorandens forskningsarbete och skriven av doktoranden. Det rekommenderas att författaren har vetenskapliga publikationer relaterade till monografin och att dessa publikationer har publicerats i refereegranskade forum (forum med en peer review process).

Monografin

• måste innehålla nya vetenskapliga rön
• inkluderar inte en separat lista över författarens egna publikationer, men om studenten har publikationer kan dessa hänvisas till i referenslistan som andra referenser
• beskriver forskningsfrågan, forskningsmålen, de använda metoderna, forskningsresultaten och presenterar en sammanfattning av de viktigaste resultaten.

Förutsatt att omfattningen av forskningsfrågan är rimligt stor och väl definierad, är det ofta snabbare och lättare att göra forskningen och forskningsraporterna för en monografi, än forskningen för en artikelbaserad avhandling. Att definiera forskningsomfånget för en monografiavhandling anses ofta vara lättare än för en artikelbaserad avhandling. Emellertid är utvärdering av en monografi svårare i praktiken; sådana arbeten kräver oftare korrigeringar och ändringar i utvärderingsstadiet, vilket innebär att granskningsprocessen blir längre. 

Doktorandutbildningsrådet kan returnera en överdrivet lång avhandling till författaren och kräva att doktoranden förkortar avhandlingen innan den skickas iväg för granskning. Doktoranden ska koncentrera sig på det väsentliga och presentera materialet på ett kortfattat och strukturerat sätt. Rådet anser att 300 sidor är en normal maxgräns. En doktorsavhandling ska innehålla ny vetenskaplig information inom sitt område och därför är det olämpligt att brett upprepa allmänt känd läroboksfakta.

Granskning: Att granska en monografi kräver särskild precision och noggrannhet, eftersom innehållet granskas som något nytt, till skillnad från en artikelbaserad avhandling där artiklarna redan har genomgått en refereegranskning.

En artikelbaserad avhandling innehåller ett tillräckligt antal publikationer gällande ett relaterat problemområde och en sammanfattande del.

Publikationerna i en artikelbaserad avhandling:

• är publicerade, accepterade för publicering eller inskickade för publicering. Minst en publikation har publicerats eller accepterats för publicering när manuskriptet skickas in för förhandsgranskning, resten kan vara i "inskickad för publicering" -läget.
• är publicerade i / inskickade till erkända vetenskapligt granskade internationella forum inom disciplinen (vetenskapliga tidskrifter, konferenspublicationer eller andra forum). Det rekommenderas att minst en publikation är publicerad i / inskickad till en vetenskaplig tidskrift. Doktoranden måste vid förfrågan kunna framlägga bevis på refereegranskningen av de publikationer som ingår i avhandlingen.
• rekommenderas vara 3-5 publikationer (beroende på forskningsområdet). Antalet publikationer som krävs varierar dock beroende på omfattning, vetenskaplig betydelse och kvalitet på publikationerna, samt doktorandens personliga arbetsinsats i dem.
• rekommenderas vara publikationer där doktoranden är huvudförfattare. Publikationer där författarens arbetsinsats inte har varit betydande skall utelämnas, om inte publikationen är nödvändig för berättelsen och för att göra avhandlingen till en helhet.
• måste innehålla nya vetenskapliga fynd. En litteraturöversikt kan inkluderas, om den innehåller nya vetenskapliga fynd.
• kan inkluderas i flera avhandlingar om doktorandens personliga arbetsinstas kan påvisas.

Utvidgarde konferenssammanfattningar (1–2 sidors sammanfattningar), standarder och patenter kan inte inkluderas i artikelbaserade avhandlingar.

Den sammanfattande delen av den artikelbaserade avhandlingen:

• är en självständig enhet som ger en översikt över avhandlingens innehåll, men går inte för mycket in på detaljer.
• rekommenderas vara 30-60 sidor lång, med början från introduktionen och fram till slutet av referenserna.
• beskriver forskningsproblemet, forskningsmålen och metoderna, och presenterar en sammanfattning av de viktigaste resultaten.
• ska innehålla en lista över de publikationer som ingår i avhandlingen och beskriva doktorandens personliga arbetsinsats i varje publikation separat.

En artikelbaserad avhandling skapar motiverande mellanmål och ger en möjlighet för doktoranden att få feedback och kritik på forskningsarbetet från det akademiska samfundet under hela skrivarprocessen. Att skriva en artikelbaserad doktorsavhandling anses vanligtvis vara ett effektivt sätt att lära sig hur man skriver vetenskapliga publikationer. En sådan doktorsavhandling är också lättare att granska eftersom artiklarna redan har genomgått en utvärderingsprocess. I en artikelbaserad avhandling bör den nya vetenskapliga kunskapen främst finnas i artiklarna.

Granskning: I en artikelbaserad doktorsavhandling har minst en av artiklarna redan genomgått refereegranskning och publicerats. Granskningen riktas mot den sammanfattande delen och artiklar som helhet.