Ansökningar, anvisningar och regler

Aalto-universitetets examensstadga för lägre och högre högskoleexamen

Aalto-universitetets examensstadga för lägre och högre högskoleexamen

Med Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier (43§) som grund godkände Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden nedanstående examensstadga för lägre och högre högskoleexamen den 17 november 2020.

(Inklusive ändringar 26.10.2021, 16.11.2021 och 5.4.2022)

1 Allmänna bestämmelser

1 § Ordnande av utbildning som leder till examen

Utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen ordnas i enlighet med vad som fastställs i 3 § i Aalto-universitetets (hädanefter ”universitetet”) allmänna regler för undervisning och studier och i denna examensstadga.

2 § Ledare för utbildningsprogrammet och ansvarsperson för studiehelheten

Ledaren för ett utbildningsprogram svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet.

Varje studiehelhet har en person som ansvarar för helheten. Hen ansvarar för genomförandet och utvecklingen av helhetens undervisning.

Universitetet kan ge närmare anvisningar för rollen och uppgifterna som utbildningsprogrammets och studiehelhetens ansvarsperson har.

3 § Inledning av studierna

Studerande beviljas rätt att avlägga lägre eller högre högskoleexamen i enlighet med universitetets antagningsgrunder.

Den studerande börjar avlägga examen när hen tar emot en studieplats vid universitetet.

Studerande som har antagits för att avlägga både lägre och högskoleexamen får studierätt till högre högskoleexamen efter att de avlagt lägre högskoleexamen. Genomförande av studierna kan förutsätta giltig studierätt i enlighet med vad som fastställs i undervisningsplanen.

4 § Föråldrade studier

Högst sju år gamla studieprestationer eller studiehelheter kan höra till lägre och högre högskoleexamen. Högskolan kan av grundad anledning godkänna äldre studier som en del av examen. Om högskolan har beviljat den studerande tilläggstid för att avlägga examen föråldras de studieprestationer som hör till examen inte under denna tid.

Obligatoriska språkstudier som hör till examen föråldras inte.
Prestationen av ett godkänt lärdomsprov föråldras inte.

2 Lägre högskoleexamen

5 § Målen för lägre högskoleexamen

Utbildningen som leder till lägre högskoleexamen ska ge den studerande

1) grunderna i de studier som hör till utbildningsprogrammet och förutsättningar att följa utvecklingen på området
2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som krävs för ett vetenskapligt arbetssätt eller för konstnärligt arbete
3) förutsättningar för en utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande
4) förmåga att tillämpa de inhämtade kunskaperna i arbetslivet
5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området. Närmare lärandemål specifika för utbildningsprogrammen beskrivs i undervisningsplanerna.
I lärandemålen beaktas Aalto-universitetets mångvetenskaplighet.

6 § Omfattningen och uppbyggnaden av lägre högskoleexamen

De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng.

Följande studiehelheter, som sammanlagt omfattar 180 studiepoäng, hör till lägre högskoleexamen:

  • gemensamma studier för utbildningsprogrammet, inklusive studier i kommunikation och språk
  • huvudämne med tillhörande lärdomsprov och mognadsprov
  • biämne
  • fritt valbara studier.

Studiehelheterna inkluderar grund- och ämnesstudier i en omfattning av sammanlagt 60 studiepoäng, varav grundstudierna utgör minst 25 studiepoäng. Lärdomsprovet och seminariet omfattar sammanlagt 10 studiepoäng. De fritt valbara studierna kan utgöra ett andra biämne för den studerande.

Studiehelheterna för examina som ger särskild behörighet kan avvika från det ovan nämnda enligt separata bestämmelser.

Praktik kan ingå i lägre högskoleexamen. Praktikens innehåll och omfattning fastställs i undervisningsplanen.

Internationella studier kan ingå i lägre högskoleexamen. De internationella studierna kan även utgöra ett eget biämne som fastställs i samband med undervisningsplanen.

Utbildningen ska ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

Antalet studiepoäng för de olika studiehelheterna fastställs i de områdesspecifika examensstrukturerna.

Aalto-universitetets mångvetenskapliga utbildningsprogram eller utbildningsprogram som genomförs i samarbete med inhemska eller utländska högskolor kan avvika från de områdesspecifika examensstrukturerna i 6 a–6 e §.

Om den studerande genom sina studieprestationer inom lägre högskoleexamen gett bevis på utmärkta insikter, kan i examensbetyget för vederbörande examen omnämnas att examen har avlagts med utmärkta insikter (16.1.2021). Universitetet ger separata instruktioner för omnämnandet.

6 a § Ekonomie kandidatexamens uppbyggnad (t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie kandidatexamen:

  • gemensamma studier 78 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 18 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 54 studiepoäng
  • biämnesstudier 18–30 studiepoäng
  • fritt valbara studier 18–30 studiepoäng.

Följande studiehelheter ingår i ekonomie kandidatexamen i kandidatprogrammet i ekonomi:

  • gemensamma studier 81 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 12 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 60 studiepoäng
  • biämnesstudier 24–30 studiepoäng
  • fritt valbara studier 9–15 studiepoäng.

6 a § Ekonomie kandidatexamens uppbyggnad (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie kandidatexamen:

  • gemensamma studier 80–90 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 11–18 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 50–60 studiepoäng
  • biämnesstudier 18–30 studiepoäng
  • fritt valbara studier 10-24 studiepoäng.

De gemensamma studierna och huvudämnet ska omfatta totalt 130–140 studiepoäng medan biämnet och de fritt valbara studierna ska omfatta totalt 40–50 studiepoäng.

(16.11.2021) (5.4.2022)

6 b § Konstkandidatexamens uppbyggnad (t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen:

  • gemensamma studier 26 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 9 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 111 studiepoäng
  • biämnesstudier 15–43 studiepoäng, i enlighet med den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 28 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne.

6 b § Konstkandidatexamens uppbyggnad (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen:

  • gemensamma studier 26 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 9 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 111 studiepoäng
  • biämnesstudier 18–43 studiepoäng, i enlighet med den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 25 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne.

(16.11.2021)

6 c § Konstkandidatexamens uppbyggnad (huvudämnet bildkonstpedagogik)

(t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen för studerande med huvudämnet bildkonstpedagogik:

  • gemensamma studier 26 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 9 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 86 studiepoäng
  • pedagogiska studier för lärare 25 studiepoäng
  • biämnesstudier 15–43 studiepoäng enligt den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 28 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne.

Den som har bildkonstpedagogik som huvudämne kan avlägga ett biämne med en omfattning av 60 studiepoäng, ifall biämnet som avläggs är ett långt biämne (60 studiepoäng) som ger dubbel behörighet.
I så fall är omfattningen av studierna i huvudämnet 69 studiepoäng, och utöver biämnesstudier utnyttjar den studerande även fritt valbara studier för sitt biämne.

I övrigt följs de vanliga principerna för uppbyggnaden av konstkandidatexamen.

6 c § Konstkandidatexamens uppbyggnad (huvudämnet bildkonstpedagogik) (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i konstkandidatexamen för studerande med huvudämnet bildkonstpedagogik:

  • gemensamma studier 26 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 9 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 86 studiepoäng
  • pedagogiska studier för lärare 25 studiepoäng
  • biämnesstudier 18–43 studiepoäng enligt den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 25 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne

(16.11.2021)

Den som har bildkonstpedagogik som huvudämne kan avlägga ett biämne med en omfattning av 60 studiepoäng, ifall biämnet som avläggs är ett långt biämne (60 studiepoäng) som ger dubbel behörighet.
I så fall är omfattningen av studierna i huvudämnet 69 studiepoäng, och utöver biämnesstudier utnyttjar den studerande även fritt valbara studier för sitt biämne.

I övrigt följs de vanliga principerna för uppbyggnaden av konstkandidatexamen.

6 d § Teknologie kandidatexamens uppbyggnad (ingenjörsutbildning)

Följande studiehelheter ingår i teknologie kandidatexamen:

  • gemensamma studier 65–70 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 5 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 60–75 studiepoäng
  • biämnesstudier 20–25 studiepoäng
  • fritt valbara studier 15–30 studiepoäng.

De gemensamma studierna och huvudämnet ska omfatta totalt 130–140 studiepoäng medan biämnet och de fritt valbara studierna ska omfatta totalt 40–50 studiepoäng.

6 e § Teknologie kandidatexamens uppbyggnad (arkitektur och landskapsarkitektur) (t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i teknologie kandidatexamen:

  • gemensamma studier 23 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 6 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 117 studiepoäng
  • biämnesstudier 15–40 studiepoäng, i enlighet med den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 25 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne.

6 e § Teknologie kandidatexamens uppbyggnad (arkitektur och landskapsarkitektur) (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i teknologie kandidatexamen:

  • gemensamma studier 23 studiepoäng, inklusive studier i kommunikation och språk 6 studiepoäng
  • huvudämnesstudier 126 studiepoäng
  • biämnesstudier 18–31 studiepoäng, i enlighet med den studerandes val
  • fritt valbara studier högst 13 studiepoäng beroende på omfattningen av den studerandes biämne.

(16.11.2021)

7 § Lägre högskoleexamens lärdomsprov

Till examen hör ett kandidatarbete med tillhörande seminarium.

Den studerande får handledning för lärdomsprovet.

I bedömningen av kandidatarbeten används bedömningsskalan 0(underkänd)/1(försvarlig)/2(nöjaktig)/3(god)/4(berömlig)/5(utmärkt) där 5 är det högsta vitsordet (16.11.2021).

Kandidatarbetet är ett offentligt dokument. Det ska finnas tillgängligt vid universitetet i elektroniskt format.

Kandidatarbetet görs på utbildningsprogrammets examensspråk. Av särskild anledning kan kandidatarbetet göras på engelska vid utbildningsprogram vars examensspråk är finska eller svenska.

Rektor eller en person som förordnats av rektor kan ge närmare anvisningar om kandidatarbetet och bedömningen av det.

3 Högre högskoleexamen

8 § Målen för högre högskoleexamen

Utbildningen som leder till högre högskoleexamen ska ge den studerande

1) goda insikter i de fördjupande studier som ingår i utbildningsprogrammet
2) färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete
3) färdigheter att verka i kvalificerade sakkunnig- och utvecklingsuppgifter i arbetslivet, inom det egna området och i internationellt samarbete
4) färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig forskarutbildning och livslångt lärande
5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom sitt eget område och för internationell verksamhet och internationellt samarbete. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området.

Närmare lärandemål specifika för utbildningsprogrammen beskrivs i undervisningsplanerna. Utöver kunskapsmässiga mål har examen konstnärliga mål inriktade på arbetslivsfärdigheter.

I lärandemålen beaktas Aalto-universitetets mångvetenskaplighet.

8 a § Målen för ekonomie magisterexamen

Målen för utbildningen som leder till ekonomie magisterexamen är följande:

1) Kunskap om det ekonomiska området: djupa kunskaper om magisterprogrammets specialiseringsområde samt utmärkta kunskaper om eventuella biämnens eller jämförbara helheters områden.
2) Förmåga att analysera och lösa problem: färdigheter och kunskaper som behövs för krävande lednings- eller expertuppdrag eller som företagare.
3) Vetenskapligt tänkande: färdigheter att producera och tillämpa ekonomiska kunskaper självständigt, färdigheter för vetenskaplig forskarutbildning och kontinuerligt lärande.
4) Färdigheter att anamma etiska, hållbarhetsmässiga och internationella perspektiv.
5) Utmärkta kommunikations- och samarbetsfärdigheter.

8 b § Målen för konstmagisterexamen

Målen för utbildningen som leder till konstmagisterexamen är:

1) att bygga en god teoretisk, allmän, konstnärlig, etisk och praktisk kompetens inom det egna området samt god allmän kännedom om området för konst
2) att ge förutsättningar för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete i enlighet med principerna för hållbar utveckling och branschöverskridande samarbete samt färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder
3) att ge färdigheter att självständigt och i samarbete sköta kvalificerade sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom sitt eget område och verka inom internationellt samarbete
4) att ge förutsättningar för forskarutbildning som leder till konstdoktorsexamen samt för kontinuerligt lärande
5) att ge goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom området konst och för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning, konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom branschen.

8 c § Målen för diplomingenjörsexamen

Målen för utbildningen som leder till diplomingenjörsexamen är följande:

1) Förtrogenhet med det egna utbildningsområdet: djup förtrogenhet med huvudämnet inom utbildningsprogrammet samt förutsättningar att förstå utmaningarna inom sitt område med hänsyn till såväl användarna som de tekniska och samhälleliga systemen, etiken och miljön.
2) Förmåga att analysera och lösa problem: förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området även i en internationell miljö.
3) Vetenskapligt tänkande: färdigheter att självständigt tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder.
4) Förutsättningar för forskarutbildning samt för kontinuerligt lärande.
5) Tillräckliga språkkunskaper och kommunikativa färdigheter som gör det möjligt att följa med den vetenskapliga utvecklingen och delta i den teknisk-vetenskapliga diskussionen inom sitt område.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig expertis.

8 d § Målen för arkitekt- och landskapsarkitektexamina

Målen för utbildningen som leder till arkitekt- eller landskapsarkitektexamen är

1) goda insikter i de fördjupande studier som ingår i magisterprogrammet
2) färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder samt färdigheter för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete
3) förutsättningar att förstå problem inom det egna området med hänsyn till användarna, de tekniska och samhälleliga systemen samt miljön, hållbar utveckling samt etik
4) färdigheter att självständigt och genom samarbete sköta krävande sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom det egna området och i en internationell miljö
5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete
6) förutsättningar för vetenskaplig forskarutbildning och för livslångt lärande.

Utbildningen bygger på vetenskaplig forskning och på praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig sakkunskap samt på konstnärlig verksamhet. Dessutom ska arkitektexamen uppfylla minst de krav som ställs i EU-direktivet 2005/36/EG (7.9.2005).

9 § Omfattningen och uppbyggnaden av högre högskoleexamen

För högre högskoleexamina tillämpas här bestämmelserna i 9 a–9 e § om inte annat senare fastställs i 11 §.

Följande studiehelheter som sammanlagt omfattar 120 studiepoäng hör till högre högskoleexamen:

  • Huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet
  • Lärdomsprov samt mognadsprov
  • Frivilligt eller obligatoriskt biämne
  • Fritt valbara eller alternativa studier

Till examen hör minst 60 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 30 studiepoäng. Lärdomsprovets omfattning kan endast avvika från ovanstående genom separat beslut enligt det som fastställs i 18 § nedan. De fritt valbara eller de alternativa studierna kan utgöra ett andra biämne för den studerande.

Undervisningen ska ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

Studiehelheterna för examina som ger särskild behörighet kan avvika från det ovan nämnda enligt separata bestämmelser.

Om den studerande inte har påvisat sina språkkunskaper i lägre högskoleexamen ska hen göra det inom ramen för högre högskoleexamen enligt vad som nedan fastställs om påvisande av språkkunskaper.

Praktik kan ingå i högre högskoleexamen. Praktikens innehåll och omfattning fastställs i undervisningsplanen.

Internationella studier kan ingå i högre högskoleexamen. De internationella studierna kan även utgöra ett eget biämne som fastställs i samband med undervisningsplanen.

Antalet studiepoäng för de olika studiehelheterna fastställs i de områdesspecifika examensstrukturerna.

Aalto-universitetets mångvetenskapliga utbildningsprogram eller utbildningsprogram som genomförs i samarbete med inhemska eller utländska högskolor kan avvika från de områdesspecifika examensstrukturerna i 9a–9e §.

Om den studerande genom sina studieprestationer inom högre högskoleexamen gett bevis på utmärkta insikter, kan i examensbetyget för vederbörande examen omnämnas att examen har avlagts med utmärkta insikter (16.11.2021). Universitetet ger separata instruktioner för omnämnandet.

9 a § Ekonomie magisterexamens uppbyggnad (t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie magisterexamen:

  • minst 50 studiepoäng studier inom utbildningsprogrammet, varav minst 33 studiepoäng ska vara fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • biämnesstudier eller studier inom specialiseringsområdet minst 24 studiepoäng
  • fritt valbara eller valfria studier 12 studiepoäng.

9 a § Ekonomie magisterexamens uppbyggnad (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie magisterexamen:

  • 42–60 studiepoäng studier inom utbildningsprogrammet, varav minst 33 studiepoäng ska vara fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • ett obligatoriskt biämne med en omfattning på minst 18 studiepoäng kan ingå i utbildningsprogrammets examensstruktur
  • fritt valbara eller valfria studier 30–36 studiepoäng enligt omfattningen på studierna inom utbildningsprogrammet och det eventuella biämnet.

Om ett obligatoriskt biämne hör till utbildningsprogrammets uppbyggnad ska studierna inom utbildningsprogrammet omfatta 42 studiepoäng. I annat fall ska studierna inom utbildningsprogrammet omfatta 54¬60 studiepoäng.

(16.1.2021)

9 b § Konstmagisterexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i konstmagisterexamen:

  • huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet 60 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • fritt valbara eller alternativa studier 30 studiepoäng.

9 c § Konstmagisterexamens uppbyggnad i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik

Följande studiehelheter ingår i konstmagisterexamen i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik:

  • studier inom utbildningsprogrammet 55 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • pedagogiska studier för lärare 35 studiepoäng.

För den examensinriktade fortbildningen inom magisterprogrammet i bildkonstpedagogik kan fastställas examensfordringar som avviker från de allmänna examensfordringarna i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik.

I övrigt följs de vanliga principerna för uppbyggnaden av konstmagisterexamen.

9 d § Diplomingenjörsexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i diplomingenjörsexamen:

  • huvudämnesstudier 40–65 studiepoäng, varav minst 30 studiepoäng fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • frivilligt eller obligatoriskt biämne 20–25 studiepoäng
  • fritt valbara studier 25–30 studiepoäng.

Ett obligatoriskt biämne kan ingå i utbildningsprogrammets examensstruktur.

9 e § Arkitekt- och landskapsarkitektexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i arkitekt- och landskapsarkitektexamen:

  • huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet 60 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • fritt valbara eller alternativa studier 30 studiepoäng.

10 § Lärdomsprov i högre högskoleexamen

Ett lärdomsprov ingår i examen.

Lärdomsprovet inkluderar en presentation. Högskolan utser en av universitetets professorer ur karriärsystemet för professorer till ansvarig person för övervakningen av lärdomsprovet . Till ansvarig person för övervakningen av lärdomsprovet kan av särskild anledning på dekanus beslut utses även någon annan som  hör till högskolans akademiska personal och har tillräcklig akademisk behörighet och tillräckliga kunskaper i att övervaka lärdomsprov. (26.10.2021)

Högskolan utser 1–2 handledare för den studerandes lärdomsprov. Professorn eller annan person som ansvarar för övervakningen av lärdomsprovet kan även vara handledare för lärdomsprovet. Handledaren för lärdomsprovet ska ha minst högre högskoleexamen. Inom områdena för konst och arkitektur kan även någon annan sakkunnig inom området vara andra handledare.

Den studerande kan inleda arbetet med lärdomsprovet i ett lämpligt skede av sina magisterstudier efter att ha kommit överens om lärdomsprovets ämne med personen som ansvarar för övervakningen. Kandidatexamen ska vara avlagd innan arbetet med lärdomsprovet inleds. Lärdomsprovets ämne, handledare och person ansvarig för övervakningen beslutas om enligt den praxis som bestäms av högskolan.

En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av lärdomsprovet ska lämnas in till högskolan.

I bedömningen av lärdomsprovet används bedömningsskalan 0(underkänd)/1(försvarlig)/2(nöjaktig)/3(god)/4(berömlig)/5(utmärktdär 5 är det högsta vitsordet (16.11.2021).

Ett godkänt lärdomsprov är ett offentligt dokument. Det ska finnas tillgängligt vid universitetet i elektroniskt format. Rektor eller en person som förordnats av rektor kan ge närmare bestämmelser om lärdomsprovet.

11§ Högre högskoleexamens uppbyggnad för korta magisterprogram (60 sp eller 90 sp) som ordnas som internationellt samarbete

I dubbla eller gemensamma program som ordnas som internationellt samarbete kan omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen vara 60 eller 90 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning har fastställts som särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift.

Till högre högskoleexamen med omfattningen 60 studiepoäng hör minst 30 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 10–20 studiepoäng.

Till högre högskoleexamen med omfattningen 90 studiepoäng hör minst 45 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 15–30 studiepoäng.
Omfattningen och uppbyggnaden av examen som avläggs i ett kort magisterprogram bestäms enligt utbildningsprogram.

För examina som avläggs i ett kort magisterprogram tillämpas i övrigt de bestämmelser i denna examensstadga som rör högre högskoleexamina.

3 Högre högskoleexamen

8 § Målen för högre högskoleexamen

Utbildningen som leder till högre högskoleexamen ska ge den studerande

1) goda insikter i de fördjupande studier som ingår i utbildningsprogrammet
2) färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete
3) färdigheter att verka i kvalificerade sakkunnig- och utvecklingsuppgifter i arbetslivet, inom det egna området och i internationellt samarbete
4) färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig forskarutbildning och livslångt lärande
5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom sitt eget område och för internationell verksamhet och internationellt samarbete. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området.

Närmare lärandemål specifika för utbildningsprogrammen beskrivs i undervisningsplanerna. Utöver kunskapsmässiga mål har examen konstnärliga mål inriktade på arbetslivsfärdigheter.

I lärandemålen beaktas Aalto-universitetets mångvetenskaplighet.

8 a § Målen för ekonomie magisterexamen

Målen för utbildningen som leder till ekonomie magisterexamen är följande:

1) Kunskap om det ekonomiska området: djupa kunskaper om magisterprogrammets specialiseringsområde samt utmärkta kunskaper om eventuella biämnens eller jämförbara helheters områden.
2) Förmåga att analysera och lösa problem: färdigheter och kunskaper som behövs för krävande lednings- eller expertuppdrag eller som företagare.
3) Vetenskapligt tänkande: färdigheter att producera och tillämpa ekonomiska kunskaper självständigt, färdigheter för vetenskaplig forskarutbildning och kontinuerligt lärande.
4) Färdigheter att anamma etiska, hållbarhetsmässiga och internationella perspektiv.
5) Utmärkta kommunikations- och samarbetsfärdigheter.

8 b § Målen för konstmagisterexamen

Målen för utbildningen som leder till konstmagisterexamen är:

1) att bygga en god teoretisk, allmän, konstnärlig, etisk och praktisk kompetens inom det egna området samt god allmän kännedom om området för konst
2) att ge förutsättningar för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete i enlighet med principerna för hållbar utveckling och branschöverskridande samarbete samt färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder
3) att ge färdigheter att självständigt och i samarbete sköta kvalificerade sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom sitt eget område och verka inom internationellt samarbete
4) att ge förutsättningar för forskarutbildning som leder till konstdoktorsexamen samt för kontinuerligt lärande
5) att ge goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom området konst och för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning, konstnärlig verksamhet samt yrkespraxis inom branschen.

8 c § Målen för diplomingenjörsexamen

Målen för utbildningen som leder till diplomingenjörsexamen är följande:

1) Förtrogenhet med det egna utbildningsområdet: djup förtrogenhet med huvudämnet inom utbildningsprogrammet samt förutsättningar att förstå utmaningarna inom sitt område med hänsyn till såväl användarna som de tekniska och samhälleliga systemen, etiken och miljön.
2) Förmåga att analysera och lösa problem: förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området även i en internationell miljö.
3) Vetenskapligt tänkande: färdigheter att självständigt tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder.
4) Förutsättningar för forskarutbildning samt för kontinuerligt lärande.
5) Tillräckliga språkkunskaper och kommunikativa färdigheter som gör det möjligt att följa med den vetenskapliga utvecklingen och delta i den teknisk-vetenskapliga diskussionen inom sitt område.

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig expertis.

8 d § Målen för arkitekt- och landskapsarkitektexamina

Målen för utbildningen som leder till arkitekt- eller landskapsarkitektexamen är

1) goda insikter i de fördjupande studier som ingår i magisterprogrammet
2) färdigheter att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder samt färdigheter för självständigt och kvalificerat konstnärligt arbete
3) förutsättningar att förstå problem inom det egna området med hänsyn till användarna, de tekniska och samhälleliga systemen samt miljön, hållbar utveckling samt etik
4) färdigheter att självständigt och genom samarbete sköta krävande sakkunnig-, utvecklings- och ledningsuppgifter inom det egna området och i en internationell miljö
5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete
6) förutsättningar för vetenskaplig forskarutbildning och för livslångt lärande.

Utbildningen bygger på vetenskaplig forskning och på praxis inom områden som kräver teknisk-vetenskaplig sakkunskap samt på konstnärlig verksamhet. Dessutom ska arkitektexamen uppfylla minst de krav som ställs i EU-direktivet 2005/36/EG (7.9.2005).

9 § Omfattningen och uppbyggnaden av högre högskoleexamen

För högre högskoleexamina tillämpas här bestämmelserna i 9 a–9 e § om inte annat senare fastställs i 11 §.

Följande studiehelheter som sammanlagt omfattar 120 studiepoäng hör till högre högskoleexamen:

  • Huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet
  • Lärdomsprov samt mognadsprov
  • Frivilligt eller obligatoriskt biämne
  • Fritt valbara eller alternativa studier

Till examen hör minst 60 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 30 studiepoäng. Lärdomsprovets omfattning kan endast avvika från ovanstående genom separat beslut enligt det som fastställs i 18 § nedan. De fritt valbara eller de alternativa studierna kan utgöra ett andra biämne för den studerande.

Undervisningen ska ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.

Studiehelheterna för examina som ger särskild behörighet kan avvika från det ovan nämnda enligt separata bestämmelser.

Om den studerande inte har påvisat sina språkkunskaper i lägre högskoleexamen ska hen göra det inom ramen för högre högskoleexamen enligt vad som nedan fastställs om påvisande av språkkunskaper.

Praktik kan ingå i högre högskoleexamen. Praktikens innehåll och omfattning fastställs i undervisningsplanen.

Internationella studier kan ingå i högre högskoleexamen. De internationella studierna kan även utgöra ett eget biämne som fastställs i samband med undervisningsplanen.

Antalet studiepoäng för de olika studiehelheterna fastställs i de områdesspecifika examensstrukturerna.

Aalto-universitetets mångvetenskapliga utbildningsprogram eller utbildningsprogram som genomförs i samarbete med inhemska eller utländska högskolor kan avvika från de områdesspecifika examensstrukturerna i 9a–9e §.

Om den studerande genom sina studieprestationer inom högre högskoleexamen gett bevis på utmärkta insikter, kan i examensbetyget för vederbörande examen omnämnas att examen har avlagts med utmärkta insikter (16.11.2021). Universitetet ger separata instruktioner för omnämnandet.

9 a § Ekonomie magisterexamens uppbyggnad (t.o.m. 31.7.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie magisterexamen:

  • minst 50 studiepoäng studier inom utbildningsprogrammet, varav minst 33 studiepoäng ska vara fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • biämnesstudier eller studier inom specialiseringsområdet minst 24 studiepoäng
  • fritt valbara eller valfria studier 12 studiepoäng.

9 a § Ekonomie magisterexamens uppbyggnad (fr.o.m. 1.8.2022)

Följande studiehelheter ingår i ekonomie magisterexamen:

  • 42–60 studiepoäng studier inom utbildningsprogrammet, varav minst 33 studiepoäng ska vara fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • ett obligatoriskt biämne med en omfattning på minst 18 studiepoäng kan ingå i utbildningsprogrammets examensstruktur
  • fritt valbara eller valfria studier 30–36 studiepoäng enligt omfattningen på studierna inom utbildningsprogrammet och det eventuella biämnet.

Om ett obligatoriskt biämne hör till utbildningsprogrammets uppbyggnad ska studierna inom utbildningsprogrammet omfatta 42 studiepoäng. I annat fall ska studierna inom utbildningsprogrammet omfatta 54¬60 studiepoäng.

(16.1.2021)

9 b § Konstmagisterexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i konstmagisterexamen:

  • huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet 60 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • fritt valbara eller alternativa studier 30 studiepoäng.

9 c § Konstmagisterexamens uppbyggnad i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik

Följande studiehelheter ingår i konstmagisterexamen i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik:

  • studier inom utbildningsprogrammet 55 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • pedagogiska studier för lärare 35 studiepoäng.

För den examensinriktade fortbildningen inom magisterprogrammet i bildkonstpedagogik kan fastställas examensfordringar som avviker från de allmänna examensfordringarna i magisterprogrammet i bildkonstpedagogik.

I övrigt följs de vanliga principerna för uppbyggnaden av konstmagisterexamen.

9 d § Diplomingenjörsexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i diplomingenjörsexamen:

  • huvudämnesstudier 40–65 studiepoäng, varav minst 30 studiepoäng fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • frivilligt eller obligatoriskt biämne 20–25 studiepoäng
  • fritt valbara studier 25–30 studiepoäng.

Ett obligatoriskt biämne kan ingå i utbildningsprogrammets examensstruktur.

9 e § Arkitekt- och landskapsarkitektexamens uppbyggnad

Följande studiehelheter ingår i arkitekt- och landskapsarkitektexamen:

  • huvudämnesstudier eller studier inom utbildningsprogrammet 60 studiepoäng, på nivån fördjupade studier
  • lärdomsprov 30 studiepoäng samt mognadsprov
  • fritt valbara eller alternativa studier 30 studiepoäng.

10 § Lärdomsprov i högre högskoleexamen

Ett lärdomsprov ingår i examen.

Lärdomsprovet inkluderar en presentation. Högskolan utser en av universitetets professorer ur karriärsystemet för professorer till ansvarig person för övervakningen av lärdomsprovet . Till ansvarig person för övervakningen av lärdomsprovet kan av särskild anledning på dekanus beslut utses även någon annan som  hör till högskolans akademiska personal och har tillräcklig akademisk behörighet och tillräckliga kunskaper i att övervaka lärdomsprov. (26.10.2021)

Högskolan utser 1–2 handledare för den studerandes lärdomsprov. Professorn eller annan person som ansvarar för övervakningen av lärdomsprovet kan även vara handledare för lärdomsprovet. Handledaren för lärdomsprovet ska ha minst högre högskoleexamen. Inom områdena för konst och arkitektur kan även någon annan sakkunnig inom området vara andra handledare.

Den studerande kan inleda arbetet med lärdomsprovet i ett lämpligt skede av sina magisterstudier efter att ha kommit överens om lärdomsprovets ämne med personen som ansvarar för övervakningen. Kandidatexamen ska vara avlagd innan arbetet med lärdomsprovet inleds. Lärdomsprovets ämne, handledare och person ansvarig för övervakningen beslutas om enligt den praxis som bestäms av högskolan.

En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av lärdomsprovet ska lämnas in till högskolan.

I bedömningen av lärdomsprovet används bedömningsskalan 0(underkänd)/1(försvarlig)/2(nöjaktig)/3(god)/4(berömlig)/5(utmärktdär 5 är det högsta vitsordet (16.11.2021).

Ett godkänt lärdomsprov är ett offentligt dokument. Det ska finnas tillgängligt vid universitetet i elektroniskt format. Rektor eller en person som förordnats av rektor kan ge närmare bestämmelser om lärdomsprovet.

11§ Högre högskoleexamens uppbyggnad för korta magisterprogram (60 sp eller 90 sp) som ordnas som internationellt samarbete

I dubbla eller gemensamma program som ordnas som internationellt samarbete kan omfattningen av de studier som krävs för högre högskoleexamen vara 60 eller 90 studiepoäng, med undantag för examina som enligt lag eller förordning har fastställts som särskilda behörighetsvillkor för ett visst yrke eller en viss uppgift.

Till högre högskoleexamen med omfattningen 60 studiepoäng hör minst 30 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 10–20 studiepoäng.

Till högre högskoleexamen med omfattningen 90 studiepoäng hör minst 45 studiepoäng fördjupade studier, inklusive ett lärdomsprov med omfattningen 15–30 studiepoäng.
Omfattningen och uppbyggnaden av examen som avläggs i ett kort magisterprogram bestäms enligt utbildningsprogram.

För examina som avläggs i ett kort magisterprogram tillämpas i övrigt de bestämmelser i denna examensstadga som rör högre högskoleexamina.

4 Krav på språkkunskaper

12 § Krav på språkkunskaper

En studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha inhämtat följande:

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 § 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området

2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

Det som föreskrivs i moment 1 gäller inte studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolutbildning utomlands.

Högskolan kan av särskild anledning helt eller delvis befria en studerande från de krav på språkkunskaper som fastställs i 1 mom.

13 § Finska eller svenska som skolutbildningsspråk

En studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller svenska ska visa sina språkkunskaper på det sätt som fastställs i 13 a–13 c §.

13 a § Lägre högskoleexamen (t.o.m. 31.7.2022)

I lägre högskoleexamen visar den studerande sina språkkunskaper i finska och svenska genom att genomföra studier i språk och kommunikation enligt examensfordringarna och mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk.

I lägre högskoleexamen inom områdena för teknik och konst visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att genomföra studier i ett främmande språk enligt examensfordringarna. I lägre högskoleexamen i ekonomi visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att genomföra studier i ett främmande språk samt engelska enligt examensfordringarna.

13 a § Lägre högskoleexamen (fr.o.m. 1.8.2022)

I lägre högskoleexamen visar den studerande sina språkkunskaper i finska och svenska genom att genomföra studier i språk och kommunikation enligt examensfordringarna och mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk.

I lägre högskoleexamen inom områdena för teknik och konst visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att genomföra studier i ett främmande språk enligt examensfordringarna. I lägre högskoleexamen i ekonomi visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att genomföra studier i engelska enligt examensfordringarna (16.11.2021).

13 b § Högre högskoleexamen

En studerande som inte har påvisat sina språkkunskaper i samband med avläggandet av en lägre högskoleexamen ska i högre högskoleexamen visa sina språkkunskaper enligt följande:

Den studerande visar sina språkkunskaper i finska och svenska genom att genomföra studier i språk och kommunikation enligt examensfordringarna och mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk.

Den studerande visar sina kunskaper i främmande språk genom att genomföra studier i ett främmande språk enligt examensfordringarna.

13 c § Mognadsprov

Den studerande ska för lägre högskoleexamen genomföra ett skriftligt mognadsprov som påvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska i enlighet med 12 § 1 mom. 1 punkten.

Den studerande ska för högre högskoleexamen genomföra ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet. Mognadsprovet ska därutöver visa kunskaper i finska eller svenska i enlighet med 12 § 1 mom. 1 punkten, om den studerande inte har visat den kunskapen i mognadsprovet för lägre högskoleexamen.

När den studerande åläggs att visa den språkkunskap som avses i 12 § 1 mom. 1 punkten skriver hen mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk. När den studerande inte åläggs att visa den språkkunskap som avses i 12 § 1 mom. 1 punkten kan hen skriva mognadsprovet på finska, svenska eller engelska enligt vilka språk granskaren förstår.

14 § Annat språk än finska eller svenska som skolutbildningsspråk

En studerande vars skolutbildningsspråk är något annat än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands ska visa sina språkkunskaper på det sätt som fastställs i 14 a–14 c §.

14 a § Lägre högskoleexamen (t.o.m. 31.7.2022)

Den studerande genomför för sin examen motsvarande mängd studiepoäng i språk och kommunikation som studerande med finska eller svenska som skolutbildningsspråk i motsvarande utbildningsprogram genomför på basis av 12 § 1 mom. 1 punkten.

I lägre högskoleexamen visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att för området för teknik och området för konst genomföra studier i ett främmande språk och för området för ekonomi genomföra studier i ett främmande språk samt i engelska, enligt examensfordringarna.

14 a § Lägre högskoleexamen (fr.o.m. 1.8.2022)

Den studerande genomför för sin examen motsvarande mängd studiepoäng i språk och kommunikation som studerande med finska eller svenska som skolutbildningsspråk i motsvarande utbildningsprogram genomför på basis av 12 § 1 mom. 1 punkten.

I lägre högskoleexamen visar den studerande sina kunskaper i främmande språk genom att för området för teknik och området för konst genomföra studier i ett främmande språk och för området för ekonomi genomföra studier i  engelska, enligt examensfordringarna (16.11.2021).

14 b § Högre högskoleexamen

En studerande som inte har påvisat sina språkkunskaper i samband med avläggandet av en lägre högskoleexamen ska i högre högskoleexamen visa sina språkkunskaper enligt följande:

Den studerande visar sina kunskaper i främmande språk antingen genom att genomföra 3 studiepoäng i ett främmande språk enligt examensfordringarna eller genom att genomföra motsvarande mängd språkstudier i finska eller svenska.

14 c § Mognadsprov

Den studerande ska för lägre högskoleexamen genomföra ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med lärdomsprovets ämnesområde.

Den studerande ska för högre högskoleexamen genomföra ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet.

Den studerande kan skriva mognadsprovet på finska, svenska eller engelska enligt vilka språk granskaren förstår.

15 § Befrielse från kraven på språkkunskaper

En studerande som av särskild anledning helt eller delvis har befriats från tidigare nämnda krav på språkkunskaper ska för sin examen genomföra övriga studier i språk och kommunikation som i studiepoäng motsvarar den delen som hen befriats från.

5 Utbildning belagd med läsårsavgift

16 § Utbildning belagd med läsårsavgift

Läsårsavgift uppbärs för utbildning som genomförs på ett främmande språk och leder till kandidat- eller magisterexamen av medborgare utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz med de undantag som fastställs i universitetslagen. Läsårsavgiften gäller studierätt för utbildning som inletts 1.8.2017 eller senare.

Universitetet ska enligt vad som krävs i universitetslagen ha ett stipendiesystem för att stöda studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

6 Diverse bestämmelser

17 § Principerna för studentutbyte

De internationella studierna definierade i 6 och 9 § kan genomföras som internationellt studentutbyte. Rektor eller en person som förordnats av rektor ger närmare anvisningar om principerna för hur studentbyte ska genomföras.

18 § Avvikande omfattning på lärdomsprovet i utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen (120 sp)

Lärdomsprovets omfattning kan vara 20 eller 40 studiepoäng från och med 1.8.2022 i sådana utbildningsprogram vars omfattning är 120 studiepoäng och som väljs ut för universitetets tidsbundna försök som rör omfattningen av lärdomsprov.

7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Examensstadgan träder i kraft den 1 augusti 2021. Beslut i enlighet med 18 § i examensstadgan om utbildningsprogram som väljs ut till det tidsbundna försöket kan dock fattas innan examensstadgan träder i kraft.

För lärdomsprov för lägre högskoleexamen som inletts innan denna examensstadga träder i kraft tillämpas fram till 31.7.2022 den bedömningsskala som är i kraft när denna examensstadga träder i kraft. Studerande som anmält sig som frånvarande läsåret 2021–2022 kan ansöka om att få frist för bedömningsskalornas övergångstid om arbetet med lärdomsprovet har inletts innan denna examensstadga träder i kraft. Fristen motsvarar den tid som den studerande varit frånvarande.

För genomförda studier som föråldras innan denna examensstadga träder i kraft tillämpas de regler om föråldrade studier i de examensstadgor som är i kraft när denna examensstadga träder i kraft.

När denna examensstadga träder i kraft tillämpas de ikraftvarandes examensstadgornas regler för omnämnanden som rör examen fram till att universitetet gett separata instruktioner för omnämnandet i enlighet med 6 och 9 §.

Ändringar och tillämpningar av dem

(AAK 5/26.10.2021) Ändringen i 10 § träder i kraft fr.o.m. 26.10.2021.

(AAK 6/16.11.2021) Ändringarna i 6 a §, 6 b §, 6 c §, 6 e §, 9 a §, 13 a § och 14 a § i dessa regler träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022. Högskolorna som ansvarar för examina som nämns i ändringarna bestämmer själva om sina respektive övergångsarrangemang.

(AAK 6/16.11.2021) Ändringarna i 6 §, 7 §, 9 § och 10 § träder i kraft fr.o.m. 1.12.2021.

(AAK 2/4.5.2022) Ändringarna i 6a §, som tidigare ändrades 16.11.2021, träder i kraft fr.o.m. 1.8.2022.

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat