Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Dyslexi
Bland finländska högskolestuderande har 4,4 % diagnosen dyslexi (SHVS, 2016). En person med dyslexi läser långsamt till följd av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud.
Dyslexi innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att uppfatta och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information. Läsningen går långsamt och är tidskrävande. Därtill kan det bli många fel när ljuden läses högt.
En person med dyslexi kan ha svårt att hitta det centrala innehållet i en text, vilket gör läsningen långsammare. Det kan vara svårt att få klarhet i texten, trots ihärdiga försök. Därtill går skrivandet långsammare, eftersom det är svårare att producera text och strukturera helheter. Ljud och bokstäver flyter ihop, bokstäver byter plats eller faller bort och handstilen blir klumpig. Svårigheterna att uppfatta språkljud syns också i främmande språk, särskilt när det kommer till läsning, skrivande och stavning. Det kan också vara svårt att komma ihåg långa anvisningar.
Tips för handledning
- Erbjud den studerande handledning i studieteknik. Se följande tips på studiepsykologernas webbsida: https://into.aalto.fi/display/svopisk/Studiekompetens
- Se till att handledningen är lugn och tydlig. Ge den studerande tid att i lugn och ro bekanta sig med det material du ger.
Kursupplägg
- Se till att läsordningar och tidtabeller är tydliga och lättlästa.
- Låt i mån av möjlighet den studerande bekanta sig med kursmaterialet i förväg. Omvänd undervisning (flipped classroom), där den studerande sätter sig in i materialet före undervisningstillfället, kan vara en bra lösning.
- Ge tillgång till föreläsningsmaterialet i god tid före föreläsningen. Om den studerande har fått föreläsningsmaterialet i förväg är det lättare att hänga med, eftersom hen då inte behöver koncentrera sig lika mycket på att skriva anteckningar. Det blir också lättare att förstå hur innehållet är strukturerat.
- Ge inte sådana uppgifter som kräver att den studerande ska läsa stora mängder text i samband med ett undervisningstillfälle eller en annan situation där det råder tidspress.
- Hjälp den studerande att reservera tillräckligt med tid för de uppgifter som ingår i kursen genom att tydligt berätta om dem i förväg, och ge vid behov tilläggstid för inlämning av skriftliga uppgifter.
- Uppmuntra den studerande att prova olika sätt att förbereda sig för tentamen, såsom att utnyttja kamratstöd eller studera i grupp.
- Tillåt användning av hjälpmedel. De flesta moderna hjälpmedel, såsom olika läs- eller inspelningsprogram, fungerar på smarttelefon eller surfplatta.
- Kontrollera i god tid att kursmaterialet och litteraturen finns i en sådan form som passar det hjälpmedel som den studerande använder. Exempelvis pdf-filer fungerar på många apparater. Kursböcker kan finnas som e-böcker på Aalto-universitetets lärcenter. Lärcentret hjälper också till med användningen av tjänsten Celia, som publicerar tillgänglig litteratur.
- Satsa på kursmaterial som är tydligt och entydigt. Kontrollera att anvisningar som ges på olika ställen stämmer överens.
- Använd en font som är tillräckligt stor (till exempel 12 pt), tydlig och utan seriffer (till exempel Arial), och använd tillräckligt stort radmellanrum.
Föreläsningar
- Ta hänsyn till att den studerande kan behöva använda ljud- och/eller bildupptagning i sina studier. Den studerande har rätt att göra upptagningar för eget bruk, men inte att publicera dem utan tillstånd. Det är bra om läraren och den studerande tillsammans kan komma överens om vilka regler som gäller för upptagning.
- Se till att undervisningen framskrider lugnt och tydligt. Att skriva på tavlan och prata samtidigt kan inverka negativt på koncentrationen och lärandet hos den studerande. Kom också ihåg att prata lugnt och tydligt.
- Spjälka upp innehållet i mindre delar och ge anvisningar steg för steg.
- Strukturera de helheter som ingår i föreläsningen. Presentera huvudinnehållet i början och sammanställ det i slutet, eller i övergångar om det är fråga om en lång föreläsning.
- Använd exempel, berättelser och diskussion som anknyter till innehållet. Illustrera och visa, utöver att prata.
Tentamina och bedömning
- Ta hänsyn till flexibla och alternativa arbetssätt redan när du planerar undervisningen. Skulle en alternativ bedömningsform lämpa sig för alla studerande på kursen? I stället för traditionell tentamen kan du använda exempelvis muntliga prov, föredrag, projektarbete och hemtentamen som kan innefatta olika typer av material, program eller video.
- Ge tydliga anvisningar och uppgifter. Dessa kan även ges i ljudform i stället för skriftligt.
- En studerande med dyslexi behöver ofta tilläggstid, eftersom läsningen och skrivandet fungerar långsammare. Behovet av tilläggstid är större i uppgifter som har kort tidsfrist eller innefattar mycket läsande och skrivande. Vid Aalto kan en studerande få en (1) timmes tilläggstid vid tentamen.
- Det hjälper om den studerande får skriva tentamen på dator och använda ett korrekturläsningsprogram. Om den studerande får skriva och bearbeta sitt tentamenssvar på dator blir det också lättare att skriva ett mer uttömmande svar.
- Uppmuntra den studerande att använda hjälpmedel vid tentamen, t.ex. färgade överlägg som underlättar läsningen eller olika datorprogram.
- Dra inte av poäng för felläsningar, och erbjud sådan bedömning där skrivfel inte inverkar negativt på resultatet.
Mer information:
SHVS: Hälsoundersökning för högskolestuderande:
https://www.yths.fi/sv/tjanster/halsovardarnas-undersokning/
Dyslexi.fi
https://www.lukihairio.fi/sv/forstasidan/
Guiden ”Lukemisen ja kirjoittamisen vaikeuden huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till dyslexi i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/lukeminen/ (på finska)
Förbundet för all inlärning: http://www.erilaistenoppijoidenliitto.fi/ (på finska)
Individuella studiearrangemang
Perceptionssvårigheter
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter som gäller rumsuppfattning och visuell uppmärksamhet.
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning kan ta sig uttryck i form av koncentrationssvårigheter, slarvfel eller svårigheter med självständiga studier.
Autismspektrumstörning
Av autismspektrumstörningarna är Aspergers syndrom vanligast bland universitetsstuderande.
Affektiva störningar
Affektiva störningar, i synnerhet depression, är mycket vanliga bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest och nervositet
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av rastlöshet och oro. Det är mycket vanligt och naturligt att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation, men detta är inte det samma som ångeststörning.
Panikattack och panikångest
Rädsla för att få en panikattack begränsar den studerandes liv och studier.
Respons
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
This service is provided by:
Learning Services
Did you find what you were looking for? If not, please contact us.