ADHD är en funktionsnedsättning som innefattar en rad neuropsykiatriska symtom. Förkortningen ADHD kommer från engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Kärnsymtomen är ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Symtomen yttrar sig på olika sätt hos olika individer, och de försämrar funktionsförmågan i vardagen.
Det finns tre former av ADHD:
Nuförtiden pratar man också om ADT, d.v.s. självförvållad koncentrationsstörning, som innebär att vi lär vår hjärna att bara fokusera korta stunder i taget. Så fort vi till exempel blir uttråkade eller tankarna vandrar i väg plockar vi fram telefonen och roar oss med att skrolla på sociala medier. ADT är dock inte någon officiell diagnos, såsom ADHD.
Det är individuellt hur ADHD påverkar studierna: Det kan vara svårt att koncentrera sig på en uppgift eller lyssna på en föreläsning. Den studerande orkar inte nödvändigtvis koncentrera sig på en sak, utan försöker göra många saker samtidigt eller hoppa från en uppgift till en annan, vilket kan leda till slarvfel och att den studerande missar eller inte hör vissa saker. Överaktivitet och impulsivitet kan yttra sig i form av omedelbara reaktioner, d.v.s. att den studerande agerar utan att hinna tänka efter eller har svårt att vänta på sin tur. Den studerande kan ha svårt att arbeta långsiktigt samt att inleda och slutföra uppgifter. Stimuli i omgivningen, ljud och andra människors rörelser kan distrahera den studerande från en uppgift. Den studerande kan ha svårigheter med tidshantering, att avgränsa den tid som behövs för en uppgift och att bilda sig en uppfattning om helheten. Det är dock viktigt att komma ihåg att även en studerande som har svårigheter med aktivitet och uppmärksamhet alltid också har styrkor.
En studerande som har svårigheter med aktivitet och uppmärksamhet kan lätt störas av stimuli i omgivningen. Koncentrationen underlättas av bland annat följande:
Information om ADHD vid Duodecim: Duodecim
ADHD-liitto: https://adhd-liitto.fi/adhd-tietoa/aikuiset/ (på finska)
Guiden ”Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriön huomioon ottaminen korkeakouluopiskelussa” (Att ta hänsyn till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning i högskolestudier): http://www.esok.fi/esok-hanke/julkaisut/oppaat/adhd/ (på finska)
Salakari, A. (2018). ADHD-aikuisen selviytymisopas 2.0: Tutkittua tietoa ja käytännön vinkkejä. Tammi. (på finska)
Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.
Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.
Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.
Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.
Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.
Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.
Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang
