Otnäs, namnet har en dunkel historia
"Bynamnet Otnäs är svårtolkat och mångtydigt", säger namnforskaren, filosofie doktor Saulo Kepsu i boken Kylä-Espoo – Espoon vanha asutusnimistö ja kylämaisema (Byn Esbo – Esbos gamla bebyggelsenamn och bylandskap; på finska) (2008).
Ett namns betydelse fascinerar människor. Människor ger namn åt människor, djur och olika saker men förstås också åt platser. Dessutom översätter eller ändrar invånarna också namn så att de bättre passar i det egna språket.
I boken Kylä Espoo uppräknas möjliga källor till stavelsen ot i Otnäs: ohto dvs. björn, det finska förnamnet Uoti (Olaf eller Olli) eller efter gravlämningar från bronsåldern namnet Hautaniemi (Gravudden), vilket med tiden fick formerna Houtnäs, Outnäs och till slut Otnäs.
"Ibland stannar man upp och funderar på varför en plats har ett visst namn. När vi bor på en viss plats lär vi oss samtidigt namnbeståndet, det är alltså inte någon separat inlärningsprocess. Genom namnet tar vi också del av och bär det kulturhistoriska arvet vidare. Lika länge som människan har använt språk, lika länge har det funnits namn", säger Terhi Ainiala, universitetslektor i finska vid Helsingfors universitet.
Det svenska namnet Otnäs är möjligen en kombination av det finska namn som platsen redan tidigare hade och det geografiska ordet. Områdets nuvarande finska namn Otaniemi åter är en förfinskning av det svenska namnet.
Invånarnas och gemenskapens inverkan på namnbeståndet
"Otnäs är en gammal finsk by, men inbyggarnas och de senare svenskspråkiga nykomlingarnas ursprung är oklart eftersom uppgifter om husnamn saknas", fortsätter Kepsu.
Ursprunget till namnet Otnäs kommer kanske aldrig att bli helt klarlagt. Och namnets ursprungliga betydelse kanske inte skulle passa i vår tid.
"Människan är föränderlig och språket lever, och så gör också namnbeståndet. Människor ger namn åt saker, då är det lättare att tala om dem. Vi har ett naturligt behov av att särskilja på ting av betydelse, och med hjälp av ortnamn kan vi strukturera vår omgivning och orientera oss i den. Namn är nödvändiga för att kunna identifiera olika platser och saker, beskriva de egenskaper hos dem som är betydelsefulla för oss. Namnen berättar alltså för oss hur andra har upplevt området", säger Ainiala.
Trots att ursprunget till själva namnet Otnäs förblir höljt i dunkel har en del av platserna på området döpts efter Otnäs. Den äldsta vägen i området torde vara Otnäsvägen. Vägens namn vägleder besökaren till Otnäs.
Studenthumor och hedersbetygelser
"När vi ger namn åt platser använder vi gamla, vedertagna och i folkmun etablerade namn så långt det bara är möjligt. De räcker så klart inte till när området utvecklas från en rural till en urban miljö", säger Kaija Mallat, som jobbar som namnplanerare i Esbo stad.
Kaija Mallat och hennes kollega Sami Suviranta berättar att namnet helt enkelt bara kan beskriva en plats (Kapellparken vid Kapellet), men platser namnges också på tre andra sätt.
Avledda namn är avledda från ett annat ortnamn (Otsvängen från Otnäs), temanamn (Teknikvägen, Ekonomplatsen) syftar på områdets tema och minnesnamn (Alvarplatsen) har getts till minne av en person som verkat i området.
Utom de tematiska ortnamnen med anknytning till högskolevärlden har namnen i Otnäsområdet också ett annat särdrag: de slutar på väg, stig, gränd, plats, knut, strand, park, berg, plan. Gator finns inte i Otnäs.
Otnäs förvaltningsnämnd som i tiden tillsattes av handels- och industriministeriet skötte områdets ärenden åren 1948–1994. Otnäs förvaltningsnämnd har namngett många platser i Otnäs.
"Teknologtraditionen avspeglas i många namn i området. Exempelvis Bistervägen hänsyftar på den bisterskäggige ingenjören, och även Servi-Maijas Väg och stuga är välkända i teknologkulturen". säger Suviranta.
Alvar Aaltos park eller Alvarplatsen?
Otnäs särpräglade namnbestånd färgas av teknolog- och högskolekulturen, men också av hedersbetygelser åt dem som medverkat till utformningen av området. Det vinnande förslaget till detaljplan för området ingavs på sin tid av Aino och Alvar Aalto, och i dag hittar vi därför Alvar Aaltos park, Alvarplatsen och Ainosplatsen i Otnäs.
Om Alvar Aaltos park låter obekant har det sina orsaker. Under tidernas lopp har namnet Alvar Aaltos park fallit bort från campuskartorna och både i tal och på kartorna ersatts av Alvarplatsen, som egentligen avser platsen utanför köpcentret A Blanc. Det större grönområdet mellan Harald Herlin-lärcentret, Kandidatcentret och Aalto-universitetets studentkårs kontor har fått namnet Alvar Aaltos park.
"I talspråk kan man givetvis använda namnet Alvarplatsen för den helhet som bildas av de två invid varandra liggande områdena, om det blivit vedertaget på campus", säger Suviranta.
På kartorna måste dock Alvar Aaltos park och Alvarplatsen anges korrekt, varför också Aalto-universitetets campuskartor den närmaste tiden kommer att uppdateras i detta avseende.
På campuskartan kommer man som en hedersbetygelse åt Elissa Aalto att på grundval av ett förslag av Aaltofolket ge området mellan Kandidatcentret och Byggarplatsen namnet Elissaplanen. Enligt namnplanerarna finns det i den nuvarande detaljplanekartan inte någon lämplig plats för namnet, men det kan läggas till på Esbos adresskarta.
Utvecklingen av campusområdet skapar nya namn
Namn på platser ändras sällan, men det när sker är det en händelse av vikt. Särskilt för utryckningsfordon är det viktigt att adresserna följer ett logiskt system.
Namnplanerarna berättar att namnbyten behövs exempelvis i det fall att vägen avskärs permanent och en ny väg samtidigt uppstår.
Otnäsvägen skars av i samband med att köpcentret A Bloc, Värehuset, Handelshögskolans byggnad och snabbspårvägen Spårjokern byggdes. Så fick Otnäs Marvägen.
"I allmänhet vill man bibehålla samma adresser eftersom invånarna vill ha dem kvar. Adressförändringar orsakar alltid mycket omak för invånarna. I Esbo gjordes en stor namnreform på 1970-talet när Esbo blev stad och man fann att den nya staden inom sina gränser hade flera platser med samma namn", säger Mallat.
Enligt namnplanerarna kommer dock också Otnäs att få nya namn. När Aalto Works-kvarteret är klart 2024 kan man gå igenom Maskinskogen, och invid den ligger Maskinplatsen och Maskinstigen samt gångvägen Länkaxeln. Beträffande dessa godkändes ändringen av detaljplanen hösten 2021.
|
Information
Namnplanering i EsboPlanläggning i Hagalund, Esbo
Intervjuer
Terhi Ainiala, Helsingfors universitet
Kaija Mallat, Esbo stad
Sami Suviranta, Esbo stad
Övriga källor
Espoon eteläosien historiallisen ajan kylänpaikkojen yleiskaavainventointi 2005, Museovirasto. (Generalplaneinventering 2005 av byplatser i södra Esbo under historisk tid; på finska)
Härö, Erkki 1991, s.166: Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema (Byggnadskultur och kulturlandskap i Esbo; på finska. Espoon kaupunginmuseo. Hangon kirjapaino.
Toim. Mallat, Kaija; Suviranta, Sami ja Luoto, Reima T. A. 2008, s. 101-103: Kylä-Espoo – Espoon vanha asutusnimistö ja kylämaisema (Byn Esbo – Esbos gamla bebyggelsenamn och bylandskap; på finska. Espoon kaupunki.
- Publicerat:
- Uppdaterad:
Läs fler nyheter
Marhusets verksamhet flyttas till Kandidatcentret
Marhuset stängs i slutet av maj.
Cykelstölderna på campus har ökat - kom ihåg att låsa fast din cykel ordentligt
Under våren har cykelstölderna på Aalto-universitetets campus ökat.
Fem nya teknologie hedersdoktorer 2024 vid Aalto
Hedersdoktorerna promoveras i ceremoniella promotion i juni.