Bildkonstpedagogik, konstkandidat och konstmagister

Mål för utbildningen

Magisterprogrammet i bildkonstpedagogik är en central aktör inom finländsk konstpedagogik och har en synlig roll även inom områdets internationella fält. Årligen utexamineras cirka 30 konstmagistrar med bildkonstpedagogik som huvudämne. Magisterexamen ger den studerande behörighet som ämneslärare i bildkonst och förutsättningar att arbeta med undervisnings-, handlednings- och expertuppgifter i bildkonst både inom det konstnärliga området och inom andra samhällssektorer samt att delta i den internationella diskussionen på området. 

Undervisningen i bildkonstpedagogik grundar sig på aktuell forskningskunskap och betonar konstpedagogikens möjligheter att bidra till en hållbar framtid och främja kulturell och social jämlikhet. I studierna närmar vi oss bildkonstens och den visuella kulturens fenomen ur ett fostransperspektiv, ett pedagogiskt perspektiv och ett samhällspåverkansperspektiv. Vi kombinerar aktuella teoretiska och tvärvetenskapliga perspektiv med konstnärlig och pedagogisk erfarenhet. Studierna betonar samhörighet och ett kreativt förhållande till digitala lärmiljöer och uttrycksredskap.

Vi förutsätter att den studerande är nyfiken på pedagogiska frågor och mångfaldiga fenomen inom bildkonst och visuell kultur, att hen kan tänka kritiskt och att hen är öppen för nya perspektiv. När den studerande har avlagt sin magisterexamen kan hen söka till doktorandstudier vid Högskolan för konst, design och arkitektur.

Lärandemål för kandidatstudierna i bildkonstpedagogik

Kandidatexamen ger den studerande grundläggande konstnärliga och pedagogiska kunskaper och färdigheter samt en akademisk grund. Den studerande lär sig granska bildkonst och annan visuell kultur ur ett pedagogiskt perspektiv och tränar upp sin förmåga att planera, genomföra och bedöma bildkonstpedagogisk verksamhet i skolor och andra miljöer.  

Lärandemål för magisterstudierna i bildkonstpedagogik

I magisterstudierna fördjupar den studerande sitt bildkonstpedagogiska och konstnärliga tänkande, sin kännedom om modern bildkonstverksamhet och fenomen inom den visuella kulturen, sin forskningsförmåga och sina förutsättningar att arbeta med bildkonstpedagogiska uppgifter i skolor och andra miljöer.  Hen fördjupar sig i den konstnärliga lärandeprocessens dynamik och identifierar den konstnärliga verksamhetens sociala och kulturella förändringspotential. Den studerande lär sig att granska konstpedagogisk verksamhet ur olika teoretiska och filosofiska synvinklar och att i sitt arbete dra nytta av möjligheterna som den teknologiska utvecklingen, olika lärmiljöer och branschöverskridande samarbete för med sig.  

Tilläggsinfo om undervisningsspråken

Undervisningsspråken för kandidatstudierna i bildkonstpedagogik och magisterprogrammet i bildkonstpedagogik är finska och svenska. En del av magisterprogrammets studier och kursmaterial är på engelska.

Val av huvudämne eller specialområde  

Ansökning till huvudämnet bildkonstpedagogik sker genom antagningen till kandidatstudier i konst. En studerande som avlagt kandidatexamen kan fortsätta direkt till magisterstudierna i bildkonstpedagogik.

Karriärmöjligheter

Magisterexamen i bildkonstpedagogik ger en bred lärarbehörighet samt behörighet att verka som ämneslärare i bildkonst i grundskolor och gymnasier. Du kan även rikta in dig på undervisnings-, handlednings-, expert- och utvecklingsuppgifter inom visuell framställning på andra skolstadier eller inom kultur- och socialsektorn, till exempel i museers och andra konstinstitutioners tjänst. Utexaminerade magistrar kan sysselsätta sig själva i egenskap av producent och planerare av tjänster och material för utbildnings- och kultursektorn. Personer som utexaminerats från utbildningsprogrammet arbetar bl.a. som bildkonstlärare, lektor i bildkonst, konstlärare, konstpedagog, planerarlärare, utbildare och museilektor.

Behörighet

En kandidatexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne (180 sp) ger inte lärarbehörighet. Efter kandidatexamen kan den studerande fortsätta direkt till magisterstudier i bildkonstpedagogik. Magisterexamen (120 sp) ger omfattande lärarbehörighet som ämneslärare i bildkonst i grundskola och gymnasium. Tillsammans innefattar kandidat- och magisterexamina de bildkonststudier som krävs för lärarbehörighet samt pedagogiska studier för lärare. Lärarbehörigheten gäller bara det finländska skolsystemet. 

Om lärarbehörigheten har fastställts i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (A986/1998, A865/2005) och om utbildningen som ger lärarbehörighet har fastställts i förordningen om universitetsexamina (A794/2004).

Fortsatta studiemöjligheter

Efter att ha avlagt magisterexamen kan studerandena söka sig till doktorandutbildning och rikta sig till en karriär som forskare.

Utbildningens innehåll

Studier i bildkonstpedagogik ger den studerande en möjlighet att fördjupa sig i konstnärligt tänkande i förhållande till förändringar i samhället och omgivningen, samt att påverka dem med bildkonstpedagogiska medel. Både ämnesstudierna i kandidatexamen och de fördjupade studierna i magisterexamen består av fyra tematiska helheter: Konstnärlig verksamhet och forskning; Konst, vardag och samhälle; Konst, miljö och en hållbar framtid och Konst, vetenskap och teknologi.

Studierna genomförs i samarbete med andra finländska och utländska universitet, skolor, konstinstitutioner och andra samhälleliga aktörer. De pedagogiska studierna för lärare som hör till både kandidat- och magisterexamen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Konstuniversitetet. Såväl kandidat- som magisterstuderande kan dra nytta av det breda nätverket av utbytesuniversitet som utbildningsprogrammet samarbetar med.

Innehållet i kandidatexamen inom bildkonstpedagogik

Kandidatstudierna består av gemensamma konst- och teoristudier vid Högskolan för konst, design och arkitektur, huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik, pedagogiska studier för lärare samt fritt valbara studier och biämnesstudier.

I ämnesstudierna och de gemensamma studierna fördjupar den studerande sig i aktuella fenomen och praxis inom modern konst och konstpedagogik, och får mångsidiga grundkunskaper i visuell framställning. Pedagogiska studier för lärare ger förutsättningar att planera, handleda och bedöma konstpedagogisk verksamhet för barn och unga. Den studerande lär sig använda digitala lärmiljöer och får akademiska grundkunskaper som hen kan tillämpa i sitt kandidatarbete. Studierna betonar mångsidiga interaktions- och kommunikationsfärdigheter samt en förmåga att planera och reflektera över den egen lärandeprocessen som individ och som medlem av en grupp. De valbara studierna och biämnesstudierna kan inkludera kurser som den studerande genomfört inom ett annat utbildningsprogram, vid en annan högskola eller ett annat universitet samt internationella utbytesstudier, så hen kan utöka din examens innehåll enligt sina intressen och sin inriktning.

Innehållet i magisterexamen inom bildkonstpedagogik

Magisterstudierna i bildkonstpedagogik består av fördjupade studier i huvudämnet och pedagogiska studier för lärare.  I de fördjupade studierna granskas konstnärlig verksamhet och visuell kultur i relation till ekologiska, etiska, samhälleliga, teknologiska samt konst- och vetenskapsöverskridande frågor, med betoning på konstpedagogikens möjligheter att bygga en hållbar framtid. Studierna breddar den studerandes kännedom om konst och visuell kultur, fördjupar hens pedagogiska och akademiska interaktions- och kommunikationsfärdigheter och ger hen förutsättningar för vetenskapligt tänkande och forskning. Den studerande lär sig dra nytta av den moderna konstens kollektiva och pedagogiska dimensioner och introduceras till grunderna och principerna för den pedagogiska verksamheten vid konstnärliga institutioner. En del av de fördjupade studierna genomförs tillsammans med de engelskspråkiga magisterprogrammen vid institutionen för konst.

I de pedagogiska studierna för lärare fördjupar den studerande sina pedagogiska interaktionsfärdigheter och sina förutsättningar att arbeta som bildkonstlärare. Hen fördjupar sin förståelse för hur undervisning planeras och bedöms i teori och praktik och lär sig leda konstnärlig verksamhet i skolor, inom olika sociala och kulturella gemenskaper och i en mångvetenskaplig kontext. Via aktuella teoretiska, filosofiska och konstöverskridande perspektiv lär hen sig att kritiskt granska konst-, lärande- och människouppfattningarna bakom konstpedagogiska traditioner samt den konstnärliga verksamhetens kollektiva och individuella betydelser.

Tilläggsinformation om innehållet i studierna hittar du i studieguiden 2020-2022 (på finska).

Studiestruktur

Kandidatexamensstudierna (180 sp) berstår av gemensamma konst- och teoristudier vid Högskolan för konst, design och arkitektur (26 sp), bildkonstpedagogiska huvudämnesstudier inklusive lärdomsprovet för kandidatexamen (69/86 sp), pedagogiska studier för lärare (25 sp) samt biämnesstudier och valbara studier (43/60 sp). (Se kandidatexamens examensstruktur.)

Beroende på den studerandes individuella studieplan (ISP) är det möjligt att söka sig till ett annat universitet för biämnesstudier på 60 sp, som ger den studerande behörighet till ett andra undervisningsämne, klasslärarbehörighet eller speciallärarbehörighet. Då genomför den studerande 69 sp biämnesstudier. 

Magisterstudierna består av fördjupade studier i bildkonstpedagogik (85 sp) och pedagogiska studier för lärare (35 sp). De fördjupade studierna inkluderar ett lärdomsprov för magisterexamen (30 sp).

Närmare information om examinas strukturer och om studierna:

Kandidatexamen: https://into.aalto.fi/display/fiartskand/Kuvataidekasvatus+2020-2022

Magisterexamen: https://into.aalto.fi/display/fikuvm/Opetussuunnitelma+2020-2022

Lärdomsprovet

Lärdomsprovet för kandidatexamen (10 sp) kan ha en pedagogisk eller en konstnärlig betoning och innefattar en skriftlig avhandling. Lärdomsprovet görs under det tredje studieåret i samband med kandidatseminariet. Ett lärdomsprov som inkluderats i en tidigare kandidatexamen kan inte godkännas som ett konstnärligt lärdomsprov för huvudämnet bildkonstpedagogik. 

Lärdomsprovet för magisterexamen (30 sp) kan ha en pedagogisk eller en konstnärlig betoning och innefattar en skriftlig avhandling. Magisterseminariet och forskarstudierna i konst och konstpedagogik stöder genomförandet av lärdomsprovet. I lärdomsprovet visar den studerande sin teoretiska och praktiska kännedom i konstpedagogik och sin beredskap för kristiskt, forskande, konstnärligt och pedagogiskt tänkande. 

Internationalisering

Utbildningsprogrammet i bildkonst har ett omfattande internationellt samarbetsnätverk.   Den studerande kan inkludera utbytesstudier och internationell arbetspraktik både i sin kandidatexamen och sin magisterexamen. En del av de valbara ämnesstudierna i magisterskedet genomförs i samråd med de engelskspråkiga magisterprogrammen vid institutionen för konst och vid utländska partneruniversitet. 

Samarbete

Utbildningen ger den studerande möjligheten att skapa omfattande yrkesnätverk. Studierna i bildkonstpedagogik genomförs i samarbete med andra finländska och utländska universitet, skolor, konstinstitutioner och andra samhällsaktörer. De pedagogiska studierna för lärare som ingår i kandidat- och magisterexamen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Konstuniversitetet.

Den studerande kan söka sig till ett annat finländskt universitet för biämnesstudier på 60 sp, som ger hen behörighet till ett andra undervisningsämne, klasslärarbehörighet eller speciallärarbehörighet. Studierna tar minst ett läsår. 

Vid Aalto-universitetet kan studerande kombinera studier inom tre olika branscher – konst, teknik och ekonomi – i sin examen. Genom universitetets interna rörlighet kan studerande ansöka om studierätt för enskilda kurser eller större helheter (t.ex. ett biämne) vid en annan högskola vid Aalto-universitetet.

Med stöd av det riksomfattande JOO-avtalet kan studerande ansöka om en tidsbegränsad rätt att genomföra studier som ingår i deras examen vid ett annat finländskt universitet.

Kriterier

Antagningen sker genom ett urvalsprov i två skeden.  I urvalsprovets andra skede ingår ett urvalsprov som räcker en dag vars syfte är att bedöma sökandens bildmässiga tänkande och lämplighet för branschen. Urvalsprovet innehåller bl.a. en intervju och förutsätter att sökanden deltar personligen.

Vid antagningen betonas visuellt tänkande, samarbetsfärdigheter samt motivation och lämplighet för branschen. Sökande förutsätts ha flytande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska eller finska.

Begränsningar gällande antagning av studerande och förutsättningar för studierna (SORA-lagstiftningen)

I syfte att främja säkerheten för minderåriga samt klient- och patientsäkerheten finns det begränsningar som gäller antagningen av studerande till utbildningsprogrammet för bildkonstpedagogik vid Aalto-universitetet.

Det förutsätts att studerande som antas till lärarutbildning med avseende på hälsotillstånd och funktionsförmåga kan genomföra praktiska uppgifter och praktik i anslutning till studierna.

Bildkonstpedagogiks utbildningsprogram ser diversitet som ett centralt värde i intagning av studerande. En omständighet i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan, t.ex. behovet av särskilt stöd, är inte ett hinder för antagning som studerande bara utbildningen kan ordnas i enlighet med utbildningsprogrammet med rimliga åtgärder, till exempel specialarrangemang, och därtill möjliggöra för alla parter. Olika utgångspunkter ses som en resurs, som utvecklar det bildkonstpedagogiska utbildningsområdet i en mer socialt rättvis riktning. Begränsningarna tillämpas endast i sådana fall där det är uppenbart att den sökande på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan delta i utbildningen.

Också en tidigare indragning av studierätten kan vara ett hinder för antagning som studerande. Av denna anledning ska den sökande informera universitetet om ett sådant beslut redan i ansökningsskedet. Om den studerande i ansökningsskedet har undanhållit information gällande beslut om indragning av studierätt som kunde ha hindrat hen från att bli antagen kan universitetet häva hens studierätt.

Narkotikatestning och straffregisterutdrag under studietiden

En studerande kan under mycket begränsade omständigheter ombes visa upp ett intyg över narkotikatest. Detta kan komma i fråga i en situation där ett test är nödvändigt för att reda ut den studerandes funktionsförmåga och för att uppfylla vissa tilläggsvillkor i lagstiftningen.

Därtill kan en studerande som blivit antagen ombes uppvisa straffregisterutdrag för bedömning av hens studieförmåga. Ett sådant utdrag kan begäras endast av sådana studerande vars studier innehåller praktik eller andra uppgifter som innefattar arbete med minderåriga barn, och detta utdrag ska begäras innan praktiken eller uppgifterna inleds. I syfte att trygga säkerheten för minderåriga är det nödvändigt att säkerställa att en studerande som deltar i praktik inte har någon anteckning i straffregistret gällande vissa allvarliga brott (sexualbrott, mord, grov misshandel, grovt rån och narkotikabrott).