Bildkonstpedagogik - Konst och Media, konstkandidat och konstmagister
Examen:
Ansökningsperiod:
Undervisningsspråk:
Längd:
Behörighet:
Utbildningsområde:
Studiepoäng:
Högskola:
Utbildningens beskrivning
Studier i bildkonstpedagogik ger den studerande en möjlighet att fördjupa sig i konstnärligt tänkande i förhållande till förändringar i samhället och omgivningen, samt att påverka dem med bildkonstpedagogiska medel.
I studierna kombineras teoretiskt tänkande och konstnärlig verksamhet med pedagogiska färdigheter. Undervisningen baserar sig på social gemenskap och aktuell forskningsinformation. I undervisningen läggs fokus på samtidskonstens, bildkonstpedagogikens och de digitala lärmiljöernas möjligheter för att skapa en hållbar framtid och främja kulturell och social jämlikhet.
Den studerande förutsätts vara nyfiken på de pedagogiska frågorna och fenomenen inom bildkonsten och den visuella kulturen samt kunna tänka kritiskt och vara öppen för nya perspektiv. Studierna ger den studerande möjligheter att bilda ett mångsidigt och branschöverskridande nätverk både i hemlandet och internationellt.
De pedagogiska studierna för lärare (25 sp) som ingår i kandidatexamen ger en grund för undervisning och handledning i bildkonst inom den allmänbildande skolan och den grundläggande konstundervisningen. Efter att ha avlagt kandidatexamen (180 sp) med bildkonstpedagogik som huvudämne kan den studerande fortsätta direkt till magisterstudier i bildkonstpedagogik, som ger behörighet som ämneslärare i bildkonst och färdigheter för undervisning i bildkonst inom andra skolformer. Mer information om lärarbehörighet i bildkonst och andra karriärmöjligheter efter utexaminering från huvudämnet bildkonstpedagogik: Bildkonstpedagogik, konstmagister(Aalto-universitetet, Magisterprogrammet i konst och media)
En utexaminerad från huvudämnet bildkonstpedagogik:
- är medveten om sina egna styrkor och intressen inom bildkonstpedagogikens breda verksamhetsområde. Hen har de grundläggande konstnärliga, teoretiska och pedagogiska färdigheter som krävs för konstpedagogisk verksamhet.
- kan planera, genomföra och utvärdera konstpedagogisk verksamhet i den allmänbildande skolan och i den grundläggande konstundervisningen.
- har kännedom om konstpedagogikens potential i förhållande till samhälleliga och ekologiska frågor.
- utvecklar sitt konstnärliga och konstpedagogiska tänkande genom reflektion tillsammans med andra.
- förstår forskningsförankringens betydelse som utgångspunkt för konstpedagogiken och drar nytta av mångvetenskaplighetens möjligheter. Hen har tillräckliga akademiska färdigheter för att fortsätta till magisterstudier.
Undervisningsspråk
Huvudämnet bildkonstpedagogik har finska och svenska som undervisningsspråk. En del av undervisningsmaterialet är på engelska. Den studerande har möjlighet att välja engelskspråkiga kurser inom sitt biämne eller inom de fritt valbara studierna. Magisterstudierna genomförs delvis tillsammans med de andra huvudämnena inom magisterprogrammet i konst och media, varvid undervisningsspråket huvudsakligen är engelska.
Studiernas uppbyggnad
Kandidatexamen (180 sp) består av studier i huvudämnet bildkonstpedagogik och kandidatprogrammet i konst och media, fritt valbara studier och biämnesstudier, gemensamma konst- och teoristudier vid Högskolan för konst, design och arkitektur samt pedagogiska studier för lärare på kandidatnivå (25 sp), som ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Konstuniversitetet. I examen ingår också gemensamma studier inom kandidatprogrammet i konst och media (12 sp). I studierna ingår ett lärdomsprov för kandidatexamen som omfattar 10 sp och som kan vara konstnärligt eller pedagogiskt inriktat.
Beroende på den studerandes individuella studieplan (ISP) är det möjligt att söka sig till ett annat universitet för biämnesstudier på 60 sp som består av studier i ett andra undervisningsämne eller studier för klasslärare eller speciallärare. För att få behörighet som lärare i bildkonst genom de pedagogiska studierna för lärare (60 sp) ska den studerande avlägga magisterexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne.
Mer information om innehållet i utbildningen hittar du i studieguiden från Undervisningplan.
Inriktningsalternativ
Huvudämnet innehåller inga särskilda inriktningsalternativ. Den studerande kan utgående från sin individuella studieplan (ISP) välja bland utbudet av biämnen vid Högskolan för konst, design och arkitektur och vid andra högskolor vid Aalto-universitetet. Den studerande kan också bredda sitt mångvetenskapliga kunnande genom att söka sig till ett annat universitet för biämnesstudier eller studier i ett andra undervisningsämne som ger dubbel behörighet (ett långt biämne). Biämnesstudierna kan även genomföras i samband med internationellt studentytbyte.
Internationell verksamhet
Inom huvudämnet bildkonstpedagogik finns ett brett och aktivt internationellt samarbetsnätverk inom både undervisning och forskning. Kandidatstuderande kan söka sig till utbyte för 3–6 månader till något av huvudämnets många partneruniversitet utomlands.
Möjlighet till fortsatta studier
Efter att ha avlagt kandidatexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne kan den studerande fortsätta direkt till magisterstudier i bildkonstpedagogik och på så sätt bli behörig som ämneslärare i bildkonst. Studerande kan också via urvalsprov söka till magisterstudier inom andra huvudämnen vid Högskolan för konst, design och arkitektur.
Karriärmöjligheter
Kandidatexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne ger den studerande en bred grund för fortsatta studier på magisternivå och för andra inriktningar inom konstområdet. Arbete som ämneslärare i bildkonst förutsätter en magisterexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne. Efter utexaminering från huvudämnet är det också möjligt att arbeta med andra expert-, handlednings- eller undervisningsuppgifter inom det visuella området och konstområdet.
Mer information om karriärmöjligheter och lärarbehörigheter hos utexaminerade från huvudämnet bildkonstpedagogik finns på webbsidan för ansökningsalternativet för magisterexamen i bildkonstpedagogik: Bildkonstpedagogik, konstmagister(Aalto-universitetet, Magisterprogrammet i konst och media)
Tyngdpunkter inom forskning
Grunden för forskningen och undervisningen inom huvudämnet bildkonstpedagogik utgörs av praxis och teori inom konstpedagogiken, samtidskonsten och den visuella kulturen.
Samarbete med andra aktörer
Studerande inom bildkonstpedagogik inkluderades redan under sitt första studieår i de professionella och akademiska nätverken som finns inom huvudämnet. Kurser, studieprojekt och undervisningspraktik genomförs i samarbete med skolor, museer, organisationer och andra aktörer. Den studerande kan dra nytta av studieutbudet vid de olika institutionerna och högskolorna vid Aalto-universitetet och vid ett annat universitet samt de internationella kontakter och utbytesmöjligheter som finns inom huvudämnet bildkonstpedagogik.
I syfte att främja säkerheten för minderåriga samt klient- och patientsäkerheten finns det begränsningar som gäller antagningen av studerande till utbildningsprogrammet för bildkonstpedagogik vid Aalto-universitetet.
Det förutsätts att studerande som antas till lärarutbildning med avseende på hälsotillstånd och funktionsförmåga kan genomföra praktiska uppgifter och praktik i anslutning till studierna.
Bildkonstpedagogiks utbildningsprogram ser diversitet som ett centralt värde i intagning av studerande. En omständighet i anslutning till hälsotillståndet eller funktionsförmågan, t.ex. behovet av särskilt stöd, är inte ett hinder för antagning som studerande bara utbildningen kan ordnas i enlighet med utbildningsprogrammet med rimliga åtgärder, till exempel specialarrangemang, och därtill möjliggöra för alla parter. Olika utgångspunkter ses som en resurs, som utvecklar det bildkonstpedagogiska utbildningsområdet i en mer socialt rättvis riktning. Begränsningarna tillämpas endast i sådana fall där det är uppenbart att den sökande på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan delta i utbildningen.
Beslut om hur den sökandes funktionsförmåga och hälsotillstånd påverkar antagningen som studerande fattas vid behov i samband med antagningen av studerande. När beslutet fattas bedöms den sökandes funktionsförmåga och hälsotillstånd individuellt utifrån expertutlåtanden och samråd med den sökande. Universitetet ger inga förhandsbedömningar av innehållet i beslutet.
Också en tidigare indragning av studierätten kan vara ett hinder för antagning som studerande. Av denna anledning ska den sökande informera universitetet om ett sådant beslut redan i ansökningsskedet. Om den studerande i ansökningsskedet har undanhållit information gällande beslut om indragning av studierätt som kunde ha hindrat hen från att bli antagen kan universitetet häva hens studierätt.
Narkotikatestning och straffregisterutdrag under studietiden
En studerande kan under mycket begränsade omständigheter ombes visa upp ett intyg över narkotikatest. Detta kan komma i fråga i en situation där ett test är nödvändigt för att reda ut den studerandes funktionsförmåga och för att uppfylla vissa tilläggsvillkor i lagstiftningen.
Därtill kan en studerande som blivit antagen ombes uppvisa straffregisterutdrag för bedömning av hens studieförmåga. Ett sådant utdrag kan begäras endast av sådana studerande vars studier innehåller praktik eller andra uppgifter som innefattar arbete med minderåriga barn, och detta utdrag ska begäras innan praktiken eller uppgifterna inleds. I syfte att trygga säkerheten för minderåriga är det nödvändigt att säkerställa att en studerande som deltar i praktik inte har någon anteckning i straffregistret gällande vissa allvarliga brott (sexualbrott, mord, grov misshandel, grovt rån och narkotikabrott).
Branschspecifika krav på hälsotillstånd och funktionsförmåga
Nedan beskrivs branschvist verksamhetsmiljön för arbetet och en typisk arbetssituation samt förutsättningarna vad gäller funktionsförmåga, som definieras som sociala, psykiska och fysiska förutsättningar.
Kraven på funktionsförmåga och hälsotillstånd är särskilt kopplade till praktiksituationer. Vid bestämning av hälsotillståndet är det omöjligt att ge en uteslutande lista över diagnoser eller hälsotillstånd. Bedömningen av funktionsförmågan och hälsotillståndet är mycket specifik från fall till fall. I första hand strävar man efter att göra det möjligt för personen att arbeta i yrket med hjälpmedel.
Beskrivning av verksamhetsmiljön
Lärarens och handledarens arbete är ett krävande expert- och relationsarbete där kunskap och förståelse kopplas till den praktiska funktionsförmågan. Lärare och handledare arbetar inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, vid gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och inom vuxenutbildning.
Handledare med lärarbehörighet arbetar därtill inom många andra uppgiftsområden där det behövs handledningskompetens. Lärarna stöder uppväxt, lärande och välbefinnande i sitt arbete. Till handledarnas uppgifter hör psykosocialt stöd samt handledning vid karriärval samt inlärning och studier.
Arbetsbeskrivningen varierar beroende på i vilken ålder de personer lärarna och handledarna arbetar med är. Arbetet förutsätter en förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisnings- och fostringsverksamhet i olika inlärnings- och uppfostringsmiljöer. Lärare och handledare arbetar allt mer i konstruktivt samarbete med andra lärare och handledare i multiprofessionella grupper/team/nätverk.
Förutsättningar för yrkesmässig funktionsförmåga
- Tillräcklig interaktionsförmåga för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
- Tillräckliga kognitiva och socioemotionella färdigheter för att kunna arbeta i uppgifter enligt yrket.
- Tillräcklig psykisk hälsa för att kunna arbeta tryggt i uppgifter enligt yrket. Ett hinder för att avancera i studierna kan vara upprepat instabilt eller hotfullt beteende i samband med studier eller praktik och som stör den professionella verksamheten.
- Branschen lämpar sig inte för personer med allvarligt rusmedelsberoende och som inte har svarat på behandlingar av beroendet.
Kontakt information
Aalto-universitetets ansökningsservice
I frågor om ansökning kan du ta kontakt med Aalto-universitetets ansökningsservice.
Lärandetjänster vid Högskolan för konst, design och arkitektur
- Publicerat:
- Uppdaterad: