Undervisningen och kurserna utvecklas på grundval av responsen från studerandena

Aalto-universitetets studievälfärdsenkät är årligen öppen för alla andra årets kandidatstuderande och första årets magisterstuderande. I år sändes e-postenkäten till studerandena i februari och nådde i hela Aalto-universitetet 4 700 studerande, av vilka litet under hälften (43 %) besvarade den. Här inriktar vi oss speciellt på AllWell?-processen i Aalto-universitetets handelshögskola.

Med hjälp av enkäten får vi aktuell information om studerandenas studieförmåga, motivation, undervisningen och kamratstödet. Resultaten utnyttjas vid utvecklingen av utbildningsprogrammen, undervisningen och tjänster som stöder studerandenas studieförmåga.

I år har AllWell?-resultaten behandlats ovanligt grundligt i Aalto-universitetets handelshögskolas program. Flera program har meddelat att deras studerande har deltagit i tolkningen av resultaten och valet av åtgärder. Också (studentföreningen) KY:s utbildningspolitiska ansvariga och den välfärdsansvariga har medverkat i processen. I AllWell?-processen är det mycket viktigt både att enkäten besvaras och att studerandemedlemmarna deltar i behandlingen av resultaten.

”I inlärningen är det också centralt att studerandena upplever gemenskap och att mångfald och inkludering är en del av gemenskapens vardag. Med hjälp av AllWell?-enkäten får skolan viktig information om vilka av delområdena studieförmåga, motivation eller kamratstöd som kräver extra uppmärksamhet och åtgärder. Responsen av studerandena är viktig för att vi ska vara säkra på att utvecklingen går i rätt riktning”, säger prodekanus Tomas Falk, som ansvarar för undervisning och inlärning vid Aalto-universitetets handelshögskola.

Metodiskt sökande efter förändring och öppenhet

Handelshögskolans program har på grundval av de svar AllWell?-enkäten gav beslutat sina egna åtgärder, vilka nedan beskrivs på ett allmänt plan. I undervisningen söker man jämvikt mellan studier på campus, hybrid- och nätstudier.

Kurserna utvecklas med hjälp av studeranderesponsen, och för studerandena förklaras tydligt vad som har ändrats i undervisningen och kurserna på grundval av den tidigare erhållna responsen. I fortsättningen informeras studerandena också klarare än tidigare om hurudan respons de kan förvänta sig under kursen. Också bedömningen blir mera transparent genom att en klar bedömningsram (rubrik) skapas för skriftliga uppgifter, såsom essäer.

Studentenkäten lyfte också fram behovet av att ordna inledningsmöten mellan lärarna och de nya studerande som börjat studera på (särskilt de nya) magisterprogrammen. På mötena skulle man då bekanta sig med både huvudämnet och undervisningsgemenskapen. Också detta tog man fasta på i några program.

På kurserna strävar man över huvud efter att öka växelverkan mellan lärare och studerande, och läraren uppmuntras att reservera tid för fria frågor efter föreläsningen. I fortsättningen förväntas lärarna stanna kvar i salen en stund efter föreläsningen, så att studeranden också på tu man hand kan ställa frågor om studierna.

Dessutom avser man att i fler program än nu lägga till frivilliga gemensamma sammankomster i fri form mellan lärare och studerande för att man ömsesidigt ska lära känna varandra bättre. Studiepsykologer kommer också att inbjudas att för de studerande berätta om exempelvis teman i anslutning till välbefinnande och psykisk hälsa.

Enligt Aalto-universitetets studiepsykolog Alli Mattila kunde man ur senaste vårs AllWell?-resultat utläsa pandemitidens inverkan. ”I resultaten såg man tydligt att studerandena upplevt oro över att stå utanför studentgemenskapen och sakna kamratstöd, och därför känns det särskilt bra att man i många program nu vidtagit åtgärder för att stärka samhörighetskänslan och ge möjlighet att träffas ansikte mot ansikte.” Enligt studiepsykologen är det också viktigt att man när utbildningen utvecklas dessutom beaktar den oro som framkom i enkäten över att studerandena ska bränna ut sig och ha för hög självkritik.

Nästa motsvarande enkät börjar åter i februari, och då finns det igen en reell möjlighet att påverka hur välbefinnandetemana beaktas i undervisningen.