Nyheter

Låg utbildningsnivå tydligaste gemensamma faktorn bakom betalningsanmärkningar

Antalet betalningsanmärkningar överskrider genomsnittet också hos barnfamiljer och nyskilda, visar en ny undersökning. Det är vanligt att anmärkningarna hopar sig i synnerhet bland ungdomar och människor med kreditskorts- och avbetalningsskulder.
Kuvassa näkyy kaaviokuva tutkimusraportista.
Fler än varannan av dem som bara har gått grundskolan och som hade ett lägre medeltal än 6,5 på avgångsbetyget har betalningsanmärkningar. Grafiken är hämtad från den finskspråkiga forskningsrapporten.

Forskare vid Aalto-universitetet gick i sin färska undersökning på djupet med finländarnas betalningsanmärkningar 2015–2020. Forskarna utredde bakgrunden till anmärkningarna genom att för första gången samköra kreditupplysningsbolaget Suomen Asiakastieto Oy:s register över betalningsanmärkningar med Statistikcentralens registermaterial. På så sätt ger undersökningen nytt underlag för det faktabaserade beslutsfattandet i fråga om betalningsanmärkningar.

Undersökningen visar att betalningsanmärkningarna har ökat och att redan 8,3 procent av alla myndiga finländare har en eller flera av dem.  Anmärkningar finns oftare än genomsnittet hos människor med endast grundskoleutbildning, föräldrar till minderåriga barn och även hos nyligen frånskilda. Samma gäller också människor med annat modersmål än finska eller svenska, arbetslösa och människor som bor i hyresbostäder som byggts med statens räntestödslån.

Den tydligaste gemensamma nämnaren för betalningsanmärkningarna anser forskarna vara de skuldsattas låga utbildningsnivå.

Elias Rantapuska, photo by Evelin Kask

”Fler än varannan av dem som bara har gått grundskolan och som hade ett lägre medeltal än 6,5 på avgångsbetyget har betalningsanmärkningar. Också för dem med över 9 i medeltal var sannolikheten för betalningsanmärkningar 27 procent bland de grundskoleutbildade, vilket var mer än för människor med vilken som helst högre utbildningsnivå. Resultatet är detsamma för både kvinnor och män”, säger professor Elias Rantapuska.

Arbetsgruppen bestående av forskare vid institutionen för finansiell ekonomi säger att resultatet visar att det är just i grundskolan som undervisning i ekonomisk läskunnighet uppenbarligen skulle ha den största effekten.

”Det är säkert en utmaning att lära ut läsfärdigheter i ekonomi särskilt till unga som inte är så intresserade av skolan. Men att kunna anpassa skuldens storlek till sin egen livssituation, om något, är en viktig medborgarfärdighet”, säger Rantapuska.

Betalningsanmärkningar är också klart vanligare i hushåll där det bor ett eller flera under 18-åriga barn och där föräldern är under 30 år gammal.

”Vårt material stöder inte den tidigare uppfattningen att betalningsanmärkningar skulle vara vanligare hos barnlösa än barnfamiljer. Samtidigt är det bra att lägga märke till att det här är en deskriptiv undersökning, som inte ger information om orsakssamband. Utgående från våra resultat kan vi alltså inte dra slutsatsen att familjetillökning leder till betalningsanmärkningar”, säger Rantapuska.

Betalningsanmärkningar hopas hos unga och personer med kreditkorts- och avbetalningsskulder

Omkring 450 000 finländare fick minst en betalningsanmärkning under forskningsperioden som sträckte sig från 2015 till 2020. Betalningsanmärkningarna var sammanlagt 8,8 miljoner, vilket betyder i medeltal 19,4 stycken anmärkningar per berörd person. Betalningssvårigheterna ser därmed ut att inte bara öka, utan också hopa sig hos samma personer i allt större utsträckning.  

”Det talas mycket om betalningsstörningar som en ond cirkel, men det har varit knappt om publicerade kvantitativa forskningsrön. Vår forskningsrapport är den första som redogör för hur finländarnas betalningsanmärkningar hopar sig och vilka bakgrundsfaktorer som spelar in”, säger forskardoktor Niilo Luotonen.

Enligt Luotonen verkar betalningsanmärkningarna hopa sig i synnerhet hos unga människor och personer vars anmärkning orsakats av en kreditkorts- eller avbetalningsskuld.

”Däremot verkar könet inte ha någon inverkan. Sammanfattningsvis kan man säga att en betalningsanmärkning leder till en mycket stor sannolikhet för att personen kommer att få fler av dem åren därpå.”

Undersökningsperioden sammanföll delvis med coronakrisen, men krisen förefaller inte ha ökat det totala antalet betalningsanmärkningar. Forskningsrapporten avslöjar dock en intressant detalj: det räntetak på 20 procent som infördes för konsumentkrediter utan säkerhet i september 2019 förefaller ha ökat de betalningsanmärkningar som var en följd av kreditkorts- eller avbetalningsskulder.

”Att betalningsanmärkningarna av kreditkorts- eller avbetalningsorsaker har ökat efter att räntetaket infördes handlar möjligen om att de skuldsatta inte längre har fått några konsumentkrediter utan säkerhet. Om de då har handlat på kredit eller delbetalning, kan de påföljande betalningssvårigheterna ha synts som betalningsanmärkningar snabbare än de anmärkningar som skulle ha berott på konsumentkrediter utan säkerhet”, säger Elias Rantapuska.

Mera information:

Professor Elias Rantapuska
Aalto-universitetets handelshögskola, institutionen för finansiell ekonomi

[email protected]
+358 40 353 8419

Webbplatsen för forskningsprojektet om betalningsanmärkningar (på finska): 

https://www.aalto.fi/fi/rahoituksen-laitos/maksuhairiot-yhteiskunnallisena-ongelmana

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:

Läs fler nyheter

Nya teknologie hedersdoktorer
Pris och utmärkelser, Pressmeddelanden Publicerat:

Fem nya teknologie hedersdoktorer 2024 vid Aalto

Hedersdoktorerna promoveras i ceremoniella promotion i juni.
Hymyilevä Raili Pönni seisoo neuvotteluhuoneessa, taustalla näkyy ikkunasta Dipolin piha-aluetta.
Utnämningar, Pressmeddelanden Publicerat:

Raili Pönni har utnämnts till utvecklingschef vid Aalto-universitetet

Raili Pönni har tidigare varit planeringschef och ställföreträdande utvecklingschef vid universitetet.
Emma Nordback vasemmalla ja Niina Nurmi oikealla. Kuva: Oona Hilli, Aalto-yliopistoU
Pressmeddelanden Publicerat:

Ny studie: Individer i välmående team kan vara nära utbrändhet medan dysfunktionella team kan bestå av välmående individer

Det är mer sannolikt att både teamet och individerna mår bra om man reflekterar och delar med sig av sina problem inom teamet, och om det finns goda relationer mellan alla medlemmar. Långt ifrån alla team lyckas hitta rätt balans visar ny forskning.
Kuvassa opiskelijoita kauppakorkeakoulun lukusalissa, Aalto-yliopisto/ Aino Huovio
Samarbete, Pressmeddelanden, Studier, Universitetet Publicerat: