Ekonomer föreslår: Så här halverar Finland vägtrafikutsläppen fram till 2030

Det effektivaste sättet att nå utsläppsmålen är ett system med försäljningstillstånd för bränslen som fastställer kvoter för bränslenas kolinnehåll. Forskare vid Aalto-universitetet överlämnar sitt förslag till kommunikationsministeriet den 22 oktober.
Taloustieteilijät ehdottavat: Näin Suomi puolittaa tieliikenteen päästöt vuoteen 2030 mennessä
Antalet tillstånd skulle minska efter hand så att koldioxidutsläppen från trafiken reduceras till hälften år 2030 jämfört med nuvarande nivå. Bild: Roope Kiviranta / Aalto-universitetet.

Finland har förbundit sig att halvera förbrukningen av fossila bränslen i vägtrafiken fram till år 2030. I dag offentliggörs en rapport som beställts av kommunikationsministeriet och i den framför forskare vid Aalto Economic Institute att det effektivaste sättet att nå målet är att skapa ett system med försäljningstillstånd för bränslen i Finland. I den här modellen skulle distributörerna  åläggas att av staten köpa ett försäljningstillstånd som är bundet till bränslets kolinnehåll för varje liter bränsle som säljs. Antalet tillstånd skulle minska efter hand så att koldioxidutsläppen från trafiken reduceras till hälften år 2030 jämfört med nuvarande nivå.

Arbetet med rapporten har skett under ledning av professor Matti Liski som påpekar att tillståndssystemet har två viktiga fördelar jämfört med de andra alternativen: målet nås med säkerhet och det är kostnadseffektivt.

”Förslaget låter konsumenterna och företagen själva bestämma vilket som är det effektivaste sättet för dem att anpassa sig till förändringen. Detta kan också ändras över tid enligt hur olika tekniker utvecklas”, säger Liski.

Regelbundna auktioner för rättvis konkurrens

Enligt forskarna är det enklast att sköta försäljningen av försäljningstillstånden med hjälp av regelbundna auktioner som staten svarar för att arrangera. Den osäkerhet som fluktuationerna i bränslepriserna innebär för ekonomin kan hanteras med hjälp av pristak och prisgolv, så att staten bestämmer det lägsta och högsta möjliga priset på försäljningstillståndet per liter bränsle.

”Då auktioner arrangeras är det viktigt att säkerställa en rättvis konkurrens, t.ex. genom att auktionerna arrangeras med jämna mellanrum. På detta sätt garanteras en fortlöpande tillgång till tillstånd och ingen enskild distributör får en för stor marknadsandel”, säger Oskari Nokso-Koivisto, verksamhetsledare vid Aalto Economic Institute.

Systemet med försäljningstillstånd kommer sannolikt att leda till att bränslepriserna höjs, vilket i synnerhet oroar den transportintensiva industrin. Det kan också vara svårare att anpassa sig till förändringen på landsbygden, där man ofta är tvungen att använda egen bil, och förändringen kan också drabba låginkomsttagare. Enligt forskarna kan effekterna på inkomstfördelningen kompenseras, dvs. de kostnader som systemet medför, men de som fattar de politiska besluten måste välja denna mekanism med omsorg.

”Kompensationen bör inte öronmärkas för anskaffning av bränsle, eftersom man i så fall förlorar den pådrivande effekten på utsläppsminskningen”, säger Matti Liski. 

Länk till rapporten

Ytterligare information:

Professor Matti Liski
Aalto-universitetets handelshögskola
tfn 040 353 8173
[email protected] 

 

Frågor och svar

Varför lades förslaget fram?

Europeiska unionen kräver att Finland fram till år 2030 minskar utsläppen av växthusgaser med 39 procent jämfört med nivån år 2005 inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Till ansvarsfördelningssektorn hör bl.a. utsläppen från trafiken, jordbruket, värmeproduktionen och avfallshanteringen.

Trafiken är orsak till 40 procent av utsläppen inom sektorn och till en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser i Finland. Därför förbinder man sig i regeringsprogrammet till att halvera utsläppen inom trafiken fram till år 2030. Den största potentialen att minska växthusgaserna finns just inom vägtrafiken.

Vad är förslaget baserat på?

Förslaget bygger på ekonomiska teorier och empirisk forskning inom trafiksektorn. Det beaktar också specifika finländska förhållanden, t.ex. vårt lands geografiska läge, de långa avstånden och att produktionen och distributionen av bränslen är koncentrerad till några aktörer i Finland. Forskarna har fört en intensiv dialog med tjänstemän vid kommunikationsministeriet för att få en allmän bild av trafik- och klimatpolitiken samt en bild av lagstiftningsmiljön.

Skulle det inte vara enklare att beskatta bränslen direkt?

En utmaning med bränsleskatten är att hitta en optimal nivå, så att utsläppsminskningarna uppnås kostnadseffektivt. Det är svårt att förutspå vilken skattenivå som inte är alltför låg (då nås inte målen för utsläppsminskningarna) och inte alltför hög (målen nås, men kostnaderna för ekonomin är onödigt höga). Inom systemet med försäljningstillstånd kan det antal utsläppstillstånd som säljs anpassas till en nivå som garanterar att målet nås. Konsumenterna och företagen ansvarar för att bestämma på vilket sätt de ska anpassa sig till situationen. Med hjälp av tillståndssystemet uppnås minskningsmålet smidigt så att den ekonomiska belastningen fördelas jämnt över de olika åren.

Lönar det sig inte att understöda anskaffningen av elbilar?

Det blir sannolikt dyrt att försöka nå målen för utsläppsminskningen med hjälp av ekonomiska stöd och de ger ingen garanti för att målen nås. För närvarande tillverkas det inte heller fordon i någon större skala i Finland, varför anskaffningsstöd för elbilar inte främjar teknologins utveckling i Finland.

Hur påverkas konsumenterna av systemet?

Bränslepriserna kommer sannolikt att stiga och konsumenterna måste anpassa sin egen verksamhet till detta. Eftersom utsläppen halveras successivt fram till år 2030, har konsumenterna tid att anpassa sig till den nya situationen. Politikerna ska fundera på effekterna på inkomstfördelningen och hur man kan påverka dem.

Exempel på anpassningsmetoder för konsumenterna:

  • Byte av transportsätt (t.ex. från privatbil till tåg eller cykel)
  • Byte av fordon till en bränslesnålare modell
  • Byte av drivmedel (t.ex. från bensin till biogas eller el)
  • Minskad bilkörning
  • Arbetsorganisering (t.ex. distansarbete, videosamtal)

Hur kommer systemet med försäljningstillstånd att påverka industrin och Finlands ekonomi?

Effekterna på industrin och den finländska ekonomin är beroende av hur mycket kvotsystemet höjer bränslepriserna. De största konsekvenserna får systemet för kostnaderna inom de transportintensiva branscherna. De höjda kostnaderna kan vid behov dock kompenseras på olika sätt, och därutöver kan man med hjälp av ett pristak ange en nivå som kostnaderna inte får överstiga. Å andra sidan skapar systemet incitament för miljövänliga investeringar inom trafiksektorn, vilket ökar den ekonomiska driftigheten.

 

Aalto Economic Institute är en enhet som inrättats och leds av institutionen för ekonomi vid Aalto-universitetets handelshögskola och den har som uppgift att koordinera samarbetet med institutionens externa samarbetspartner. För varje projekt söker man fram de lämpligaste experterna vid Aalto och inom det omfattande akademiska nätverket av forskare.

Aalto Economic Institutes webbplats

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Aalto-yliopistokiinteistöt ACRE toimitusjohtaja managing director Ville Jokela Kuva: Kalle Kataila
Utnämningar, Campus, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:
DigiEduHack image by DigiEduHack
Campus, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

DigiEduHack uppfinner framtidens lärande i en digital värld

DigiEduHack sker simultant under 24 timmar i runt 50 organisationer i över 30 länder.
The new wax solution has shown great success in making a wide range of fabrics water resistant.
Pressmeddelanden Publicerat:

Ny, naturlig vaxbeläggning gör kläderna vattenavstötande

Forskarna använde vax som erhålls från blad från palmer som växer i Brasilien till ytbeläggningen. Vaxbehandlingen är giftfri och försvagar inte textiliernas andningsförmåga.
Timo Korkeamäki. Kuva: Aalto-yliopisto / Mikko Raskinen.
Utnämningar, Pressmeddelanden Publicerat:

Timo Korkeamäki utsedd till dekanus för Handelshögskola

Professor Korkeamäki övergår till Aalto-universitetet från Hanken Svenska handelshögskolan.