AllWell?-studentenkätens delområden som stöd för studeranden
Nedan presenteras de olika delområdena närmare. Det beskrivs även hur den studerande kan utveckla de olika sidorna av studieförmåga. Vi ger även länkar till tilläggsmaterial.
Studiefärdigheter
Förklaring:
Förkunskaper beskriver upplevelsen av en god kunskapsgrund inom det egna området som gör det lättare för dig att ta till dig innehållet i nya studieavsnitt vid utbildningsprogrammet. Eftersom lärande till stor del bygger på den kunskap du redan har, är goda förkunskaper en viktig delfaktor i studieförmågan. Upplevelsen av att ens förkunskaper är otillräckliga kan förutom av det egna kunnandet också till exempel påverkas av tron på ens egen förmåga eller trötthet. Brister i förkunskaperna kan synas i att studietakten saktar ner, som inlärningsproblem, som stress och som problem med motivationen. Undervisning av god kvalitet beaktar ofta de studerandes olika förhandskunskaper och strävar efter att i viss mån anpassa undervisningen till de studerandes utgångsnivå.
Tips till den studerande:
Man har strävat efter att bygga upp utbildningsprogrammen vid Aalto så att studierna blir mer utmanande i långsam takt. Om du följer den rekommenderade ordningen för studieavsnitten är det sannolikt att du när du inleder ett nytt studieavsnitt har tillräckliga förkunskaper för att slutföra det. Om du inte har studerat tillräckligt grundligt under de tidigare studieavsnitten, kan du alltid öka ditt kunnande och kunskapsgrunden. Då är det viktigt att sträva efter tillräckligt djupgående studier och att lära sig självutvärderande studieteknik. Att ta sig tid för studierna är också viktigt, att lära sig nytt är ett krävande kunskapsarbete som man inte kan skynda på.
Förklaring:
Förmåga beskriver den studerandes tro på sig själv som studerande och tillit till att hen kan lära sig det egna områdets grundläggande begrepp och svårare saker. Förmåga är kärnan i studiemotivationen och inverkar på om den studerande vill satsa och anstränga sig för studierna, och är därför viktigt både med tanke på studieförmågan och välbefinnandet. Upplevelsen av förmåga påverkas i hög grad av studiehistoria, respons och bedömning, men också till exempel av trötthet och studiemiljön.
Tips till den studerande:
Upplevelsen av förmåga ökar oftast genom att prova på och lyckas. Viktiga sätt att utveckla förtroendet för sig själv är således att söka ett fungerande studiesätt, ställa upp lämpliga mål och eftersträva att nå dem samt att lyckas även i små studieuppgifter. Det är också viktigt att få stöd av andra studerande och lärare. Tron på en själv kan minska på grund av för stora krav på en själv, stress och trötthet, så det är också viktigt att vila och återhämta sig för att bygga upp självförtroendet.
Förklaring:
Prestationsångest beskriver den känsla av tryck och nervositet som olika bedömningssituationer, såsom tentamina eller föredrag, kan orsaka. Det hör till att vara lite spänd i prestationssituationer, men om prestationsångesten blir för stor kan det försämra studieförmågan mycket: även om den studerande kan studera, kan en stark prestationsångest hindra hen från att visa sitt kunnande. Det kan finnas många olika orsaker till prestationsångest. Ofta påverkas känslan av den studerandes egna uppfattningar om prestationssituationerna och deras betydelse för hen. Även undervisningsarrangemangen och lärarens agerande inverkar på de studerandes prestationsspänning.
Tips till den studerande:
kunnande bedöms. Ett effektivt sätt att klara av nervositet är att säga till sig själv och andra att du är nervös. När man ger sig själv tillåtelse att känna spänning och att uttrycka det, kan spänningen lindras. Man kan också försöka påverka spänningen genom att identifiera sina egna förväntningar som hänför sig till prestationssituationer. Eller så kan studerande öva sig på olika sätt att slappna av i prestationssituationer. Om vissa faktorer i undervisningen eller undervisningsarrangemangen ökar nervositeten, är det viktigt att diskutera dem med läraren.
Förklaring:
Självkritik beskriver den studerandes förhållande till sig själv i synnerhet när man råkar ut för misslyckanden eller utmaningar som verkar oöverkomliga. Om relationen till en själv är hård, kommer den interna kritikern lätt fram även när det kanske inte hjälper, och misslyckanden och misstag blir kvar i bakhuvudet. Då börjar man lätt att jämföra sig med andra: andra tycks klara sig bättre än en själv och man kan känna sig sämre, fel eller otillräcklig. Hög självkritik ökar klart risken för utmattning och kan leda till att man undviker svåra studieuppgifter, eftersom de innebär en risk för misslyckande.
Tips till den studerande:
Självkritiken kan komma fram när man stannar upp och lägger märke till sina tankar: Hur pratar du med dig själv när du misslyckas? Om att ha medkänsla med dig känns mer främmande, kan du fråga dig vad du skulle säga till din bästa vän i samma situation. Självmedkänsla visar sig som ett milt och omtänksamt uppförande, men vid behov är det också ett mer bestämt beteende i situationer där man försöker försvara sig eller motivera förändring. Övningar i mindfulness och medkänsla kommer att hjälpa dig att få ett mer överseende förhållande till dig själv.
Förklaring:
Välorganiserade studier beskriver ett planmässigt, systematiskt och schemalagt studiesätt. Detta bidrar helt klart till att främja universitetsstudier, där de studerande har ett stort ansvar för att leda sig själva. God planering och tidsanvändning är också ofta nyckeln till välbefinnande i studierna, förutsatt att de egna tidtabellerna inte är för krävande och förpliktande.
Tips till den studerande:
Alla kan utveckla färdigheter i organisation. För en själv är det viktigt att klargöra vad målen är för hela året, enskilda kurser och nästa dag. Utifrån målen är det möjligt att göra upp en realistisk studieplan som beaktar vila och återhämtning och de förändringar som ofta sker i livet. Att använda kalendrar och anteckningsböcker hjälper mångas planmässighet och tidshantering betydligt.
Förklaring:
Fördjupade studier är studier som syftar till att kombinera olika kunskaper, söker motiveringar och på så sätt strävar efter förståelse. Ett sådant studiesätt hjälper studerande att bygga upp egna kunskapshelheter, som de ofta kommer ihåg på ett bra och långvarigt sätt. Fördjupade studier leder ofta till goda studieresultat på lång sikt, men kan ibland vara betungande om arbetsmängden är stor eller om den studerande inte organiserar och prioriterar sina studier väl.
Tips till den studerande:
Fördjupade studier kan utvecklas till exempel genom att göra egna anteckningar och begreppskartor om läromedlen, genom att diskutera de saker man lär sig med sina kompisar och genom att försöka lösa praktiska problem med hjälp av det man lär sig. Det är också viktigt att försöka besvara frågor som dessa: Varifrån kommer informationen i läroboken? Vilken betydelse har undervisningen när det gäller att lösa praktiska problem? Hur kan jag förädla denna idé till exempel till en ny företagsidé?
Mer material (på finska)
Förklaring:
En självutvärderande studieteknik beskriver ett studiesätt där den studerande förklarar för sig själv och andra vad hen kan eller ännu inte kan och gör små test för att identifiera sitt kunnande. Forskning visar att sådan inlärningsteknik är ett av de bästa sätten att lära sig grundligt och komma ihåg information under lång tid. Att lära sig och utveckla en självutvärderande studieteknik är således viktigt i universitetsstudier och kan vara ett sätt att övervinna inlärningsproblem. De undervisnings- och bedömningsmetoder som lärarna använder kan också påverka vilken studieteknik de studerande föredrar.
Tips till den studerande:
Man kan alltid lära sig självvärderande studieteknik, och ofta betalar den tid man lägger ner på att lära sig studietekniken sig själv tillbaka flera gånger om senare. När du studerar ett nytt ämne, tänk först på vad du redan vet om ämnet och vad du ännu inte vet. Anteckna detta eller berätta det för en kompis. Medan du studerar gör du små tester åt dig själv och svarar på dem efter några dagar eller veckor ensam eller med kompisar. På så sätt kan du repetera och bedöma nivån på ditt eget kunnande och hjälpa dina studiekamrater att lära sig.
Mer material (på finska)
Förklaring:
Inlärningsproblem beskriver studerandes upplevda svårigheter att förstå och behärska det som studeras och är således en central del av studieförmågan. Sådana erfarenheter kan vara förknippade med bristande baskunskap inom ämnet, en studieteknik som lämpar sig dåligt för universitetsstudier, brist på motivation och tidshanteringsfärdigheter eller i vissa fall inlärningssvårigheter. Stress och trötthet kan också leda till en sådan upplevelse, liksom alltför betungande eller svårbegriplig undervisning.
Tips till den studerande:
Det lönar sig alltid att försöka reda ut upplevda inlärningsproblem och fundera på sätt att få bättre kontroll över studierna. Ibland är det viktigt att utveckla ett djupgående, självvärderande och organiserat studiesätt. Om inlärningsproblemen beror på bristande intresse, är det viktigt att skapa motivation. Om inlärningsproblemen däremot beror på nervositet, stress eller trötthet, kan det bästa sättet att utveckla en känsla av kontroll vara vila och förmåga att hantera stress. Det rekommenderas att man diskuterar sina upplevelser med till exempel andra studerande eller lärare.
Grupper, workshoppar och webbaserat material som stöder välbefinnandet och studieförmågan
Resurser
Förklaring:
Välbefinnande beskriver här upplevelsen av det egna övergripande välbefinnandets tillstånd och dess inverkan på studieförmågan. När man mår dåligt kan man oftast inte få ut det bästa av studierna, men å andra sidan kan en god studievardag och meningsfulla studier avsevärt öka upplevelsen av välbefinnande. Andra byggstenar för välbefinnande är bland annat hälsa, sociala relationer, identitetssäkerhet, livssituation, kost, arbete, total belastning och meningsfulla hobbyer. Det strategiska målet för Aalto-universitetet är att främja hela samfundets övergripande välbefinnande.
Tips till den studerande:
Studietiden vid universitetet är god tid att öva och lära sig färdigheter för omsorg också om sig själv. I bästa fall ger studierna själva och studiekamraterna och studielivet glädje och välbefinnande. Tillräcklig sömn, lämplig kost, motion och metoder för rekreation på fritiden skapar för sin del ett övergripande välbefinnande. Och det är viktigt att hitta en balans mellan dessa olika aspekter av livet. Om du har nedsatt studieförmåga på grund av en sjukdom eller något funktionshinder kan du också ansöka om individuella studiearrangemang vid Aalto. Aaltos Starting Point of Wellbeing erbjuder handledning och rådgivning i teman som gäller välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården betjänar bland annat Studenternas hälsovårdsstiftelse de studerande.
Förklaring:
Livssituationen och levnadsförhållandena beskriver i vilken mån dessa faktorer försvårar och försvårar studierna. Utkomst, sysselsättning, hobbyer, boendearrangemang, resan till universitetet, oro för närstående, den egna familjesituationen och visshet om uppehållstillstånd är exempel på faktorer i livssituationen som kan inverka på den studerandes resurser och förmåga att studera. I bästa fall är allt i sin ordning och den studerande kan koncentrera sig på studier och lärande. Universitetet kan inte i egentlig mening påverka de studerandes livssituationer, men det är viktigt att universitetet beaktar de studerandes individuella livssituationer och vid behov är flexibelt till exempel under studietiden.
Tips till den studerande:
Det är alltid viktigt att anpassa studierna till sin livssituation. Man kan fråga sig hur mycket tid man kan studera, var man studerar, på vilket sätt man studerar och med vem man studerar. Under studierna kan livssituationen förändras, ibland flera gånger, och därför är det bra att regelbundet se över och diskutera de egna studieplanerna med sin egen studiekoordinator eller studieplanerare. Studieavsnittens lärare kan ge dig flexibilitet i fråga om hur och när du ska genomföra studierna. Om din studietid hotar att ta slut, är det bra att diskutera behovet av en förlängd studietid i god tid på förhand.
Förklaring:
Med sociala relationer avses här upplevelsen av att det i livet finns människor som förstår en och som man kan söka sig till om man vill. Det sociala nätverket kan bestå av många olika grupper, såsom familje- och vänkrets samt arbets-, studie- och fritidsgemenskap. I människorelationer kan den studerande få både praktisk hjälp och emotionellt stöd och på så sätt också stöd för studieförmågan. Brist på sociala relationer som är av betydelse för en själv kan försämra studieförmågan.
Tips till den studerande:
Det finns metoder för att lindra ensamhet och utveckla de sociala relationerna. Om du inte har de sociala relationer som du behöver i ditt liv, är det viktigt att du stannar upp och funderar på situationen, även om det kan vara smärtsamt. Du kan fråga dig själv vad som kan vara ett naturligt sätt för dig att träffa nya människor och ge dig tid att utveckla relationer. Ofta kan våra egna trosuppfattningar och handlingssätt separera oss från andra, och därför är det bra att också studera dem med till exempel Aalto-prästerna. Helsingforsmissionen erbjuder också hjälp på https://www.helsinkimissio.fi/sv .
Förklaring:
Karriärsäkerhet beskriver hoppfullheten att du är på väg mot en meningsfull början på karriärvägen. Med karriärsäkerhet avses förtroendet för att universitetsstudierna ger dig färdigheter och möjligheter att komma in i arbetslivet, utvecklas med stöd av andra experter och klarar av uppgifter inom det egna området. Om arbetslivet verkar vara en värld av oändliga eller osäkra möjligheter, kan det orsaka stress, upplevelser av inkompetens eller till och med val av fel bransch. Att ta reda på om alternativ och förbinda sig till sina val ökar optimismen och livets betydelse.
Tips till den studerande:
Du kan utveckla karriärsäkerheten genom att fundera på vad som är viktigt för dig och undersöka alternativ och konkreta möjligheter. Yrkesidentiteten börjar ta form när du fattar välgrundade beslut. Du kan styra ditt eget liv genom att sätta upp framtidsorienterade mål och engagera dig i val som betyder något för ditt liv. När du provar på olika alternativ lär du dig att känna igen vad du vill göra. Att ha planer för framtiden ger dig självförtroende. Det är bra om studerande i examensskedet har åtminstone en början på karriärvägen i åtanke. Att förbinda sig till sina egna val är en process, inte ett resultat. Karriärflexibilitet är förmågan att genomföra framgångsrika övergångar på arbetsmarknaden. Utveckla dina självbedömningsfärdigheter, hitta alternativ och fatta beslut.
Karriärplanering – vägen till meningsfullt arbete
Förklaring:
Säkerhet vad gäller livsriktning beskriver en identitet där den studerande har byggt upp en klarhet om vart hen är på väg i livet och vad hen vill uppnå. En sådan upplevelse av identitet är en resurs för den studerande och medför betydelse för livet och ökar välbefinnandet. En ung vuxen har tid att skapa sig en egen bild av sig själv och vad hen strävar efter i livet. Identiteten bygger på ett självständigt liv, studier och arbete tillsammans med andra människor samt på egna val. Ibland kan den studerandes betydande livserfarenhet eller nya livssituation förändra den livskurs som redan känts säker och ge den studerande behov av att omdefiniera vad hen vill ha av livet.
Tips till den studerande:
Studier vid universitet och tiden som ung vuxen är en tid för att utforska och bygga upp en identitet. Den studerande får ofta en stor mängd ny kunskap som kan förändra hens värderingar och bild av människor och världen. Andra omgivande studerande och lärare kan fungera som förebilder eller diskussionspartner för att tillsammans skapa en bild av hurdan människa man vill vara. Den egna akademiska handledaren kan också vara en samtalspartner vid universitetet för att fundera över riktningen för sitt eget liv. Aalto-universitetet erbjuder också studerande kurser där man dryftar livets stora frågor som man också får studiepoäng för.
Akademiska handledare (i ditt MyStudies-stödteam)
Förklaring:
Koncentration beskriver den studerandes förmåga att rikta uppmärksamheten på det hen vill. Koncentrationsförmågan främjas av förmågan att intressera sig för ämnet i fråga, pigghet och studietekniker som lämpar sig för situationen. Koncentration är en färdighet som man kan utveckla. Om man inte lyckas koncentrera sig trots goda ansträngningar, pigghet och fungerande studietekniker, kan också olika problem med uppmärksamhet försvåra koncentrationen.
Tips till den studerande:
Den moderna världen utmanar koncentrationsförmågan, och därför bör man värna om sin egen koncentrationsförmåga. Sunda levnadsvanor (daglig utomhusvistelse, motion, tillräcklig sömn och regelbunden mat) stöder koncentrationen. Alla koncentrerar sig på olika sätt. Det är nyttigt att stärka självförtroendet och därigenom hitta verksamhetssätt som lämpar sig för en själv när koncentrationsförmågan utvecklas. Många fokuserar på att dela upp stora uppgifter i mindre delar, prioritera, koncentrera sig på en sak åt gången, avlägsna störningar i närmiljön, studera utanför hemmet och ha paus.
Förklaring:
Exekutiva funktioner beskriver den studerandes förmåga att avgränsa en uppgift som lämpar sig för hen själv, att gripa tag i arbetet och att flexibelt reglera på det sätt som omständigheterna kräver. Välfungerande exekutiva funktioner gör det möjligt för den studerande att välja ut en uppgift som är väsentlig från en stor helhet med tanke på framskridandet, inleda målinriktat arbete, fortsätta arbetet under en ändamålsenlig tid och också sluta arbeta. Typiska utmaningar med exekutiva funktioner är problem med att komma igång eller att haka upp sig på detaljer.
Tips till den studerande:
Det är möjligt att utveckla sina färdigheter att förstå och styra sina exekutiva funktioner. Det är viktigt att känna till den egna funktionsförmågans starka sidor och vad som behöver utvecklas. Det lönar sig att göra sig av med störningsfaktorer som försvårar ens exekutiva funktioner på ett konkret sätt genom att först fundera över vilka saker som orsakar störning för en själv och hur man kan göra sig av med dem i studiesituationer. Det är bra att välja en liten och konkret sak där man börjar utveckla sina exekutiva funktioner. Om det till exempel är svårt att planera studierna i stora projekt, kan det underlätta att dela upp uppgifterna i mindre delar och mål. Att öva kräver uthållighet och tid. Med hjälp av att öva börjar nya sätt att fungera bli starkare och rutinerna förändras. Lägg märke till minsta utveckling och ge dig själv positiv respons på den.
Undervisning och handledning
Förklaring:
Programmets belastningsgrad beskriver den studerandes erfarenhet av hur belastande utbildningsprogrammet är och fördelningen av belastningen. Denna erfarenhet påverkas mest av den arbetsmängd som krävs av de studerande och bedömningsmetoderna. Många andra faktorer kan också påverka, såsom undervisningens kvalitet, studiemiljön, den studerandes totala belastning i livet och hens krav på sig själv. Utbildningsprogrammet bör inte vara alltför betungande för den studerande och bör inte innehålla orimliga perioder med förhöjd belastning till följd av undervisnings- och utvärderingsmetoder.
Tips till den studerande:
Universitetsstudier är en krävande intellektuell ansträngning som belastar den studerande, men den studerande måste ha tillräckligt med tid att återhämta sig och göra annat än att studera. I hanteringen av den totala belastningen är det viktigt med god tidsplanering, utveckling av studietekniken och rationalisering av de egna kraven. Om utbildningsprogrammet enligt en stor grupp studerande är för betungande eller har oskäliga perioder av förhöjd belastning, är det alltid nödvändigt att utveckla programmet.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Samordningen i programmet beskriver den studerandes erfarenhet av programmet som helhet. En klar uppfattning om den kompetens och sakkunskap som programmet ger samt en klar helhet av studier som stöder uppnåendet av dessa hjälper den studerande att sätta upp sina egna mål och styra sitt eget lärande. En väl samordnad undervisningshelhet stöder i allmänhet djupgående lärande, smidiga studier och välbefinnande.
Tips till den studerande:
Insikt i den kompetens och den expertis som studierna ger är viktig med tanke på studiemotivationen, lärandet och välbefinnandet. Det lönar sig för den studerande att fundera över sina egna mål: vad förväntar jag mig av framtiden, vad strävar jag efter och hur kan studiehelheten i mitt program stödja uppnåendet av dessa mål? I studierna ingår ofta en möjlighet att inrikta studierna på önskat sätt och på så sätt bygga upp en studiehelhet som är så meningsfull som möjligt och som stöder uppnåendet av de egna målen. Studieguiderna, karriärtjänsterna och ditt eget stödteam kan hjälpa dig att uppfatta samordningen i programmet.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Intresset för undervisningen beskriver hur meningsfullt och intressant den studerande anser att innehållet i studieavsnitten är. Denna erfarenhet påverkas i hög grad av den studerandes baskunskap, motivation och ork, men också av hur undervisningen är organiserad och hur lärarna undervisar. Till exempel ökar undervisning som aktiverar den studerande ofta intresset för ämnet. När det man lär sig känns intressant, förknippar man det med studierna och det stöder studieförmågan. Å andra sidan kan den studerande uppleva utanförskap och nedsatt studieförmåga, om det som undervisas inte alls intresserar.
Tips till den studerande:
Den studerande kan själv påverka hur hen upplever undervisningen. Man kan göra undervisningen mer intressant, till exempel genom att bekanta sig med ämnet på förhand och genom att tänka på vad man vill lära sig och hur undervisningen har att göra med sina egna mål. På samma sätt ökar studier tillsammans med studiekamrater ofta intresset för undervisningsämnen. Det är också viktigt att ge lärarna respons om undervisningen inte möter den studerandes behov eller om undervisningsmetoderna inte hjälper den studerande att fördjupa sig och intressera sig för ämnena. Om undervisningen vid det egna utbildningsprogrammet inte alls är intressant, kan det också vara bra att aktivt söka andra studiealternativ.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Gruppanpassning innebär här att man genom undervisning och annat arbete inom utbildningsprogrammen får de studerande att bekanta sig med varandra och bli en del av gemenskapen. En sådan gruppanpassning är en viktig faktor som förankrar och engagerar de studerande i studierna och universitet. Det kan stödja studieförmågan på många sätt och öka trivseln samt de studerandes möjligheter att stödja varandra och tillsammans bygga upp framtiden. Ibland kan en studerande ha en god studieförmåga och vara helt nöjd, även om hen studerar separat från andra.
Tips till den studerande:
Många aktörer deltar i grupperingen och förankringen av studerande som en del av student- och universitetssamfundet. Tutorerna, studentföreningarna och utbildningsprogrammen ordnar olika typer av gruppbaserad verksamhet för nya studerande. När studierna framskrider kan lärarna och undervisningsarrangemangen ha en central roll när det gäller att få de studerande att bekanta sig med varandra och studera tillsammans. De studerande kan också själva aktivt påverka uppbyggandet av en studerandegemenskap och hur de för samman studerande och ordnar meningsfull sysselsättning för dem. Varje studerande kan därför genom sin egen aktivitet vara med och bygga upp gemenskapen.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Att undervisningen är väl samordnad innebär här att målen och kraven för undervisningen är tydliga för den studerande, att studieuppgifterna hjälper den studerande att lära sig dessa mål och att frågor som överensstämmer med målen också till exempel bedöms vid tentamina. Sådan undervisning stöder i allmänhet djupt lärande, smidiga studier och välbefinnande. En upplevelse av god samordning kan också påverkas av den studerandes baskunskaper och till exempel belastning.
Tips till den studerande:
Det kan underlätta att gestalta samordningen i undervisningen genom att till exempel noggrant sätta sig in kursbeskrivningarna och kursernas mål och göra begreppskartor eller innehållsförteckningar baserat på målen. Diskussioner med lärare och andra studerande underlättar ofta klargörandet av samordningen. Så här får man en bättre uppfattning av vad målet med kursuppgifterna är och vad som är centralt i kursinnehållet och vad som betonas i kursens bedömning. Om en studerande inte förstår kursens krav och arbetssätt, är det viktigt att ge lärarna respons om detta.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Bedömning och respons beskriver den studerandes upplevelser av att ha fått tillräcklig respons som främjar lärandet av sina lärare. Sådan respons är ett centralt kännetecken för högklassig undervisning och mycket viktig med tanke på den studerandes utveckling. Lärarna kan ge respons på övningar och tentamina, men man kan få respons genom att diskutera med föreläsaren eller assistenten för studieavsnittet. När det gäller att få respons inverkar också den studerandes aktivitet: söker den studerande själv respons och är hen beredd att ta emot den?
Tips till den studerande:
Det är viktigt att den studerande är aktiv för att få respons. När man är osäker på huruvida man förstår det som ska läras in rätt eller om man klarar av att utföra uppgifterna lönar det sig att fråga råd av läraren och av andra studerande – då får man mycket sannolikt respons. Olika mellanrapporter, räkneövningar och mellanbedömningar är utmärkta tillfällen att få respons. Det är inte alltid lätt att ta emot respons och responssituationer kan väcka stora känslor hos den studerande. Att lära sig att hantera dessa känslor kan vara ett viktigt sätt att utveckla sin egen förmåga att ta emot respons.
Vill du påverka utvecklingen av undervisning och program, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Förklaring:
Studerandeorienterad handledning innebär att den studerande får handledning i planeringen av sina studier och sin karriär när det behövs. De studerande kan ha olika stödbehov i olika skeden av sina studier. En del av dem strävar man efter att svara på tillsammans, till exempel i vissa skeden av studierna, då stödet anses vara aktuellt. En del av handledningen genomförs vid behov på ditt initiativ, och då fördjupar vi oss i ditt ärende. Det viktiga är att du vet att handledning finns tillgänglig och att du också vet vem du kan be om handledning eller var du kan hitta den.
Tips till den studerande:
Ditt närmaste stöd är ditt stödteam i MyStudies, som du får stöd av till exempel för att göra upp en studieplan, för frågor som gäller studiepraxis och också för karriärplanering. Vid Aalto-universitetet finns det många andra handledningsaktörer och handledningstjänster som det är bra att bekanta sig med och som kan stödja dig på din studieväg. Till exempel Starting Point of Wellbeing erbjuder handledning utan tidsbokning kan hjälpa dig att strukturera din situation, ge dig ett neutralt perspektiv och vid behov leda dig vidare.
Studiemiljö
Förklaring:
Den digitala studiemiljön beskriver här upplevelsen av Sisu och MyCourses. Planeringen av studierna i Sisu och genomförandet av studierna i MyCourses ska vara tekniskt sett så tydlig och smidig som möjligt för att den studerande ska kunna koncentrera sig på det väsentliga, dvs. lärandet. Sisu och MyCourses fungerar tillsammans för att den studerande ska ha en så smidig användarupplevelse som möjligt. Sisu utvecklas på basis av användarresponsen, tillsammans med de andra högskolorna som använder Sisu. MyCourses baserar sig på lärmiljön Moodle och har utvecklats med egenskaper som stöder undervisningen vid Aalto. Lärarens sätt att använda MyCourses påverkar i hög grad hur verktyget hjälper studerande att lära sig.
Tips till den studerande:
Den studerande kan lära sig att i allt högre grad använda de digitala system som används vid Aalto. Anvisningar för användning av MyCourses och hjälp vid problem finns här. Anvisningar för användningen av Sisu finns här. Vid tekniska problem med Sisu kan du också skicka ett meddelande till adressen sisu@aalto.fi om du inte hittar hjälp med problemet i anvisningarna. Lärandetjänsterna vid din högskola stöder dig i planeringen av dina studier. Kamratstöd för användningen av de digitala systemen kan också du också få av dina studiekamrater.
Förklaring:
Den fysiska studiemiljön beskriver här studielokalernas lämplighet för lärande och tillgången till lokaler för självstudier. Studielokalerna påverkar på många sätt studieförmågan, bland annat den sociala interaktionen i samband med studierna, möjligheterna att koncentrera sig och lugna sig, trygghetskänslan, möjligheterna till distansstudier, tidsanvändning, motivation, humör, trivsel och kreativitet.
Tips till den studerande:
Lärandemiljöerna vid Aalto-universitetet utvecklas utifrån användarresponsen så att de motsvarar olika behov inom undervisning och lärande. Lokalerna planeras till exempel för grupper av olika storlek och för olika undervisningssituationer. Självstudielokalerna för studerande finns här. Du kan söka, boka och ge respons på självstudielokalerna via appen Aalto Space. Kom ihåg att du också kan studera på alla stads- och universitetsbibliotek.
Förklaring:
Den kulturella studiemiljön beskriver här upplevelsen av att de studerande känner att de kan bli accepterade i gemenskapen vid Aalto som sig själva och med olika åsikter. I en internationell och mångfasetterad gemenskap kan det finnas förväntningar, värderingar, attityder och traditioner som strider mot varandra. Våra erfarenheter kan variera i fråga om huruvida studiemiljön är genuint jämlik, öppen för alla, inkluderande och respekterar mångfalden. Alla vid Aalto har rätt att bli behandlade med respekt och vi accepterar inte opassande beteende, mobbning eller trakasserier. Läs mer här.
Tips till den studerande:
Var och en har ett ansvar för att studerande med olika bakgrund kan känna sig välkomna och göra sin röst hörd.Genom att visa respekt och öppenhet kan var och en av oss bidra till att skapa en god studiemiljö. Om du stöter på trakasserier eller diskriminerande beteende, får du i fall som gäller studier stöd av chefen för studieärenden vid din högskola eller, i fråga om evenemang på fritiden, av AUS eller ditt gilles kontaktperson för trakasserier. Du kan också föreslå att principerna för tryggare lokaler granskas vid föreläsningar eller andra evenemang.
Trakasseriombud / Aalto-universitetets studentkår
Principer för tryggare lokaler / Aalto-universitetets studentkår
Agreeing guidelines for inclusive interaction in course
Förklaring:
En trygg miljö beskriver här den studerandes erfarenhet av att prova på, ta risker och be om hjälp utan rädsla. Dessa är en naturlig del av lärande. En trygg studiemiljö möjliggör en lugn och jämlik diskussion om utmanande och känsliga ämnen samt kreativitet. En trygg miljö som uppmuntrar till social interaktion utvecklar kognitiva och sociala färdigheter och stöder lärande och välbefinnande.
Tips till den studerande:
En mångsidig och internationell studiemiljö erbjuder en möjlighet att lära sig värdefulla arbetslivsfärdigheter och arbeta tillsammans. Viktiga färdigheter är bland annat självkännedom, förmågan att lyssna, tidsplanering, fördelning av roller och uppgifter samt ansvarstagande. Dessa färdigheter kan också man också öva sig på. I en trygg lärmiljö är det möjligt för varje medlem i gemenskapen att integrera sina egna färdigheter och styrkor i gemenskapens arbete och kompetens. Verktyg för att utveckla samarbete finns här.
Förklaring:
Kamratstödet beskriver hur väl den studerande får stöd och diskussionshjälp av andra studerande för att förstå de saker hen studerar. Kamratstöd är ofta viktigt inte bara med tanke på lärandet, utan också mer brett med tanke på studieförmågan och välbefinnandet. Å andra sidan vill en del av de studerande studera självständigt på ett sätt som de tycker är mer meningsfullt. Stöd från studiekamrater blir lättare att få i undervisning där studerande delas in i mindre grupper. Å andra sidan är det viktigt att de studerande själva är aktiva när det gäller att söka stöd hos andra.
Tips till den studerande:
Man kan lära sig att få mer och bättre kamratstöd för studierna. Att ordna studiecirklar, gemensamma studerandeprojekt, klubbar, handledda grupparbeten, företagsförsök och dylikt är till hjälp för att skapa nätverk för kamratstöd. Ofta hjälper att nätverka med andra studerande på fritiden också till att få stöd för studier av andra studerande. Kom också ihåg att ge respons till lärarna så att de ordnar undervisningen på ett sätt som möjliggör kamratstöd.
Vill du påverka utvecklingen av kamratstödet, kontakta kurs lärarna, programcheferna eller studieförbundens studentrepresentanter.
Studievälbefinnande och belastning
Förklaring:
Dimensionen består av två delfaktorer: stark stress och känslor av otillräcklighet, som stör sömnen och de sociala relationerna samt minskad studiemotivation, som tar sig uttryck i form av minskat intresse och tankar på att sluta studera. Risken för studierelaterad utmattning kan öka till följd av att arbetsmängden är orimligt stor eller den totala belastningen i livet är stor, undervisningen är otydlig, bedömningen är orättvis, den studerande är sträng mot sig själv och hens studiesätt inte motsvarar kraven för universitetsstudier. Redan kraftig stress minskar studieförmågan. Om den studerande inte har möjlighet eller metoder för att återhämta sig från studiepressen kan risken för studierelaterad utmattning bli verklighet, vilket ofta leder till att studieförmågan sjunker på lång sikt.
Tips till den studerande:
Balansen mellan stress och återhämtning är något som vi människor övar oss på hela livet. Om det är fråga om långvarig stress som har börjat övergå i bestående trötthet är det viktigt att medvetet börja leta efter sätt att återhämta sig. Det lönar sig att börja med grundläggande saker: tillräcklig djupsömn och motion samt sociala relationer och intressen som innebär återhämtning. Att studera planmässigt med hjälp av en studieteknik som är lämplig på universitetet och att undvika att ställa för höga krav på sig själv är viktiga färdigheter i stresshantering. Det är också viktigt att be om stöd i studierna av andra människor. Här hjälper till exempel det egna stödteamet. Man kan öva sig på ett nytt sätt att förhålla sig till sig själv till exempel under ledning av en studiepsykolog. Vid egentlig utmattning är det viktigt att också söka stöd inom hälso- och sjukvården.
Studie- och karriärpsykologernas individuell vägledning
Grupper, workshoppar och webbaserat material som stöder välbefinnandet och studieförmågan
År 2024 AllWell? studentenkäten, andra års kandidatstudenter rapporterar att de i snitt ägnar 36 timmar i veckan åt att studera, förstaårs masterstudenter 38 timmar. Cirka 10 % av studenter uppger att de studerar mer än 60 eller mindre än 15 timmar i veckan.
Det är planerat att läsa en poäng tar 27 timmar. Om en student vill fortsätta sina studier till 60 hp under ett läsår kräver detta ofta heltidsstudier. En students möjligheter att studera påverkas i hög grad av undervisnings-, handlednings- och lärmiljön samt deras personliga resurser och studiefärdigheter, som studenten alltid kan utveckla. Ibland är det en bra lösning att lägga mindre tid på att plugga och på så sätt dra ner på studietakten. Dessutom är det få som klarar av att studera mer än 40 timmar i veckan under långa perioder. Ditt MyStudies-stödteam hjälper dig att planera dina studier. Om du är överbelastad med studier kan du också få goda råd från Starting Point of Wellbeing.
År 2024 AllWell?-studentenkäten, andra års kandidatstudenter rapporterar att de lägger i genomsnitt 6 timmar i veckan på betalt arbete, förstaårs masterstudenter 10 timmar. Ungefär hälften uppger att de inte utför lönearbete alls. Cirka 10 % av kandidatstudenterna uppger att de arbetar mer än 20 timmar i veckan, 10 % av masterstudenterna uppger att de arbetar mer än 30 timmar i veckan.
För en del studenter är det en ekonomisk nödvändighet att utföra lönearbete samtidigt som de studerar, för vissa är det ett sätt att främja sin egen karriär och skaffa sig nya färdigheter, för vissa är det kanske ett sätt att få något meningsfullt att göra vid sidan av studierna. Att kombinera heltidsstudier med avlönat arbete kräver ofta god studiekompetens och tillräckliga resurser. Om den totala arbetsbelastningen är för stor, kontakta ditt eget MyStudies-stödteam, du kan även få goda råd från Starting Point of Wellbeing.
