Nyheter

Vattenkompetensen har en central roll för att stävja klimatförändringen

År 2020 är temat för FN:s världsvattendag vatten och klimatförändringar – och hur dessa oskiljaktigt hör samman.
Tulva Suomessa
Vinterlandskap i mars 2020. Foto: Olli Varis

Vattendagens tema kommenteras av Aalto-professor Olli Varis, som leder gruppen Vatten och utveckling vid Institutionen för byggd miljö. Han påminner om att de exceptionella förhållanden som orsakas av klimatförändringarna, t.ex. skador orsakade av översvämningar, torka och stormar, har en direkt koppling till vatten. Även när klimatzonerna förskjuts är temperaturens effekter på nederbörden, avdunstningen och markvattenbalansen det väsentliga. 

Varis påpekar att den gångna vintern har varit exceptionell i Finland – och just sådan som förutspåtts i scenarier om klimatförändringarna. Detta ser man på den förhöjda temperaturen, men också på den ökade nederbördsmängden och på de ovanligt stora snömängderna i Lappland. I kustområdena i södra Finland har vintern varit snöfri och enligt prognoserna kommer detta att bli allt normalare.

"Till följd av klimatförändringarna blir vädret extremare, vilket betyder längre och oftare återkommande perioder av torka och regnperioder. Detta märks också i forskningsarbetet, eftersom långtidsprognoserna är osäkrare än tidigare. De lokala effekterna av klimatförändringarna är det sammanlagda resultatet av många olika faktorer och helhetsbilden är fortfarande inte helt klar." 

Förskjutna klimatzoner medför många olika svårigheter för naturen och näringarna 

"Genom vattnet och temperaturen påverkar klimatförändringarna biodiversiteten, ökenspridningen, matproduktionen, ekosystemen och människans välfärd. En av mest betydande förändringar som påverkar ekosystemen är ökenspridningen, som redan är en reell risk på så nära håll som i Medelhavsområdet, t.ex. i Spanien." 

I Finland behöver man inte oroa sig för ökenspridning, men fler torra somrar innebär en risk för miljön, varnar Varis.  Senast vi upplevde en exceptionellt torr sommar var år 2018 och den fick tydliga konsekvenser också i Finland. Torkan minskade tillgången på vatten också i tusen sjöars land och på vissa ställen var myndigheterna tvungna att begränsa konsumenternas  vattenförbrukning.  Av de vanligaste trädarterna är i synnerhet granarna känsliga för långvarig torka. 

Varis påminner också om att medan en del områden lider av torka, ökar samtidigt nederbörden i andra områden. Som exempel nämner han att översvämningarna har blivit kraftigare i Kinas tätbefolkade flodområden i och med klimatförändringarna. Enligt observationsdata upplever vi också i Finland allt oftare ovanligt regniga perioder och förändringen har skett på bara något decennium.

"Vi kan konstatera att kompetens inom vattenområdet – både lokalt och globalt – är oerhört viktig med tanke på de här fenomenen och effekterna. För att stävja förändringarna och för att man ska kunna anpassa sig till dem är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid processerna och utsläppen från centrala industribranscher och jordbruket, samt utvecklandet och produktionen av bioenergi." 

Forskning och förberedelser inför förändringarna i Finland

De oberäkneliga förändringarna gör det svårare att förutsäga fenomen än tidigare, sammanfattar Varis. Det uppstår t.ex. frågor kring hur översvämningar ska kunna förutsägas i framtiden.  

"För att Finland ska ha de bästa förutsättningarna för att förbereda sig för förändringarna, samarbetar olika aktörer kring forskningen, såsom miljöministeriet, Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet. Förberedelserna för framtida utmaningar kräver mångskiktad planering och politiska lösningar vid sidan av forskningen." 

Enligt Varis utvecklas beredskapssystemen för översvämningar aktivt i Finland och landet deltar i arbetet kring översvämningsdirektivet på EU-nivå. När det gäller förberedelserna för torka har Finland tidigare inte intagit en aktiv roll på EU-nivå, men översvämningsforskningen har långa anor i Finland.   

Lauri Ahopelto, doktorand i gruppen Vatten och utveckling, undersöker perioder av torka i Finland i arbetet med sin avhandling. I sin forskning har han bedömt sårbarheten och risken för torka i Finland i nuläget och i framtiden. Inom detta arbete har det bl.a. skapats en modell av den värsta torrperioden i närhistorien (1939–42) och med hjälp av resultaten har också torkans effekter bedömts med beaktande av klimatförändringarna. För närvarande undersöker Ahopelto vilka indikatorer som bör användas vid hanteringen av torkans effekter. 

Inom vatten- och miljöteknikforskningen tar man sig an utmaningarna med klimatförändringarna

Till Aalto-universitetets forskningsgrupp i vatten- och miljöteknik hör tre forskningsteman och inom dem alla utgör klimatförändringarna en central utmaning. Forskningsgruppen Vatten och utveckling, som leds av Varis, undersöker klimatförändringarna med avseende på jordbruks- och energisektorn, vattenförbrukningen och koldioxidutsläppen. Det fokuseras på hur t.ex. jordbruket kan utvecklas i en mera utsläppsfattig och hållbar riktning. 

I gruppen Vattenhushållning och naturenlig vattenbyggnad hänger klimatförändringarna särskilt samman med nederbörd och översvämningar i städerna samt med jord- och skogsbruksområdenas vattentillgångar. I Vattenförsörjningsgruppen utgör reningen av spillvatten och utsläppen i atmosfären viktiga forskningsteman. Kommuner och företag kan direkt dra nytta av de lösningar som utvecklats inom forskningen. 

Varis konstaterar att den finländska forskningen kring vatten och klimatförändringar har kommit långt och värdesätts internationellt. Ett nära förhållande till ministerierna, företagen och kommunerna har varit viktigt för forskningen och dess genomslagskraft, eftersom forskningen då har direktkontakt med samhällets behov och med praktiska aktörer.  

Ytterligare information:
Professor Olli Varis
[email protected]

FN:s världsvattendag firas den 22 mars 2020. Läs mer om dagen.

 

 

 

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Kuva: Eeva Suorlahti
Vetenskap & konst Publicerat:

Nordiskt samarbete ska öka livslängden hos textilier

Genom att fördubbla livslängden för textilier går det att minska klimatpåverkan med 40-50 procent. Ändå hamnar de flesta textilier i hushållssoporna efter användning istället för att återanvändas eller återvinnas. Nu startar ett tvåårigt nordiskt samarbetsprojekt för att öka cirkuläriteten av textilier.
green wall
Samarbete, Pressmeddelanden, Vetenskap & konst, Universitetet Publicerat:

Jane och Aatos Erkkos stiftelse beviljade Aalto-universitetet 10,5 miljoner euro för inrättandet av ett bioinnovationscenter

Centret påskyndar övergången till cirkulär ekonomi och bioekonomi och skapar möjligheter för hållbar ekonomisk tillväxt i Finland.
close-up shot of a printed circuit board
Vetenskap & konst, Studier Publicerat:

Stipendier för studier, forskning och för projekt främjande kvinnors tekniska studier utlyses

Studerandeservice vid Högskolan för elektroteknik utlyser stipendier ur den sammanlagda studiefonden, Kansallis-Osake-Pankki fonden och Marja-Terttu Tanttinens fond.
Economicum-rakennus Arkadiankadulla. Kuva: Veikko Somerpuro
Vetenskap & konst Publicerat:

Lägesrummet vid Helsinki GSE: Lönesumman i juli 2020 har stigit till fjolårsnivån

Det finns en stor variation i den ekonomiska återhämtningen mellan olika branscher.