Undersökning från lägesrummet vid Helsinki GSE: Coronatiden har varit särskilt prövande för högskolestuderande - psykiatritjänsternas besökarantal stigande

Rapporten Koronapandemia ja mielenterveyserot eri sosioekonomisissa ryhmissä (Coronapandemin och skillnader i psykisk hälsa mellan olika socioekonomiska grupper), som forskargruppen om coronaekonomi Lägesrummet publicerat 16.8.2021, klargör coronanpandemins effekter på mentalvårdsarbetet.

För våren 2021 observeras inte någon tydlig förändring i antalet besök som gäller mental hälsa inom den offentliga bashälsovården, trots att besökarantalet tidvis varit på en högre nivå än under fjolåret. Trots detta ökade besöken inom den offentliga vården klart mer bland 15-29-åringar än bland äldre personer i arbetsför ålder (figur 1 helsinkigse.fi). Antalet besök som gäller psykisk hälsa har från och med hösten 2020 varit klart ökande både bland studerande inom den högre utbildningen och bland andra unga i samma åldersklass. Också bland studerande på andra stadiet har antalet besök med anledning av psykisk hälsa ökat under hösten 2020 och våren 2021.

”I den offentliga diskussionen har man varit bekymrad över att särskilt unga vuxna och personer i vissa yrkesgrupper eventuellt drabbats av försämrat välmående. På basis av det registermaterial vi nu undersökt verkar det finnas en grund för denna oro”, säger forskargruppens ledare, professorn i hälsoekonomi vid Åbo universitet Mika Kortelainen. ”Antalet besök som gäller psykisk hälsa bland unga och särskilt bland studerande inom den högre utbildningen samt antalet diagnoser bland anställda inom vissa delar av den offentliga sektorn är klart ökande.”

Av tidigare offentliggjorda rapporter har det framgått, att anställda inom olika yrken under coronapandemin har befunnit sig i mycket olika situation då det gäller risken för att få coronasmitta. Den rapport som nu publicerar lyfter också fram skillnaden via förekomsten av psykiska diagnoser.

”Resultaten innehåller en viss osäkerhet, eftersom olika yrken och de anställda inom dessa yrken är olika på många sätt. Rapporten indikerar ändå att fallen ökar inom vissa, kanske även överraskande branscher”, kommenterar doktorand Milla Hägg.

Flest psykiska diagnoser bland den offentliga förvaltningens berednings- och tillsynspersonal

Andelen anställda som fått en psykiatrisk diagnos våren 2021 var störst bland den offentliga förvaltningens berednings- och tillsynspersonal, över 10 procent. Till den här yrkesgruppens uppgifter hör till exempel beslutsfattande gällande socialskyddsförmåner. Antalet personer som fått en psykiatrisk diagnos och ökningen av antalet diagnosticerade från föregående år var anmärkningsvärt stora också bland de anställda inom många servicebranscher, till exempel bland försäljare och handlare, samt bland personal inom vårdbranschen, till exempel närvårdare (figur 2, helsingkigse.fi),

Hela rapporten kan läsas på Helsinki GSE:s hemsida på adressen: https://www.helsinkigse.fi/corona/koronapandemia-ja-mielenterveyserot-eri-sosioekonomisissa-ryhmissa/

Mer information:
Mika Kortelainen
+358 50 308 2642
[email protected]

Milla Hägg
+358 400 860 407
[email protected]

Lägesrummet är en forskargrupp i coronaekonomi som grundats i samarbete mellan GSE och VATT våren 2020 med mer än 20 forskare inom olika områden av ekonomisk vetenskap.Utöver Helsingfors GSE deltar forskare från Åbo universitet, VATT, THL och Statistikcentralen.Lägesrummet förenar registermaterial som produceras av myndigheter såsom FPA, Statistikcentralen, ministerier och till exempel skattemyndigheten på ett omfattande och aktuellt sätt av aldrig skådat slag. De rapporter som lägesrummet producerar hjälper beslutsfattare både i staten, kommuner och företag att förstå hur coronan och motåtgärderna mot den inverkar i samhället. Lägesrummets rapporter kan läsas på adressen helsinkigse.fi.

Helsinki Graduate School of Economics är Aalto-universitetets, Hankens och Helsingfors universitets gemensamma kompetenscenter för ekonomisk vetenskap vars uppgift är att utbilda, producera forskning på hög nivå och vara till nytta för samhället – såväl nationellt som internationellt.