Lärandetjänster – möjliggör studerandes framgång
Lärandetjänster ger stöd för livslångt lärande, tvärvetenskapliga studier och studentmobilitet.
I enlighet med Aalto-universitetets strategi breddar vi vårt ansvar för utbildningen och det livslånga lärandet och utvecklar studieupplevelsen. Lärandetjänsterna (Learning Services, LES) har en central roll i att göra detta möjligt. Vi utvecklar vår tjänstehelhet för att vara användarorienterad och framtidsinriktad.
På grund av den teknologiska omvälvningen och den globala ekonomin förändras kraven i arbetslivet snabbare än tidigare, och en tidigare avlagd examen motsvarar inte längre behoven under hela arbetslivet. Individer måste kontinuerligt eller återkommande uppdatera sina färdigheter för att förbli relevanta i arbetslivet. Utbildningsinstitutionerna utvidgar sin roll genom att i större utsträckning erbjuda flexibla lärandelösningar som möjliggör kontinuerligt och flexibelt lärande genom hela livet. Utbildning ger individen ett viktigt stöd i omformandet av yrkesidentiteten.
Omställningarna i arbete och studier vilar till stor del på teknologiska förändringar, såsom AI, samt på arbetslivets föränderliga praxis. Även högskolornas digitala ekosystem håller delvis på att omformas. I individers attityder betonas balans mellan arbetsliv och privatliv, meningsfullhet i det man gör samt värdegrund. Också förändringar i befolkningsstrukturen medför nya utmaningar för utbildning och arbete. Dessa faktorer kräver innovativa lösningar och anpassning.
Välbefinnandets utmaningar och den ökade mångfalden utmanar de stödformer och strukturer som högskolan erbjuder. Av högskolor förväntas både att de tillgodoser behov av flexibelt lärande och studiestöd, och att de ordnar stöd för integration och sysselsättning. Behov kan delvis mötas med teknologier, men vid sidan av digitala lösningar kräver fördelningen av mänskliga resurser klokhet. Som mottrend framträder social samvaro och gemenskapens betydelse, och för individen kan gemenskap i en föränderlig värld utgöra en central resurs, ett stöd och en trygghet.
Universitetsutbildningen utsätts för finansieringspress och en rad krav, från nationella utbildningsmål till internationell interoperabilitet och en allt tätare samverkan inom högskolesektorn. Dessa krav återspeglas både i tjänstelösningar och i genomförandet av undervisningen. Geopolitiska spänningar och Finlands anseende påverkar samarbetet. Efterfrågan på och konkurrensen om utbildning väntas öka, samtidigt som universitetens anseende inte kan tas för givet.
Globala kriser, såsom den världsomfattande hållbarhetskrisen, krig eller pandemier, och deras lösning, är en stor utmaning under de kommande decennierna. Av universiteten förväntas påverkanskraft och ansvar i arbetet med att lösa globala problem, samtidigt som risken för globala kriser gör högskolornas verksamhetsmiljö mer instabil och svårare att förutsäga. Därför krävs hög förändringsresiliens hos högskolorna, det vill säga förmåga att snabbt anpassa sig till även betydande förändringar i omvärlden.
As a service unit, we want to strengthen the agency of our community: support continuous learning, use technology wisely, enhance wellbeing and community, and increase our university's ability to respond proactively to changes. Understanding these variables is not merely an analysis of the future – it is a tool with which we can aim together towards a hopeful, meaningful, and impactful future.
Verksamheten för lärandetjänsterna är indelad i processområden med processägare. Processägarna är medlemmar i Learning Services Advisory Board (LESjory)
Modellen för processägande innebär att ansvaret för de olika processerna vid LES är tydligt uppdelat. Nedan/bifogat hittar du en aktuell beskrivning av processerna vid LES med respektive ägare. Dessa processägare bär ansvar för att förvalta och utveckla processerna som hör till det egna området enligt strategin i samarbete med centrala intressentgrupper såsom de studerande, lärarna och tjänsteenheter vid andra universitet. Processägarna utvärderar utvecklingsprocesserna och hur de framskrider och schemalägger kommande utvecklingsprojekt i samband med kvartalsöversikterna.
Modellen för processägande har utvecklats som stöd för organiseringen och utvecklingen av lärandetjänsternas verksamhet. Modellen baserar sig på högskolornas gemensamma OPI-referensarkitektur (2015). Modellen gör det möjligt att strukturera gemensamma funktioner för högskolorna.
Utvecklingsarbetena vid lärandetjänsterna sammanfattas årligen i form av en vägkarta som dras upp för fyra år åt gången. Vägkartan görs upp i samarbete mellan processägarna under en översikt som hålls i början av året och utvärderas under årets lopp kring maj och september. Arbetet med vägkartan innefattar utvecklingsbehov som framkommit i processområdena. Dessa delas upp i processutveckling som ska digitaliseras, egentlig digitaliseringsutveckling för tjänsteplattformen, Sisu eller annan tjänst samt övrigt utvecklingsarbete. Dessutom beaktas mindre utveckling som behöver ske inom processområdena. För prioriteringen av utvecklingsmålen används utvecklings- och digitaliseringskriterier (länkar).
I samband med arbetet med vägkartan säkerställs/utvärderas även resurserna och organisationens förmåga att hantera förändringar. IT-tjänsterna vid Aalto (ITS) deltar i arbetet med vägkartan och bidrar med i synnerhet perspektiven för plattformarna och IT-resurserna.
LeSG (Learning Steering Group) godkänner vägkartan som framläggs av LESJory.
Du hittar den senaste vägkartan här.
Lärandetjänster ger stöd för livslångt lärande, tvärvetenskapliga studier och studentmobilitet.
Many teaching and learning services and workflows will be renewed over the coming year.
The number of students and lifelong learners is likely to increase in the future, and so is the digital collaboration between universities.