Nyheter

Fibertekniker som förnyar branschen kammar hem pris i Europeiska kommissionens RegioStars -tävling

TeKiDe -projektet av Aalto-universitetet och VTT kammade hem pris i kategorin för minskningen av koldioxidutsläpp.
Ioncell fibers

Ny teknik kan användas för att tillverka viskosliknande fibrer av träfibrer och tidigare använd bomull utan användning av miljöbelastande kemikalier. VTT och Aalto-universitetet har tagit nya fiberteknologier ett steg närmare industriell produktion i projektet Tekstiilikuitujen kierrätyksen demonstaatioalusta Bioruukkiin (TeKiDe) med Nylands förbund som finansierande myndighet. 

Karbamat, BioCelSol och Ioncell-F-teknikerna som utvecklats i projektet är mer miljövänliga och säkra än den svavelkolbaserade tillverkningen av viskos. Den första uppgiften var att bygga en 60 kilogram om dagen fiberproducerande forskningsmiljö för VTT Bioruukki i Esbo för utvecklingen av tillverkningsprocesser.

Projektet startade hösten 2016 och kommer att avslutas under de kommande månaderna. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Esbo stad, Finlands tekniska forskningscenter VTT och Aalto-universitetet. Som finansierande myndighet agerar Nylands förbund.

"TeKiDe har skapat en internationellt betydande innovationsplattform. Det är särskilt viktigt att testmiljön är öppen och möjliggör experiment och testning av nya idéer för företag. Jag hoppas att projektet skapar ett dynamiskt ekosystem som driver tillväxt i Nyland samt även i den finska cirkulär ekonomin", säger programdirektör Tiina Huotari från Nylands förbund som finansierar projektet. 

Karbamatteknologin närmar sig kommersialiseringsfasen

I TeKiDe-projektet har man använt karbamatteknik för att tillverka viskosliknande fibrer för textilindustrin genom att kombinera mjukcellulosa och tidigare använd bomull, som sängkläder och handdukar. Metoden kan återvinna tidigare använd bomull av dålig kvalitet till nya fibrer. Metoden kan göras till och med 6-7 gånger utan att kvaliteten försämras. Andra cellulosabaserade material - som kartong och avfallspapper - kan även användas som råmaterial.

Tillverkningen av bomullsfibrer av textilavfall på ett miljömässigt hållbart sätt kan revolutionera textilindustrin. Genom sin forskning syftar VTT till att främja den cirkulära ekonomin, påskynda kommersialiseringen av teknik och minska användningen av oljebaserad mikroplast. Sirpa Pietikäinen, ledamot av Europaparlamentet, bar första gången tyg som tillverkats av karbamatfibrer under självständighetsbalen på slottet i december. 

Suominen Oy har redan testat lämpligheten av de nya upptäckterna i non-woven-produkter. Karbamatprodukter kan köpas i butikerna om några år eftersom det finska startupföretaget Infinited Fiber Company har börjat kommersialisera fiberproduktionen och byggandet av den första produktionsanläggningen planeras.

Ioncell-F och BioCelSol -tekniker

Aalto-universitetet har utvecklat Ioncell-F-processens uppskalning i sin del av projektet. Tekniken baserar på direkt cellulosautlakning och har utvecklats i samarbete mellan Aalto-universitetet och Helsingfors universitet. Processen använder som lösningsmedel en jonvätska som är utvecklad vid Helsingfors universitet. Vävning görs genom en torrstråls-våtvävningsprocess, som ger utmärkta styrkeegenskaper för fibrer. Aalto-universitetet har i TeKiDe-projektet utformat en pilotmiljö som kan producera cirka 10 kg textilfibrer per dag. Inom projektet görs en Ioncell-F-pilotinvesteringsplan.

VTT testar fortfarande BioCelSol-tekniken i Bioruukki mot slutet av projektet. Inom BioCelSol-tekniken förbättras cellulosaupplösningen genom mekanisk enzymatisk behandling före upplösning och vävning.

EU sätter press på utvecklingen av återvinningen av textilfibrer

Textilfiberförbrukningen har ökat markant under det senaste decenniet: från 50 miljoner ton till över 70 miljoner (Floe, 2011). Det finns ett stort behov av återvinning av textilfibrer eftersom EU har genom direktiv förbjudit bortskaffande av textilavfall i deponier och från och med 2025 måste länderna organisera separat återvinning av textilavfall.

RegioStars Awards

RegioStars Awards är en årlig tävling som organiseras av Europeiska kommissionen för att belöna de bästa projekten som främjar territoriell sammanhållning. Ett av syftena är att lyfta fram de mest innovativa projekten i regionerna. 102 anmälningar deltog i årets tävling och 21 valdes ut till finalen. RegioStars-priset 2018 delas ut till de bästa sammanhållningspolitiska projekten i fem tävlingsserier. Serierna är implementering av industriell förändring, främjande av en livsstil med låga koldioxidutsläpp, underlättande av tillgången till bättre offentliga tjänster, hantering av migration på lång sikt och skydd av EU:s kulturarv. RegioStars Awards: http://ec.europa.eu/regional_policy/en/regio-stars-awards/#1

Bild: Aalto-universitetet har utvecklat Ioncell-F-processens uppskalning i sin del av projektet. Teknologin baserar på direkt cellulosautlakning och har utvecklats i samarbete mellan Aalto-universitetet och Helsingfors universitet. (Bild: Mikko Raskinen)

Ytterligare information

Aalto-universitetet
Sanna Hellsten, forskardoktor
tel. 050 567 5574
[email protected]

Teknologiska forskningscentralen VTT
Marjo Määttänen, ledande forskare
tel. 040 702 9527
[email protected]

Nylands förbund
Tiina Huotari, programledare
tel. 040 041 8029
[email protected]

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:

Läs fler nyheter

Emma Nordback vasemmalla ja Niina Nurmi oikealla. Kuva: Oona Hilli, Aalto-yliopistoU
Pressmeddelanden Publicerat:

Ny studie: Individer i välmående team kan vara nära utbrändhet medan dysfunktionella team kan bestå av välmående individer

Det är mer sannolikt att både teamet och individerna mår bra om man reflekterar och delar med sig av sina problem inom teamet, och om det finns goda relationer mellan alla medlemmar. Långt ifrån alla team lyckas hitta rätt balans visar ny forskning.
Rakentelua Robokylä-työpajassa.
Universitetet Publicerat:

Artificiell intelligens intresserar både elever och lärare

Hösten 2023 har grundskolorna och eleverna på andra stadiet fått bekanta sig med olika AI-verktyg under tekniksessionerna som ordnas av Aalto-universitetet Junior.
Photo from the K-floor of the Harald Herlin Learning Centre, students working at desks.
Campus, Forskning och konst, Studier Publicerat:

Renovering i Harald Herlin-lärcentrets K-våning

I Lärcentrets K-våning påbörjas den 5.2.2024 en renovering.
Kuva Aalto-yliopiston Harald Herlin -oppimiskeskuksen K.-kerroksen seinän pyöreistä istuinaukoista. Opiskelijoita istumassa ja kävelemässä.
Forskning och konst, Studier Publicerat:

Aalto Thesis Database kan nu användas även utanför lärcentret

Tillgången till elektroniska lärdomsprov förbättras för studerande och personalen vid Aalto-universitetet.