Nyheter

Fibertekniker som förnyar branschen kammar hem pris i Europeiska kommissionens RegioStars -tävling

TeKiDe -projektet av Aalto-universitetet och VTT kammade hem pris i kategorin för minskningen av koldioxidutsläpp.
Ioncell fibers

Ny teknik kan användas för att tillverka viskosliknande fibrer av träfibrer och tidigare använd bomull utan användning av miljöbelastande kemikalier. VTT och Aalto-universitetet har tagit nya fiberteknologier ett steg närmare industriell produktion i projektet Tekstiilikuitujen kierrätyksen demonstaatioalusta Bioruukkiin (TeKiDe) med Nylands förbund som finansierande myndighet. 

Karbamat, BioCelSol och Ioncell-F-teknikerna som utvecklats i projektet är mer miljövänliga och säkra än den svavelkolbaserade tillverkningen av viskos. Den första uppgiften var att bygga en 60 kilogram om dagen fiberproducerande forskningsmiljö för VTT Bioruukki i Esbo för utvecklingen av tillverkningsprocesser.

Projektet startade hösten 2016 och kommer att avslutas under de kommande månaderna. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Esbo stad, Finlands tekniska forskningscenter VTT och Aalto-universitetet. Som finansierande myndighet agerar Nylands förbund.

"TeKiDe har skapat en internationellt betydande innovationsplattform. Det är särskilt viktigt att testmiljön är öppen och möjliggör experiment och testning av nya idéer för företag. Jag hoppas att projektet skapar ett dynamiskt ekosystem som driver tillväxt i Nyland samt även i den finska cirkulär ekonomin", säger programdirektör Tiina Huotari från Nylands förbund som finansierar projektet. 

Karbamatteknologin närmar sig kommersialiseringsfasen

I TeKiDe-projektet har man använt karbamatteknik för att tillverka viskosliknande fibrer för textilindustrin genom att kombinera mjukcellulosa och tidigare använd bomull, som sängkläder och handdukar. Metoden kan återvinna tidigare använd bomull av dålig kvalitet till nya fibrer. Metoden kan göras till och med 6-7 gånger utan att kvaliteten försämras. Andra cellulosabaserade material - som kartong och avfallspapper - kan även användas som råmaterial.

Tillverkningen av bomullsfibrer av textilavfall på ett miljömässigt hållbart sätt kan revolutionera textilindustrin. Genom sin forskning syftar VTT till att främja den cirkulära ekonomin, påskynda kommersialiseringen av teknik och minska användningen av oljebaserad mikroplast. Sirpa Pietikäinen, ledamot av Europaparlamentet, bar första gången tyg som tillverkats av karbamatfibrer under självständighetsbalen på slottet i december. 

Suominen Oy har redan testat lämpligheten av de nya upptäckterna i non-woven-produkter. Karbamatprodukter kan köpas i butikerna om några år eftersom det finska startupföretaget Infinited Fiber Company har börjat kommersialisera fiberproduktionen och byggandet av den första produktionsanläggningen planeras.

Ioncell-F och BioCelSol -tekniker

Aalto-universitetet har utvecklat Ioncell-F-processens uppskalning i sin del av projektet. Tekniken baserar på direkt cellulosautlakning och har utvecklats i samarbete mellan Aalto-universitetet och Helsingfors universitet. Processen använder som lösningsmedel en jonvätska som är utvecklad vid Helsingfors universitet. Vävning görs genom en torrstråls-våtvävningsprocess, som ger utmärkta styrkeegenskaper för fibrer. Aalto-universitetet har i TeKiDe-projektet utformat en pilotmiljö som kan producera cirka 10 kg textilfibrer per dag. Inom projektet görs en Ioncell-F-pilotinvesteringsplan.

VTT testar fortfarande BioCelSol-tekniken i Bioruukki mot slutet av projektet. Inom BioCelSol-tekniken förbättras cellulosaupplösningen genom mekanisk enzymatisk behandling före upplösning och vävning.

EU sätter press på utvecklingen av återvinningen av textilfibrer

Textilfiberförbrukningen har ökat markant under det senaste decenniet: från 50 miljoner ton till över 70 miljoner (Floe, 2011). Det finns ett stort behov av återvinning av textilfibrer eftersom EU har genom direktiv förbjudit bortskaffande av textilavfall i deponier och från och med 2025 måste länderna organisera separat återvinning av textilavfall.

RegioStars Awards

RegioStars Awards är en årlig tävling som organiseras av Europeiska kommissionen för att belöna de bästa projekten som främjar territoriell sammanhållning. Ett av syftena är att lyfta fram de mest innovativa projekten i regionerna. 102 anmälningar deltog i årets tävling och 21 valdes ut till finalen. RegioStars-priset 2018 delas ut till de bästa sammanhållningspolitiska projekten i fem tävlingsserier. Serierna är implementering av industriell förändring, främjande av en livsstil med låga koldioxidutsläpp, underlättande av tillgången till bättre offentliga tjänster, hantering av migration på lång sikt och skydd av EU:s kulturarv. RegioStars Awards: http://ec.europa.eu/regional_policy/en/regio-stars-awards/#1

Bild: Aalto-universitetet har utvecklat Ioncell-F-processens uppskalning i sin del av projektet. Teknologin baserar på direkt cellulosautlakning och har utvecklats i samarbete mellan Aalto-universitetet och Helsingfors universitet. (Bild: Mikko Raskinen)

Ytterligare information

Aalto-universitetet
Sanna Hellsten, forskardoktor
tel. 050 567 5574
[email protected]

Teknologiska forskningscentralen VTT
Marjo Määttänen, ledande forskare
tel. 040 702 9527
[email protected]

Nylands förbund
Tiina Huotari, programledare
tel. 040 041 8029
[email protected]

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Läs fler nyheter

KvarkenSat satelliitti
Vetenskap & konst Publicerat:

KvarkenSat, den första småsatelliten i Kvarkenregionen, kommer att byggas i samarbete mellan Finland och Sverige

KvarkenSat är en gemensam liten satellit mellan de österbottniska landskapen och Västerbotten, som ska skjutas upp i rymden om drygt ett år.
Eturivissä opiskelijat Otto Simola, Verneri Hirvonen ja Julius Helander. Takarivissä professori Jussi Ryynänen ja vanhempi yliopistonlehtori Marko Kosunen. Kuva: Niina Norjamäki
Pressmeddelanden, Vetenskap & konst Publicerat:

Studerande kodade en öppen mikroprocessor som företagen kan använda hur de vill

Den nya processorn kan användas till exempel i 6G-transceivers och i krypteringsteknologi. Projektet lockar unga att studera mikroelektronik, ett område där det råder en skriande brist på experter i Finland.
Kuvassa vasemmalla näkyy Tatu Puttonen ja oikealla Vesa Puttonen.
Vetenskap & konst Publicerat:

Hållbart investerande är inte nog i kampen mot klimatförändringen

Professor Vesa Puttonen och kandidat i naturvetenskaper Tatu Puttonen konstaterar i sin nya bok om hållbart investerande att politikerna inte kan lägga ut sitt ansvar för bekämpningen av klimatförändringen på kapitalförvaltare och investerare. Boken har publicerats i Aalto-universitetets publikationsserie.
Two ceramic pots in shot, one in the back and the second seen partially at the very front
Vetenskap & konst Publicerat:

Konst från Venediglagunen till Otnäs

Konstverken som finns i byggnaden för Högskolan för kemiteknik har att göra med ekologiska konsekvenser av mänsklig verksamhet.