Instruktion för Aalto-universitetet

Instruktion för Aalto-universitetet

 

Aalto-universitetets styrelse 26.11.2019

1. Aalto-universitetet

Stiftelsen för Aalto-högskolan verkar under namnet Aalto-universitetet. Stiftelseuniversitetets verksamhet styrs av universitetslagen (558/2009), stiftelselagen (487/2015) och stiftelsens stadgar. I denna instruktion och motsvarande interna föreskrifter fastställs på vilket sätt stiftelseuniversitetets verksamhet och administration ska ordnas. Instruktionen godkänns av styrelsen.

1 § Universitetet

Universitetet är en självständig, mångdisciplinär vetenskaps och konstgemenskap med verksamhet inom teknik, ekonomiska vetenskaper och konstindustri samt andra nära relaterade områden.

Universitetets uppgift och syftet för dess verksamhet är att främja fri forskning samt vetenskaplig och konstnärlig bildning, tillhandahålla undervisning på högsta nivå som bygger på forskning och fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Då universitetet fullgör sina uppgifter ska det främja livslångt lärande, samverka med samhället i övrigt och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället.

En särskild nationell uppgift för universitetet är att med hjälp av högklassig forskning och undervisning bidra till framgång för Finland, på ett positivt sätt bygga upp det finländska samhället, dess ekonomi, teknik, konst och konstindustri och stärka dess internationalisering och konkurrenskraft samt främja mänsklighetens välfärd och en sund miljö.

Universitetet iakttar de etiska principer som kännetecknar en internationellt sett högklassig universitetsverksamhet, följer god förvaltningssed och säkerställer i sin interna förvaltning den akademiska självstyrelse som undervisnings och forskningsfriheten samt den konstnärliga friheten förutsätter och en sådan oberoende professorskår som utgör en väsentlig del av självstyrelsen.

2 § Högskolor

Universitetet är indelat i högskolor, som självständigt ansvarar för undervisning och forskning på sina respektive områden inom ramen för universitetets gemensamma riktlinjer, strategi, årliga verksamhetsplan och budget.

Universitetet har:

  • Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper,
  • Aalto-universitetets handelshögskola,
  • Aalto-universitetets högskola för kemiteknik,
  • Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper,
  • Aalto-universitetets högskola för elektroteknik och
  • Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur.

Noggrannare bestämmelser om hur högskolornas verksamhet ordnas återfinns i de högskolespecifika stadgorna.

För att ordna verksamheten vid universitetet kan det finnas separata institutioner för akademisk verksamhet och tjänster, gemensamma institutioner, samt institutioner som delas med andra universitet.

3 § Universitetets språk

Universitetets undervisnings- och examensspråk vid Aalto-universitetets handelshögskola är finska. Undervisnings- och examensspråken vid Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper, Aalto-universitetets högskola för kemiteknik, Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper, Aalto-universitetets högskola för elektroteknik och Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur är finska och svenska. Universitetet kan även besluta att använda andra språk som undervisnings- och examensspråk och i studieprestationerna.

Universitetets förvaltningsspråk är finska. Styrelsen kan besluta om användning av andra språk vid sidan av finska som mötes- och förvaltningsspråk eller för att arrangera internationell verksamhet, för att betjäna internationell personal och för att göra de anställdas medverkan möjlig.

Inom det tekniska och konstindustriella utbildningsområdet ansvarar universitetet för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.

4 § Universitetskoncernen

För genomförande av sina uppgifter kan universitetet ha bestämmanderätt i ett eller flera inhemska eller utländska företag.

Universitetets koncernledning består av universitetets styrelse och rektor.

Koncernledningen ansvarar för styrning och övervakning av universitetskoncernen.

2. Förvaltningsorgan på universitetsnivå

5 § Förvaltningsorgan på universitetsnivå

Universitetets förvaltningsorgan är styrelsen, rektorn, som samtidigt är i stiftelselagen angiven verkställande direktör och kommittén för akademiska ärenden.

Vid universitetet kan även finnas en provost, vicerektorer, ett professorsråd, en investeringskommitté och en examensnämnd.

6 § Styrelsen

Universitetets styrelse består av sju (7) medlemmar medräknat ordföranden och viceordföranden. Styrelsen ska på ett mångsidigt sätt företräda nationell och internationell sakkunskap på högsta nivå i de vetenskaper och konstarter som hör till stiftelsens verksamhetsområde och inom samhälls- och näringslivet.

Föreskrifter om val av styrelsemedlemmar, behörighet till uppgiften, mandatperioder och styrelsens sammansättning finns i 6 § i stiftelsens stadgar.

Universitetets rektor, provost, vicerektorer, ledare för högskolor eller andra enheter som är direkt underställda styrelsen eller medlemmar av kollegiala förvaltningsorgan kan inte vara styrelsemedlemmar. Med kollegiala förvaltningsorgan avses universitetets kommitté för akademiska ärenden och universitetets andra gemensamma kollegiala förvaltningsorgan samt högskolornas kommittéer för akademiska ärenden.

Styrelsemedlemmar får inte vara direkta förmånstagare till stiftelsen eller tjänstemän på undervisnings- och kulturministeriet. Med direkta förmånstagare till stiftelsen avses inte universitetets personal eller studerande som är inskrivna vid universitetet.

Styrelsemedlemmar som mist sin behörighet på ovan nämnda grunder måste avgå.

Vid val av styrelsemedlemmar tillämpas utöver det som tidigare nämnts det som bestäms i 13 § och 15 § i denna instruktion.

7 § Styrelsens uppgifter

Styrelsen verkar för att skapa förutsättningar för friundervisning, forskning och konstnärlig verksamhet och för vetenskaplig och konstnärlig bildning och främjar deras utveckling.

Styrelsen ser till att universitetets verksamhet ordnas på ett ändamålsenligt sätt och att dess medelsförvaltning är planmässigt.

För att sköta sina uppgifter beslutar styrelsen om universitetets strategi, ärenden som gäller universitetets verksamhet och ekonomi samt andra långsiktiga planer. Styrelsen väljer en rektor som leder universitetet och det vetenskap och konstsamfund som det utgör, samt fastställer rektorns uppgifter i enlighet med universitetslagen.

Styrelsen ansvarar dessutom för att
1. utnämna och säga upp provosten och rektorns och provostens direkta underordnade samt för att fastställa deras uppgifter och mandatperioder,
2. utnämna och säga upp dekanerna som leder högskolorna samt att fastställa deras uppgifter och mandatperioder
3. utnämna och säga upp medlemmarna i investeringskommittén samt fastställa kommitténs uppgifter och medlemmarnas mandatperioder
4. grunda och lägga ned högskolor vid universitetet samt sådana särskilda undervisnings- och forskningsenheter, som nämns i 2 § 2 och 3 momentet i denna instruktion
5. fastställa universitetets årliga verksamhetsplan och budget
6. fastställa universitetets årliga verksamhetsberättelse och bokslut
7. delge universitetets årsberättelse till universitetets kommitté för akademiska ärenden
8. fastställa universitetets instruktion, ekonomistadga och andra motsvarande föreskrifter
9. besluta om avstängning av studerande från universitetet i enlighet med lagstiftningen.

Styrelsen ansvarar för att revision av universitetets bokföring och finansförvaltning arrangeras på korrekt sätt.

Styrelsen kan fatta beslut om att överföra sin verkställande makt till rektorn, övriga förvaltningsorgan eller personer anställda av stiftelsen.

Mer detaljerade bestämmelser om styrelsens uppgifter och arbete återfinns i styrelsens arbetsordning.

8 § Rektor

Rektor leder universitetet och representerar vetenskaps- och konstgemenskapen som det utgör.

Rektor utnämns och sägs upp av styrelsen. Rektors mandatperiod är fem (5) år.

Om en professor vid Aalto-universitetet utnämns till rektor är professorn befriad från sina professorsuppgifter under sin rektorsperiod.

9 § Rektors uppgifter

Rektor leder universitetets verksamhet i enlighet med universitetslagen, universitetssamfundets värderingar, strategin som godkänt av styrelsen samt styrelsens anvisningar och bestämmelser.

Rektor leder universitetets långsiktiga strategiska utveckling och partnerskap. Rektor ansvarar för:
1. utvecklingen och verkställandet av universitets strategi,
2. universitetets resursstyrning och- fördelning och
3. åtgärder som stöder och säkerställer universitetets framtid med att bygga och upprätthålla strategiska relationer till den offentliga sektorn, näringslivet, akademiska partner, offentliga förvaltningen, alumnerna och det övriga samhället.

I rektors uppgifter ingår dessutom:
4. att fastställa stadgor som gäller hela universitet samt stadgorna för de enheter som nämns i 2 § 2 och 4 momentet i denna instruktion,
5. att besluta om inrättande och avslutande av utbildningsprogram som leder till examen samt om antalet nybörjarplatser,
6. att bevilja universitetets anställda rätt att använda titlarna professor eller docent i enlighet med grunden fastställt i universitetslagen
7. andra uppgifter bestämts i denna instruktion och
8. andra uppgifter bestämts av styrelsen.

Rektor får vidta vittgående åtgärder avseende universitetets uppgifter endast med fullmakt från styrelsen eller då det inte är möjligt att invänta styrelsens beslut utan att orsaka universitetet verksamhet väsentlig skada. I det senare fallet bör styrelsen informeras om åtgärderna omgående.

Rektor kan överlåta beslut om anställning av personal eller andra ärenden inom sina befogenheter till förvaltningsorgan eller andra personer inom universitetet. Rektor kan fastställa en arbetsordning med detaljerade bestämmelser om skötseln av rektors och provostens samt dem direkt underställdas uppgifter.

Rektor har rätt att närvara och utnyttja sin talerätt på möten för samtliga förvaltningsorgan vid universitetet med undantag för utnämningskommittén.

10 § Provost och vicerektorer

Universitetet kan ha en provost, som styrelsen nämner på framställan av rektor. Universitetet kan ha vicerektorer, som styrelsen utnämner på enhällig framställan av rektor och provost.

Om en professor vid Aalto-universitetet utnämns till provost eller vicerektor är professorn befriad från sina professorsuppgifter under sin mandatperiod.

Till provostens uppgifter hör:
1. att verka som rektors vikarie,
2. att stöda rektor i strategisk planering, utnämning av professorer och resursplanering,
3. att leda alla processer som gäller undervisning, forskning och genomslagskraft samt
4. andra uppgifter som bestäms av rektorn.

Provosten har rätt att närvara och utnyttja sin talerätt på möten för samtliga förvaltningsorgan vid universitetet med undantag för utnämningskommittén.

Provosten är direkt underställd rektor. Vicerektorerna är direkt underställda rektor eller provost i enlighet med de närmare föreskrifterna i arbetsordningen för rektor.

11 § Universitetets kommitté för akademiska ärenden

Universitetets kommitté för akademiska ärenden är ett sådant kollegialt förvaltningsorgan som avses i universitetslagen.

Universitetets kommitté för akademiska ärenden består av 19 medlemmar och 38 suppleanter. I vilken ordning suppleanterna tas med beskrivs noggrannare i kommitténs arbetsordning. Av kommitténs medlemmar representerar nio (9) professorskollegiet, sex (6) annan forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal och fyra (4) de studerande. Suppleanterna utses i samma proportion som de ordinarie medlemmarna. Samtliga grupper som nämns ovan bör representera universitetets tre verksamhetsfält – handelsvetenskap, teknik och konstindustri.

Rektorn eller en person utsedd av rektorn är ordförande för kommittén för akademiska ärenden. Rektorn utser även kommitténs viceordförande och sekreterare.

i) Professorskollegiet, ii) annan forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal vid universitetet och iii) de studerande väljer sina representanter till kommittén enligt följande:

Professorskollegiet: Professorsrådet som avses i 16 § väljer nio (9) representanter från professorskollegiet och deras suppleanter på följande sätt:

  • professorskollegiet vid handelshögskolan väljer två (2) medlemmar,
  • professorskollegiet vid högskolan för konst, design och arkitektur väljer två (2) medlemmar,
  • professorskollegiet vid högskolan för ingenjörsvetenskaper väljer en (1) medlem,
  • professorskollegiet vid högskolan för kemiteknik väljer en (1) medlem,
  • professorskollegiet vid högskolan för teknikvetenskaper väljer en (1) medlem,
  • professorskollegiet vid högskolan för elektroteknik väljer en (1) medlem och
  • professorskollegiet vid högskolorna inom det tekniska området väljer tillsammans en (1) medlem. Professorsrådet utser suppleanter till de ordinarie medlemmarna enligt samma fördelning.

Annan forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal vid universitetet: Sex (6) representanter för personal inom forskning och undervisning samt övrig personal och deras suppleanter väljs enligt valreglerna så, att minst två (2) av dem representerar forsknings- och undervisningspersonalen och minst två (2) representerar övrig personal.

Studerande: Studentkåren väljer fyra (4) studeranderepresentanter och deras suppleanter till kommittén för akademiska ärenden.

Mandatperioden för universitetets kommitté för akademiska ärenden är fyra (4) kalenderår med de undantag som nämns I 31 §. Mandatperioden för studeranderepresentanter är ett (1) kalenderår.

Om en kommittémedlem mister sin behörighet enligt moment två i denna paragraf avslutas mandatperioden i kommittén för medlemmen i fråga.

Medlemmar som avgår eller mister sin behörighet till uppgiften under mandatperioden ersätts av en suppleant.

12 § Valkommitté

Rektorn utser en valkommitté som består av en ordförande och viceordförande, sekreterare, juridisk rådgivare samt 3-6 andra medlemmar. Valkommittén sköter arrangemangen kring val av medlemmar till kommittén för akademiska ärenden. Mer detaljerade bestämmelser om valkommitténs uppgifter och valen återfinns i valstadgan. Medlemmar av valkommittén är jäviga och kan inte ställa upp i valen.

13 § Uppgifter för universitetets kommitté för akademiska ärenden

Syftet med kommittén för akademiska ärenden är att främja kvaliteten på forskning, undervisning och konstnärlig verksamhet.

Uppgifterna för universitetets kommitté för akademiska ärenden omfattar
1. beslut om undervisningsplaner och examensfordringar
2. beslut om grunderna för antagningen av studerande
3. beslut om andra allmänna regler som gäller undervisning, forskning och konstnärlig verksamhet
4. tillsättande av nödvändiga nämnder för behandling av examens-, utvärderings- och rättelseärenden och övriga förvaltningsorgan som forskningen och undervisningen förutsätter, utnämnande av deras ordförande, medlemmar och suppleanter samt de bestämmelser som styr verksamheten
5. beslut om mandatperioden för styrelsen och styrelsemedlemmar
6. utnämnande och uppsägning av medlemmarna i utnämningskommittén som avses i 15 §
7. beslut om tilldelande av hedersdoktorat.

Universitetets kommitté för akademiska ärenden kan fatta beslut om att överlåta de ovan nämnda uppgifterna till högskolornas kommittéer för akademiska ärenden med undantag för uppgifterna i punkterna fem (5) och sex (6).

Universitetets kommitté för akademiska ärenden har utöver det som nämns ovan till uppgift att utnämna medlemmarna för universitetets styrelse i enlighet med 6 § i stiftelsens stadgar samt denna instruktion.

Universitetets kommitté för akademiska ärenden utnämner styrelsemedlemmarna på framställan av utnämningskommittén som avses i 15 § av denna instruktion. Om universitetets kommitté för akademiska ärenden inte godkänner utnämningskommitténs förslag återför universitetets kommitté för akademiska ärenden förslaget till utnämningskommittén för ny behandling. Kommittén för akademiska ärenden kan återförvisa ett förslag till utnämningskommittén en gång.

Ordföranden för universitetets kommitté för akademiska ärenden inleder styrelsevalsprocessen på det sätt som beskrivs i stiftelsens stadgar. När en styrelsemedlem som förs fram av stiftelseuniversitetets grundare ska väljas bör ordföranden för kommittén för akademiska ärenden informera grundarna, med undantag av finska staten, om det minst tre månader innan mandatperioden för styrelsemedlemmen börjar. Stiftelsens grundare ska meddela sina kandidater till ordföranden för kommittén för akademiska ärenden minst två månader innan styrelsemedlemmens mandatperiod börjar. Om grundarna inte meddelar någon kandidat väljs de ut och utnämns av kommittén för akademiska ärenden.

Ordföranden för kommittén för akademiska ärenden bör utan dröjsmål informera ordföranden för utnämningskommittén om de kandidater som förs fram av grundarna inför utarbetandet av förslaget för utnämning av styrelsemedlemmar.

14 § Möten för universitetets kommitté för akademiska ärenden

Universitetets kommitté för akademiska ärenden är beslutför då ordföranden eller viceordföranden och mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Kommittén för akademiska ärenden sammanträder regelbundet på kallelse av ordföranden eller viceordföranden. Kommittén för akademiska ärenden måste sammankallas om mer än hälften av medlemmarna begär det.

En kallelse till möte ska skickas till kommittémedlemmarna minst sju dagar före mötet. Kallelsen ska innefatta en agenda för mötet.

Rektor, provost, vicerektorer och högskolornas ledare, eller, då handläggningen av ärendet så kräver, personer utsedda av dem har närvaro- och yttranderätt vid möten för universitetets kommitté för akademiska ärenden.

Två medlemmar som deltar i mötet utses till protokolljusterare.

Beslutsfattandet på kommitténs möten följer majoritetsprincipen: förslag som får över hälften av rösterna från närvarande kommittémedlemmar anses godtagna av universitetets kommitté för akademiska ärenden.

Varje kommittémedlem har en röst. Vid lika röstetal gäller ordförandens åsikt, val med lika röstetal avgörs dock genom lottning.

15 § Styrelseutnämningskommitté

Styrelseutnämningskommittén förbereder beslut för kommittén för akademiska ärenden om valet av medlemmar till universitetets styrelse. Utnämningskommittén måste åtnjuta förtroende från kommittén för akademiska ärenden och universitetsgemenskapen.

Utnämningskommittén består av fem (5) medlemmar, varav två (2) representerar stiftelseuniversitetets grundare, med undantag av finska staten. Ordföranden för kommittén för akademiska ärenden ber stiftelsens grundare presentera sina kandidater för utnämningskommittén i god tid innan kommittén utnämns. Kommittémedlemmarna bör representera sakkunskap inom universitetets samtliga områden – teknik, handelsvetenskap och konstindustri.

Mandatperioden för utnämningskommitténs medlemmar är ett (1) år. Universitetets kommitté för akademiska ärenden utser ersättande medlemmar för den återstående mandatperioden för de medlemmar som avgår under sin mandatperiod.

Utnämningskommittén väljer internt en ordförande och viceordförande.

Utnämningskommittén är beslutför när minst hälften av medlemmarna samt ordföranden eller viceordföranden är närvarande.

Utnämningskommittén sammanträder vid behov på kallelse av ordföranden. Möteskallelser bör skickas till kommittémedlemmarna minst sju dagar före möten.

Beslutsfattandet följer majoritetsprincipen: ett förslag som får mer än hälften av rösterna från närvarande kommittémedlemmar anses godtaget av utnämningskommittén.

Varje medlem av utnämningskommittén har en röst. Vid lika röstetal gäller ordförandens åsikt, val med lika röstetal avgörs dock genom lottning.

Utnämningskommittén ger förslag om styrelsemedlemmar till universitetets kommitté för akademiska ärenden efter att ha hört finska staten och stiftelsens övriga grundare samt studentkåren. Utnämningskommittén ger förslag till kommittén för akademiska ärenden om stadgeändringar som krävs för ändring av styrelsemedlemmarnas mandatperiod.

16 § Professorsrådet

Professorsrådet fungerar som ett rådgivande organ för rektor, provosten och vicerektorerna samt för vetenskaps och konstgemenskapens talan i väsentliga ärenden som rör universitetets värderingar.

Professorsrådet består av samtliga fast anställda professorer vid universitetet, professorer inom tenure track-systemet för professorer och övriga heltidsanställda medlemmar av professorskollegiet samt akademiprofessorer vid universitetet. Rektor, provosten, vicerektorerna och högskolornas ledare har närvaro- och yttranderätt vid professorsrådets möten.

(Moment 3) upphävts 26.11.2019

Universitetets rektor, vicerektorerna och högskolornas ledare har rätt att tala och närvara på professorsrådets möten.

Professorsrådet väljer internt en ordförande och minst två (2) viceordförande. Ordföranden kallar en sekreterare för rådet. 

Ordförandens och viceordförandes mandatperiod är två (2) kalenderår.

Professorsrådet sammanträder minst en gång om året på kallelse av ordföranden eller då ordföranden har förhinder av viceordföranden. Rådet sammanträder även då mer än tio (10) procent av universitetets professorskollegium skriftligen ber rådets ordförande om det.

Professorsrådet kan grunda interna sektioner för att behandla viktiga ärenden som gäller universitetets vetenskapliga och konstnärliga verksamhet inom sitt verksamhetsområde.

(Moment 8) upphävts 26.11.2019

17 § Investeringskommitté

Investeringskommittén består av medlemmar inkallade av styrelsen. Kommittén är ett rådgivande organ för styrelse, rektor och ekonomichefen i ärenden som gäller hantering av universitetets medel.

18 § Andra rådgivande förvaltningsorgan

Styrelse och rektor har rätt att tillsätta andra rådgivande eller temporära förvaltningsorgan och besluta om deras uppgifter.

19 § Examensnämnd

Examensnämnden har till uppgift att behandla ansökningar om rättelse av studieprestationer samt behandla rättelseyrkanden avseende beslut om rättelser i enlighet med 82 § i universitetslagen.

Examensnämnden består av en ordförande och 10 andra medlemmar, som alla har en personlig suppleant.

Ordföranden och ordförandens suppleant bör vara professorer. Av de övriga medlemmarna bör minst hälften undervisa vid universitetet. Nämnden har studeranderepresentanter från universitetets tre verksamhetsområden.  Studeranderepresentanterna och deras suppleanter utses av studentkåren.

(Moment 4) upphävts 26.11.2019

20 § Studiestödsnämnd upphävts 26.11.2019

21 § Förvaltnings och stödtjänster

Rektorn beslutar om strukturen och organisationen för förvaltnings- och stödtjänsterna enligt 9 § i denna instruktion. Tjänsternas struktur, processer och ansvarsområden preciseras i separata dokument om verksamhetsprinciper och tillvägagångssätt.

3. Förvaltningsorgan på högskolenivå

22 § Högskolans ledare

Universitetets högskolor leds av dekanus med den verkställande makt som utfärdas av styrelsen och rektorn i enlighet med denna instruktion.

Styrelsen utnämner och säger upp högskolans dekanus på framställan av rektor. Rektor kan utnämna och säga upp prodekanus på framställan av högskolans dekanus.

Mandatperioden för högskolans dekanus är fem (5) kalenderår. Om högskolans dekanus är professor vid Aalto-universitetet befrias dekanus från sina professorsuppgifter under mandatperioden.

Högskolans dekanus är direkt underställd rektor eller provost i överensstämmelse med arbetsfördelningen mellan dem och i enlighet med de närmare föreskrifterna i arbetsordningen för rektor.

23 § Uppgifter för högskolans dekanus

Högskolans dekanus har till uppgift att i enlighet med styrelsens och rektorns anvisningar:
1. leda högskolans verksamhet
2. ge förslag om högskolans stadga till rektor 
3. föreslå prodekaner för högskolan
4. utnämna och säga upp direktörer för högskolornas institutioner och enheter samt anställa och säga upp personal på högskolan med undantag för professorer, i den omfattning som denna uppgift delegeras av rektorn
5. ge förslag till rektor om högskolans verksamhets- och ekonomiplan samt be-sluta om resursfördelning vid högskolan inom ramen för verksamhetsplanen och den av styrelsen godkända budgeten
6. ansvara för antagning av studerande till högskolan, besluta om begränsning av studietiden eller återställande av förlorad studierätt samt utexaminering
7. behandla rättelseärenden gällande antagning av studerande och studierätt
8. vara ordförande för högskolans kommitté för akademiska ärenden och
9. sköta andra uppgifter som åläggs av styrelse, rektor och i högskolans stadga.

Högskolans dekanus kan delegera uppgifter inom ramen för sina befogenheter till andra personer.

24 § Högskolornas kommittéer för akademiska ärenden

För handläggningen av akademiska ärenden på högskolorna finns separata kommittéer för akademiska ärenden vid varje högskola. Högskolornas kommittéer för akademiska ärenden är sådana kollegiala förvaltningsorgan på högskolenivå som avses i universitetslagen. Högskolornas kommittéer för akademiska ärenden sköter de uppgifter som åläggs av universitetets kommitté för akademiska ärenden.

Universitetet har följande kommittéer för akademiska ärenden i högskolorna:

  • akademiska kommittén för ingenjörsvetenskaper,
  • akademiska kommittén för handelsvetenskap,
  • akademiska kommittén för kemiteknik,
  • akademiska kommittén för teknikvetenskaper,
  • akademiska kommittén för elektroteknik och
  • akademiska kommittén för konst, design och arkitektur.

Högskolornas kommittéer för akademiska ärenden består av representanter för i) professorer, ii) annan undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal och iii) studeranderepresentanter.

Högskolornas kommittéer för akademiska ärenden har fjorton (14) medlemmar och tjugofyra (28) suppleanter. Av kommitténs medlemmar representerar sex (6) professorskollegiet, fyra (4) annan forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal och fyra (4) de studerande. I vilken ordning suppleanterna tas med beskrivs av akademiska kommittéerna.

I avvikelse från 4 mom. har akademiska kommittén för kemiteknik elva (11) medlemmar och tjugotvå (22) suppleanter, varav fem (5) representerar professorskollegiet, tre (3) annan forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal och tre (3) de studerande.

Högskolans dekanus eller en person utsedd av dekanus är ordförande för högskolans kommitté för akademiska ärenden. Dekanus utser en viceordförande och en sekreterare för högskolans kommitté för akademiska ärenden.

Medlemmarna i det i 16 § nämnda professorsrådet som verkar vid respektive högskola väljer representanter för professorskollegiet till kommittén samt suppleanter för dem. Professorskollegiet kan i kommittén endast representeras av personer som ingår i professorskollegiet för högskolan i fråga.

Studentkåren väljer studeranderepresentanter och suppleanter till kommittén. Representanterna bör vara inskrivna vid den högskola till vars kommitté för akademiska ärenden de kandiderar.

Högskolans forsknings- och undervisningspersonal samt övrig personal väljer representanter och suppleanter genom val.

Mandatperioden för högskolans kommitté för akademiska ärenden är fyra (4) kalenderår med de undantag som nämns i 31 §. Mandatperioden för studerande är ett (1) kalenderår.

Om en kommittémedlem mister sin behörighet enligt 2 mom. avslutas mandatperioden i kommittén för medlemmen i fråga.

Medlemmar som avgår eller mister sin behörighet till uppgiften under mandatperioden ersätts av en suppleant.

25 § Uppgifter för högskolans kommitté för akademiska ärenden

Högskolans kommitté för akademiska ärenden har utöver de andra uppgifter som tilldelats den av universitetets kommitté för akademiska ärenden samt högskolans ledare till uppgift att ge förslag
1. till högskolespecifika undervisningsplaner,
2. till högskolespecifika examenskrav,
3. till högskolespecifika antagningsgrunder,
4. i övriga ärenden som anknyter till akademisk verksamhet,
5. om övriga uppgifter som dekanus som leder högskolan fastställer, samt
6. att besluta om ordnande av promotion vid högskolan och tilldelande av hedersdoktorat.

Högskolans kommitté för akademiska ärenden kan fatta beslut om att överlåta de ovannämnda uppgifterna till övriga förvaltningsorgan i enlighet med 27 § i universitetslagen.

26 § Möten för högskolans kommitté för akademiska ärenden

Högskolans kommitté för akademiska ärenden är beslutför då ordföranden eller viceordföranden samt mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Högskolans kommitté för akademiska ärenden sammanträder regelbundet på kallelse av ordföranden eller viceordföranden. Dessutom ska högskolans kommitté för akademiska ärenden sammankallas om minst hälften av dess medlemmar begär det.

Möteskallelse bör skickas till kommittémedlemmarna minst sju dagar före mötet. Kallelsen ska innefatta en agenda för mötet.

Två medlemmar som deltar i mötet väljs till protokolljusterare. Dekanus som leder högskolan, prodekanus eller personer som utses av dem har rätt att föredra ärenden på möten för högskolans kommitté för akademiska ärenden.

Varje medlem av högskolans kommitté för akademiska ärenden har en röst. Beslut som får mer än hälften av rösterna godtas. Vid lika röstetal gäller ordförandens åsikt, val med lika röstetal avgörs dock genom lottning.

4. Universitetets personal

27 § Professorernas uppgifter och behörighet

Professorerna ska bedriva och leda vetenskaplig forskning eller konstnärligt arbete, meddela därpå grundad undervisning och följa vetenskapens eller konstens utveckling samt samverka med det övriga samhället och delta i internationellt samarbete inom sitt område.

Professorsuppdraget (full professornivå) kräver hög vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, erfarenhet av att leda vetenskaplig forskning, dokumenterade meriter inom internationellt samarbete inom det forskningsområde han eller hon företräder samt utomordentlig undervisningsförmåga som baserar sig på forskning och förmåga att handleda lärdomsprov. Vid behov krävs praktisk förtrogenhet med uppgifterna.

Mer detaljerade föreskrifter om professorsutnämningar återfinns i den av rektor godkända stadgan.

28 § Språkkunskaper

Språkkunskaperna i enlighet med universitetsförordningen ska säkerställas med ansökningsdokument och eventuellt ett undervisningsprov innan beslut om anställning fattas.

En person av utländsk härkomst eller en finsk medborgare, som inte är av finländsk härkomst eller som inte fått sin skolbildning på finska eller svenska kan utan särskild ansökan beviljas dispens från de krav på kunskaper i finska och svenska som bestäms i universitetsförordningen.

Dispensen beviljas av det organ eller den person som anställer.

Dispens för professorer beviljas dock av högskolans dekanus.

5. Bestämmelser som gäller instruktionen

29 § Ändring av instruktionen

Beslut om ändringar av instruktionen fattas av styrelsen. Ett ändringsförslag som får mer än två tredjedelar (2/3) av rösterna från närvarande styrelsemedlemmar anses vara godtaget av styrelsen.

30 § Giltighet

Denna instruktion träder i kraft den 1 januari 2010. Nödvändiga åtgärder för ett framgångsrikt införande av den nya instruktionen kan vidtas innan instruktionen träder i kraft.

Denna instruktion upphäver de tidigare instruktionerna vid Helsingfors handelshög-skola, Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan enligt det som beskrivs i 30 §.

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 januari 2011. [Ändringar: 2 § 1 och 2 mom.; 6 § 3 mom.; 9 § 3 mom. 13 punkten; 11 § 6 mom.; 15 § 3 mom.; 20 § 2 mom.; 22 § 2, 3 och 4 mom.: 23 § 1 mom. 3, 4, 6, och 7 punkten samt 2 mom.; 24 § 2, 4, 5 och 6 mom.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 januari 2012. [Ändringar: 2 § 2 mom., 11 § 5 mom., 24 § 2, 4 och 5 mom.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 augusti 2012. [Ändringar: 3 § 1 mom.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 januari 2013. [Ändringar: 3 § 4 mom., 16 § 1 mom., 4 kapitel, 27 §, 28 §, 5. kapitel, 29 §, 30 §, 6. kapitel, 31 §, 32 §]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 juli 2013. [Ändringar: 6 § 4 mom., 16 § 3 mom., 24 § 3, 4, 5 ja 12 mom.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 1 maj 2014. [Ändringar: 5 § 2 mom., 6 § 3 mom., 7 § 4 mom. 1 och 4 punkten, 9 §, 1, 2, 3 och 5 punkten, 10 §, 14 § 4 mom., 16 § 1 och 2 punkten, 21 §]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 4 oktober 2014. [Ändringar: 9 § 3 mom., 5 punkten, 9 § 5 mom., 10 § 5 mom., 22 § 4 mom.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 16 september 2016. [Ändringar 5 § 1 mom., 7 § 2 mom.), 13 § 2 mom. 5 punkten.]

Ändringarna i denna instruktion träder i kraft den 27 november 2019. [Ändringar: 5 § 2 mom., 16 § 2–4  mom. och 8 mom., 19 § 3 och 4 mom., 20 §, 24 § 6 mom.]

6. Övergångsperiod

31 § Mandatperioder för universitetets och högskolornas kommittéer för akademiska ärenden samt deras studerandemedlemmar.

Mandatperioden för universitetets och högskolornas första kommittéer för akademiska ärenden avslutas den 31.12.2013.

Akademiska kommittén för ingenjörsvetenskaper, akademiska kommittén för kemiteknik, akademiska kommittén för teknikvetenskaper och akademiska kommittén för elektroteknik väljs med val för mandatperioden som börjar 1.11.2011 och slutar 31.12.2013.

Akademiska kommittén för konst, design och arkitektur väljs för mandatperioden som slutar 31.12.2013. Valen ordnas före slutet av februari 2012. Den tidigare akademiska kommittén för konstindustri arbetar som akademisk kommitté för Högskolan för konst, design och arkitektur tills den nya kommittén har valts.

32 § Tidigare instruktioner vid högskolorna och andra betydande dokument

Instruktioner och andra betydande dokument vid Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan förblir giltiga efter att denna instruktion träder i kraft till den del som samma ärenden inte behandlas i denna instruktion eller i andra gällande verksamhetsprinciper och dokument som styr verksamheten.

Högskolornas nuvarande instruktioner och andra betydande dokument som fortfarande är giltiga då denna instruktion träder i kraft förklaras ogiltiga då nya verksamhetsprinciper eller dokument om motsvarande ärenden träder i kraft.

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat