Internationell framgång kräver en stark arbetsmoral

Päivi Törmä är akademiprofessor vid institutionen för teknisk fysik och leder kvantdynamikgruppen.
Päivi Törmä, Academy Professor

Vad arbetar du med just nu?

”Ett av mina huvudforskningsämnen är studiet av ultrakalla fermioniska atomer. Vi har forskat kring kvantfenomenet som leder till supraledning, vilket är elektrisk ledningsförmåga utan motstånd. Nyligen upptäckte vi en ny koppling mellan elektrisk ledningsförmåga och topologi som hjälper oss att förstå hur elektrisk ledningsförmåga även kan vara möjligt vid högre temperaturer. Det skulle i sin tur göra nya typer av tillämpningar möjliga. Mitt forskningsområde är plasmonisk teknik som tillhör nanooptiken och är studiet av hur ljuset uppför sig på nanonivå.”

Var arbetade du innan du fick positionen du har i dag?

”Jag arbetade som professor i fysik vid Jyväskylä universitet och ledde även universitetets nanovetenskapscenter. Jag började arbeta vid Aalto 2008. Jag har även varit med i styrelsen för Finlands Akademi och medlem av Forsknings- och innovationsrådet som råder den finska regeringen i frågor som rör vetenskap och teknik.

Kan du berätta om din forskningskarriär?

”Min forskning koncentrerar sig huvudsakligen på de två ämnena jag nämnde tidigare: studierna av fermioniska atomer och plasmonik. I min doktorsavhandling studerade jag kvantoptik. Jag har även forskat en del kring DNA-nanoteknik, men jag har gett upp det för att få ett snävare fokus i mitt arbete.

”Jag har arbetat som postdoktoral forskare i Tyskland och Österrike och jag läste ett år i Cambridge. Jag har även varit gästprofessor i Österrike och Schweiz. På det hela taget har jag arbetat utomlands i över fem år.”

Magnetic Particle Array

Påverkar dina forskningsresultat vardagslivet för vanliga människor nu eller i framtiden?

”Framsteg inom forskningen kring elektrisk ledningsförmåga kan utveckla datorer som använder mycket mindre energi än de nuvarande. Det kan även föra med sig tillämpningar som kräver större magnetiska fält och möjliggör strömöverföring med mycket mindre energi. Det är såklart många forskargrupper runt om i världen utöver vår som arbetar med dessa frågor.”

”Nanoplasmonik lovar intressanta resultat som kan tillämpas, till exempel, för nya ljuskällor som använder mindre energi samt nanolasrar och andra ljuskällor på nanonivå.

Bosen–Einstein condensate of light and gold particles

Hur ser framtiden ut för ditt forskningsområde?

”Framtiden för detta område ser väldigt lovande ut. Forskningen av ultrakalla gaser har expanderat kraftigt och vunnit flera Nobelpriser. Det finns begåvade forskare runtom i hela världen. Kvantplasmonik däremot är ett nytt område på uppgång och det är fantastiskt att kunna delta i forskningen från allra första början.”

”Aalto-universitetets center för kvantteknik breddar vårt arbete. Energiforskning är ett av Aaltos fokusområden inom forskningen och i framtiden ska det ses i stora drag för att inkludera fysik och kvantmekanik.”

Varför valde du ditt område?

”Jag har alltid haft en stark arbetsmoral och ansett att man ska göra någonting meningsfullt med sitt liv. På gymnasiet började jag fundera över ifall naturvetenskap kunde vara ett användbart område eftersom jag tyckte fysik var både roligt och intressant. Jag fängslades av ämnet när jag sedan började studera det. Även om ens val av område inte kommer som en snilleblixt så kan bra arbetsmoral och ihärdighet öka ditt intresse och som en sidoeffekt leda till framgång. Jag är väldigt glad att jag valde detta arbetsområde.”

Kan du nämna tre prestationer i din karriär som du är stolt över?

”Jag förutspådde teorin bakom en metod som hjälper till att avgöra att gaser som består av fermioniska atomer kan ha suprafluiditet. Metoden bevisades senare i experiment.”

”En annan källa till stolthet för mig är att min forskargrupp genomfört viktigt arbete kring exotisk supraledning.”

”Jag är också glad över att ha kunnat experimentera för att hitta nya typer av interaktionsfenomen hos lätt materia på nanonivå.”

Hur sammankopplas ditt arbete vid Aalto med den internationella forskningen?

”Den internationella forskningstypen är given och vi har ett stort samarbete med internationella grupper, till exempel med forskare från Schweiz och Storbritannien. Min forskningsgrupp är även väldigt internationell eftersom ungefär hälften av medlemmarna inte är finländare.”

Vilka tre kännetecken är viktiga för en bra professor och för en framgångsrik akademisk karriär?

”En akademisk karriär kräver en stark arbetsmoral och rutin. Du måste arbeta mycket och fortsätta i årtionden. Arbetsmoral är viktigt för det kommer finnas dagar när det inte räcker att vara entusiastisk. Entusiasm är inte heller tillräckligt för att skapa en internationell karriär och det är den enda som är värd att sträva efter.”

”Du ska kunna ha bakslag utan att bli deprimerad eller bitter. Några bakslag är oundvikligt. Detta är kreativt, krävande arbete där negativitet inte ger några favörer.”

”Du måste även ha intellektuell integritet, alltså passion och en vilja att förstå saker på ett korrekt och djupgående sätt. Du kan inte presentera slumpmässiga forskningsresultat. Det är bara en hög kvalitet som möjliggör skapandet av ny information.”

Vilken typ av studerande vill du se på din institution?

”Jag vill se studerande som arbetar hårt för att nå en internationell nivå och för att föra det här landet framåt. Forskning, produktutveckling och att starta ett företag kräver enorma insatser. En positiv och glad attityd hjälper studenter att uthärda och tänka kreativt.”

”Studerande ska även vilja tänka självständigt och ifrågasätta information. De ska fundera över saker så pass länge som det tar för dem att förstå dem. Självständigt tänkande kan hjälpa unga människor att få helt nya perspektiv, eftersom de ännu inte är belastade med flera kunskapslager. Samarbetet mellan erfarna och unga människor kan vara väldigt givande.”

Text: Anu Jussila

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat