Donera en framtid

Annikki Paasikivis fond har en betydande inverkan på många generationer av studerande

Testamentsdonationen gör det möjligt att årligen bevilja upp till 40 stipendier till arkitektstuderande.
Kolmannen-vuosikurssin arkkitehtiopiskelijoita vuonna 1921
Tredje och fjärde årskursens arkitektstuderande 1921: Annikki Paasikivi, Ilmari Ahonen, P. E. Blomstedt, Veikko Leisten, Anna-Lisa Ringbom (Stigell) och Märta von Willebrand (Blomstedt). Bild: Arkitekturmuseet

Arkitekt Annikki Paasikivis stipendiefond utgör en aktiv del av utbildningsfonderna vid Aalto-universitetet. Ur fonden som grundades på 1950-talet delas årligen tiotals stipendier ut till arkitektstuderande. Det handlar om ett betydande stöd för de studerande och ett stort antal framtida arkitekter söker det årligen.

År 2022 delades ur Annikki Paasikivis – president Juho Kusti Paasikivis dotter – fond ut en avkastning på 95 279 euro, sammanlagt 40 stipendier. Det är fråga om en så kallad kapitaliserande fond, från vilken avkastningen delas ut en gång per år. Den 3 oktober 2023 fattar institutionen för arkitektur igen beslut om årets stipendiater. Avkastningen från fonden delas ut till de studerande på basis av deras studieframgång.

Undervisningen av arkitekter har under årtiondena och århundradena utvidgats till många nya områden. Spåren av deras arbete syns på städernas gator och i tätorternas centrum. Det är vår planerade och byggda miljös historia – och framtid. Institutionen för arkitektur har som mål att utbilda kritiska tänkare som tar ansvar för att planera och undersöka en socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar byggd miljö. 

Anna ja J. K. Paasikiven lapset Annikki, Juhani, Wellamo ja Varma
Anna och J.K. Paasikivis barn: Annikki, Juhani, Wellamo och Varma. Bild: C. P. Dyrendahl, 1910

Vem var då Annikki Paasikivi?

Annikki Paasikivi föddes i Helsingfors den 20 november 1898. Hennes far var Juho Kusti Paasikivi, som var republikens president åren 1946–1956, och hennes mor Anna Paasikivi, som också var en aktiv samhällsaktör. Annikki var familjens förstfödda och familjen utökades senare med ytterligare en dotter och två söner.

Annikki blev student vid Finska Samskolan i Helsingfors 1916 och inledde sina arkitekturstudier vid Tekniska högskolan 1917. Läroinrättningen som kallades Polyteket låg på Abrahamsgatan invid Sandvikstorget i en nyrenässansbyggnad som planerats av F. A. Sjöström och som färdigställts 1877. Vid arkitektavdelningen utgjorde kvinnorna redan då nästan en tredjedel av de studerande – numera är majoriteten av arkitektstuderandena kvinnor.

På våren under Annikkis första studieår drabbades landet av inbördeskriget som slet folket itu, och även teknologflickorna deltog i vitgardisternas hemliga assistansuppdrag i Helsingfors som ockuperats av de röda, bland annat deltog de i transport av vapen och ammunition. Efter kriget belönade överbefälhavare C. G. E. Mannerheim dem med utmärkelsetecken och den 19-åriga Annikki tilldelades frihetskorset av IV klassen utan svärd.

Höstterminen 1918 kunde studierna fortsätta igen. Annikki utexaminerades som arkitekt 1923. Hennes diplomarbete handlade om republikens presidents tjänstebostad.

Familjen Paasikivi hade en gård vid namn Jukola i Kervo, där familjen tillbringade mycket tid. År 1924 grundade Annikki en arkitektbyrå på orten tillsammans med den lokala byggmästaren. Från denna tid har åtminstone en bostadsbyggnad som ritats av Annikki bevarats i Kervo.

Snart blev dock Kajanaland och dess ödemarker samt de arbeten som erbjöds där så intressanta att hon flyttade till Kajana, där hon planerade flera skyddskårshus i regionen och bland annat Kansallis-Osake-Pankkihuset i Kajana. Annikki ritade även kontorsbyggnaderna för bankens landsbygdskontor i åtminstone Lojo, Orivesi, Kurikka och Jalasjärvi. Inredningen i biografen Atlantis, senare Joukola, på Kaptensgatan i Helsingfors designades också av Annikki. Ett av få bevarade objekt från hennes arkitektkarriär är det hus i Bortre Tölö som hon ritade åt sin far och som färdigställdes 1930.

Ihmisiä Fregatti Osmon kannella 1929
På fregatten Osmos däck doktor Ilmari Manninen, professor Juhani Rinne, arkitekt Annikki Paasikivi och student Risto Nylund (Orko). Bild: Oskari Erkki Kivistö, juli 1929, Etnologiska bildsamlingen

Samhällspåverkare och världsmedborgare

Annikkis karriär som en arkitekt som planerade byggnader varade bara några år. I början av 1930-talet bytte hon yrke. Atmosfären i hemmet hade fostrat henne till en samhälleligt aktiv, internationellt orienterad och exceptionellt språkkunnig person. Hon ville till utlandet för att ta sig an nya uppgifter, och hon var särskilt intresserad av verksamheten inom Nationernas förbund, Förenta nationernas föregångare. Dess huvudkontor låg i Genève, dit Annikki flyttade efter att ha fått jobb på organisationens informationsavdelning.

Nationernas förbund misslyckades med sitt viktigaste mål, nämligen att trygga världsfreden, och andra världskriget bröt ut hösten 1939. Annikki reste till Köpenhamn i Danmark och arbetade där för en organisation som arbetade med krigsbarn som skickats bort från Finland undan kriget.

Annikki isänsä, presidentti Paasikiven ja tämän vaimon, Allin, kanssa vuonna 1946
Annikki med sin far, president Paasikivi och hans fru Alli, 1946.

Efter kriget återvände Annikki till Finland och började arbeta på Rundradion, som leddes av Hella Wuolijoki. En arkitekt som själv saknade familj blev ansvarig för radions hemprogram. Med sin utbildning, sin erfarenhet och sitt omfattande kontaktnätverk passade hon för arbetet och trivdes uppenbarligen väl där.

Annikki bodde tillsammans med sin far och hans andra hustru Alli i sitt tidigare hem, i huset som hon själv ritat. Fadern och i synnerhet Alli Paasikivi fick i henne en språkkunnig guide för de många gemensamma resorna till Central- och Sydeuropa. När fadern valdes till republikens president och tillsammans med sin maka flyttade till Presidentens slott, flyttade Annikki med.

I början av 1950 hamnade Annikki på sjukhus – den bröstcancer hon tidigare drabbats av hade spridit sig. Behandlingarna kunde inte längre rädda Annikki. Hon avled 25.11.1950 efter att ha fyllt 52 år några dagar tidigare.

Vid den högtidliga begravningen i Sandudds kapell välsignades Annikki till gravens vila i närvaro av en stor folkmassa. Tekniska högskolans studentkårs fanvakt stod vid kistan. Bland annat Alvar Aalto uttryckte sina kondoleanser med anledning av ”den glada och snälla Annikkis bortgång” och Finlands Kvinnliga Arkitekters Förening Architecta hedrade minnet av sin ”varmhjärtade medlem som sökte och älskade livets olika former”.

Annikki var en gång i tiden aktivt med och organiserade finansieringen av projektet för att grunda teknologbyn i Otnäs. Sedermera testamenterade hon hela sin egendom till ”Tekniska högskolan som en fond som ska bära arkitekt Annikki Paasikivis namn och vars avkastning ska användas för att bistå medellösa arkitektstudenter som avlagt diplom, i form av stipendier som Tekniska högskolans herr rektor ska besluta om”


Text: Liisa-Maria Hakala-Zilliacus (FD, facklitteraturförfattare), som arbetar med en biografi om Annikki Paasikivi, samt Krista Kinnunen, Aalto-universitetets kommunikation.

Läs mer av testamentdonering

A Civil Engineering Student working on a water engineering project

Lämna ditt arv för en bättre framtid

Ett testamente åt universitetet är en gärning för framtiden.

Donera en framtid

För ytterligare information, vänligen kontakta

 Nora Rahnasto

Nora Rahnasto

Givarrelationer, privatpersoner och testamentsgåva
 Suvi-Kukka Salonen

Suvi-Kukka Salonen

sekreterare, stipendiefrågor, Institutionen för arkitektur
  • Publicerat:
  • Uppdaterad: