Välbefinnande i arbetet har en betydande roll för produktiviteten i bankarbete

Enligt färsk forskning ökar en öppen växelverkan mellan ledningen och arbetarna välmåendet och produktiviteten.
Kuvituskuvassa on paljon ihmisiä.

Det är ekonomiskt lönsamt att satsa på välbefinnande i arbetet, då en välmående arbetare kan vara 25 % mer produktiv än en utmattad arbetare. Det här framgår i forskning utförd av Aalto-universitetet och Tammerfors universitet där välmående och produktivitet mättes hos anställda vid Nordea. Enligt forskningen ökade en öppen växelverkan mellan ledningen, förmännen och kundtjänstexperterna välmåendet och produktiviteten.

Den största behållningen från undersökningen är att den ekonomiska betydelsen av välbefinnande på jobbet tydligt påvisas genom att kombinera mätningen av arbetsproduktiviteten med den anställdas egen bedömning av sitt eget välbefinnande på jobbet och de faktorer som stöder välbefinnandet. I undersökningen kartlades Nordeas personals arbetsvälmående och produktiviteten hos de som jobbade med att betjäna privatkunder. 

“Enligt vår forskning så ökade arbetarnas upplevda engagemang produktiviteten medan utmattning å sin sida sänkte den”, säger professor Markku Kuula från Aalto-universitetets handelshögskola.

“Arbetsengagemanget ledde till fler utvecklingsmöjligheter och ökade kontrollen över det egna arbetet. Bankarbetet har under de senaste åren digitaliserats kraftigt och känslan av att den nya teknologin är belastande har ökat utmattningen. I takt med att nya teknologier tar sig in på arbetsplatserna måste den individuella beredskapen tas i beaktande och allas kompetens bör säkerställas”, konstaterar Kuula. 

Resultaten bekräftar att förmansarbetet påverkar välmåendet och produktiviteten. I den härundersökningen spelade i synnerhet växelverkan mellan ledningen och arbetstagarna en viktig roll.  Om arbetstagaren upplevde att hen blev hörd och om dialogen med förmannen fungerade, så var arbetstagarens välmående och produktivitet bättre än genomsnittet.

Undersökningens behållning för utvecklingen av det finländska arbetet och produktiviteten är att välmående i arbetet är baserat på grundläggande saker, såsom möjlighet att påverka, en öppen verksamhetskultur och bra ledning. De här lönar det sig att fokusera på också när arbetslivet förändras.

Mer information:
Juha Eskelinen
forskare, institutionen för informations- och serviceekonomi
Handelshögskolan vid Aalto-universitetet
[email protected]
tel. 0400 813 858

Sanna Nuutinen
planerare, forskningsgruppen för välmående i arbetet
Institutionen för ledarskap vid Tammerfors Universitet
[email protected]
tel. 050 318 7838

-----------------

Aalto-universitetets handelshögskolas och Tammerfors universitets högskola för ledarskaps (Tampereen yliopiston johtamiskorkeakoulu) undersökning ”Digisti työn imuun? Tutkimus työhyvinvoinnista ja tuottavuudesta finanssialan palveluyrityksessä” finns tillgänglig via adressen https://bit.ly/2q5trEw när den publiceras. Undersökningen har finansierats av Arbetarskyddsfonden och av Nordea Livsförsäkring Finland Ab.

Relaterade nyheter

Kuva: Sanna Lehto
Samarbete, Vetenskap & konst, Studier Publicerat:

Från sårbarhet till slagkraft

Claudia Garduño och AaltoLAB Mexico undersökte hur empati, intensivt lyssnande och designtänkande kan underlätta i att hitta de viktigaste frågorna som ursprungsbefolkningen står inför.
Karin Krokfors, kuva: Sanna Lehto
Samarbete, Vetenskap & konst Publicerat:

“Vi måste se till det förflutna för att kunna designa framtidens byggnader”

Enligt arkitekt Karin Krokfors borde byggnader planeras för att kunna anpassa sig efter tidens gång. I det förflutna hittar vi många exempel som vi kan lära oss av.
New York_June 2019
Samarbete, Universitetet Publicerat:

Nya biomaterial väcker intresse i USA

Kan naturvänlig textilproduktion vara lukrativt? Kan biobaserade material ersätta plast i industriell skala?
Kauppakorkeakoulu
Samarbete, Pressmeddelanden Publicerat:

Helsinki Graduate School of Economics får ekonomiprofessur inom datavetenskap

Den nya professuren vid Aalto-universitetets handelshögskola blir möjlig tack vare en gemensam donation på 2,5 miljoner euro från Saastamoinen-stiftelsen och fonden Jenny ja Antti Wihurin rahasto. 
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat