Nyheter

”Jag blev intresserad av maskininlärning redan innan jag kände till begreppet”

Under sommaren beviljade Finlands Akademi finansiering för den yngre forskargenerationen – bland dem Arno Solin som har ett stort intresse för maskininlärning, där man kan bekanta sig med både teori och problem ur det vardagliga livet.
Apulaisprofessori Arno Solin
I juni beviljade Finlands Akademi finansiering för Arno Solins forskningsgrupp. I projektet används statistisk maskininlärning och utveckling av maskinsyn. Foto Matti Ahlgren / Aalto-universitetet

Biträdande professor Arno Solin har en plastpåse med elektronikprylar i skåpet i sitt arbetsrum eftersom en av hans studenter behövde verktyg för att bygga en robot. Vissa prylar har han ägt redan länge. ”Min far köpte den här kolven. Jag är inte säker om jag ännu hade börjat skolan då”, säger Solin skrattandes.

Redan som barn var Solin intresserad av teknik, fysik och matematik. Hemma byggde han robotar och rymdskepp. Som son till akademiska föräldrar såg han hur en forskares vardag såg ut – och ville bli forskare själv. ”Efter gymnasiet funderade jag på att läsa politisk historia. Men då tänkte jag att det kan vara lättare att ha historia som hobby än statistik och matematik”.

Solin forskar i maskininlärning. Det är ett område inom artificiell intelligens: maskinen lär sig av tidigare impulser utan att människan lär den. I maskininlärning används bland annat statistik. I juni beviljade Finlands Akademi finansiering för Solins forskningsgrupp. I projektet används statistisk maskininlärning och utveckling av maskinsyn.

Solin är intresserad av maskininlärning eftersom det kombinerar teori med konkreta problem. Han har fokuserat på sannolikhetsbaserad modellering: hur kan osäkerhet modelleras? Hur kan vi använda maskininlärningsmetoder för att härleda saker när ny data blir tillgänglig? Hur kan vi hjälpa maskiner att göra sunda slutsatser i ett ögonblick? ”Det känns som om jag var intresserad av maskininlärning redan innan jag visste att det fanns ett sådant koncept”, säger Solin.

Det finansierade projektet fokuserar på att avbilda, förstå och beskriva miljön genom maskinsyn. Dessa funktioner utgör utmaningar för utvecklingen av autonoma system eller förstärkt verklighet – särskilt när de omringande förhållandena är osäkra.

Enligt Solin har projektet potential att utveckla metoder för att lösa många praktiska problem. Denna möjlighet fascinerar honom. Till exempel kan ny forskning hjälpa till att utveckla smarttelefoners egenskaper. Deras användbarhet kan främst förbättras genom räknemodeller och genom att utnyttja den befintliga datan bättre. Till exempel kan kameraavbildning och djupfunktioner förbättras utan bättre, dyrare och större sensorer.

”Användbarheten och kapaciteten i befintliga sensorer och mobiltelefoner kan utvidgas genom att vi effektivare kan dra slutsatser av all information enheten har till sitt förfogande”, sammanfattar Solin.

Den nya informationen kunde också tillämpas på många andra saker. Exempelvis kan djupberäkning användas för att utveckla videospel eller visuella hjälpmedel för synskadade. Mycket av denna forskning är dock grundforskning som bygger på pålitliga och effektiva metoder för andra områdens behov. Genom samarbeten har metoder redan använts både inom medicin och i städers luftkvalitetsbedömning.

Forskaren måste kunna kommunicera

Förutom sitt forskningsarbete är Solin – som utnämndes till biträdande professor 2018 – författare av en lärobok om stokastiska differentialekvationer tillsammans med Simo Särkkä, professor vid ELEC. Han har hållit flera kurser vid Aalto-universitetet och hans kurs om grunderna för artificiell intelligens har också erbjudits via öppna universitetet.

Solin berättar skrattandes att hans motiv för informationsdelandet med andra är delvis själviska. ”Jag lär mig själv när jag undervisar andra. När du måste förklara saker annorlunda, från olika vinklar och fler gånger, får du ett nytt perspektiv”.

Att vara en hårdkärnig forskare har ingen nytta för någon om de inte kan kommunicera sina egna idéer till andra.

Arno Solin

Enligt Solin är undervisning och vidarebefordran av egen expertis till andra en viktig del av forskarens jobb: det stöder forskning och utbildar å andra sidan kommande generationer att utforska och tillämpa det de har lärt sig. Redan som barn lärde han sig i Steinerskolan i Åbo att presentera saker visuellt och att hålla presentationer. Han vande sig med att man måste anstränga sig för att få saker och ting klara för lyssnarna. ”Jag tror att det kunde uppskattas mer. Att vara en hårdkärnig forskare har ingen nytta för någon om de inte kan kommunicera sina egna idéer till andra”.

Steinerskolan har starkt påverkat hurdan Solin har blivit som vuxen. Enligt honom stöder steinerpedagogik studentens personliga tillväxt. Studierna fortskrider på studentens villkor. Gruppstorlekar är ofta små, vilket möjliggör mer personlig undervisning. Skolan uppmuntrade till självuttryck och social interaktion. ”Oavsett var man hamnar i arbetslivet så behövs viss social kompetens och förmågan att arbeta med människor”.

Solin har hört undrande kommentarer över hans antal samarbetspartners utomlands. Han svarar på kommentarerna genom att säga att han gillar att arbeta med människor. "Kanske berättar det om att andra också vill arbeta med mig".

”I Finland erbjuds en bra basutbildning”

Under sin gymnasietid nämnde ingen studiehandledare för Solin om den dåvarande Tekniska högskolan men under sitt abiår råkade han träffa en teknolog pä en fest. Denna uppmuntrade honom, som var intresserad av fysik och matematik, att ansöka om en studieplats vid högskolan för att studera teknisk fysik och matematik.

Solin ansökte och blev beviljad en studieplats men tänkte fortfarande på sina alternativ i armén: flytta utomlands eller till huvudstadsregionen? ”Det var ett pragmatiskt val; om du vill vara i Finland kommer du förmodligen att få en bra grundutbildning här. Och det var sant”.

Solin joggade och spelade badminton på tävlingsnivå när han var yngre. Nuförtiden är hans hobbyer kopplade till arbetet när familjen utvidgats. ”Jag gillar att designa, experimentera och skriva kod. Enligt min fru är det arbetsprojekt och enligt mig handlar det om hobbyprojekt. Är det fråga om jobb eller fritidsintresse om du vill tillämpa algoritmer på automation av ditt hem?”

Annars tillbringas större delen av tiden med barnen och även lekar med dem kan tangera de personliga fritidsintressena. ”Jag har efter en paus på flera år hittat tillbaka till Lego. Dottern leker ännu med Duplo klossar och pojken med små Lego. Jag sitter mellan barnen och kollar att leksakerna inte försvinner i munnen.”

Arno Solin
Foto Matti Ahlgren / Aalto-yliopisto

Arno Solin, biträdande professor

Utbildning: Teknologie doktor, Aalto-universitetet

Vinster: Mathematical Contest in Modeling (2010, ‘Meritorious winner’, tillsammans med Eric Malmi och Jussi Sainio), Kaggle Schizophrenia Classification Challenge (2014), Aalto Data Science Hackathon (2015, ‘Best hack in the category Smart Cities’, tillsammans med Eric Malmi och Jaakko Luttinen), ISIF Jean-Pierre Le Cadre Best Paper Award (2018, tillsammans med Manon Kok)

Finansiering och bidrag: Stipendium från Stiftelsen för teknikens främjande (2014), Finlands Akademis forskardoktor (2017): ”Sequential inference for real-time probabilistic modelling”, Business Finlands finansiering för Affärsverksamhet från forskning (2018), Finlands Akademis projektbidrag (2019): ”Shallow models meet deep vision”.

Bor i Helsingfors

Ursprungligen från Åbo

Största karriärmässiga framgång: Att ha spridit och ökat kunskap om sannolikhetsbaserade modellers mångfacetterade användning och genom dem kunna lösa riktiga problem

 

Är även

Svenskspråkig. ”Jag talar mycket finska men svenska med till exempel barnen”.

Färgblind. ”Mina egna studeranden har fått märka detta: jag avskiljer inte färger ifrån varandra. Jag utlokaliserar gärna beslutanderätten till andra i vissa kontexter inom ämnet”.

Händig. ”Jag strävar efter att koppla av på somrarna genom att reparera någonting på släktens sommarställe. Under denna sommar har jag reparerat gamla fönster.”

Institutionen för datateknik

Institutionen för datateknik bedriver forskning och utbildning i världsklass inom modern datavetenskap för att främja framtida forskning och teknik och vårt framtida samhälle. Arbetet kombinerar grundforskning med innovativa tillämpningar.

Read more
PML Research Group in Department of Computer Science
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Sekametsä
Vetenskap & konst Publicerat:

Det för klimatet viktiga albedot kan beaktas i skogsvården

Av Aalto-universitetets forskningsprojekt framgick att det med tanke på skogens albedo är bättre för klimatet att gynna lövträd inom skogsvården. Med hjälp av en viss form av skogsskötsel kan man alltså påverka skogens albedo direkt och därigenom också klimatet, utan att minska skogens avkastning.
Professor Vesa Puttonen and Assistant Professor Eeva Vilkkumaa host the new podcast.
Vetenskap & konst Publicerat:

Puttonen & Vilkkumaa -podcast – prat om bättre business

Målet av den nya Puttonen & Vilkkumaa podcasten av Handelshögskolan är att omsätta Handelshögskolans motto "Better Business - Better Society".
Shakin up Tech, biomimeettinen silkki. Kuva: Mikko Raskinen.
Samarbete, Vetenskap & konst Publicerat:

Shaking up Tech-evenemanget förenade hundratals flickor och teknik

Linda Liukas öppnade evenemanget med att berätta åt deltagarna, att teknologi hör till oss alla. Deltagarna fick en möjlighet med hjälp av VR-glasögon röra sig i rymden, töja silkestråd från spindelnät och sätta ihop en satellit.
Samuel Kaski
Vetenskap & konst Publicerat:

Maskiner kan hjälpa oss att förstå vårt hälsotillstånd

Artificiell intelligens kan spela en roll i personaliserad medicin.