Kreativitet uppfattas ofta som en medfödd talang eller en konstnärlig egenskap. Men enligt Världsekonomiskt forum kommer kreativt tänkande att bli en av de viktigaste färdigheterna i framtidens arbetsliv. I en snabbt föränderlig värld behöver både företag och offentliga organisationer nya sätt att hantera osäkerhet, teknologiska omvälvningar och utmaningarna inom hållbar utveckling.
Kreativitet erbjuder ett sätt att se problem ur nya perspektiv och hitta lösningar som annars inte skulle uppstå. Traditionellt har kreativitet dock inte utnyttjats systematiskt – inte minst därför att den ansetts svår att mäta och leda.
Det tvååriga projektet Creative Leap: Creativity as a Competitive Advantage in Business, som avslutas vid årsskiftet, har samlat forskare från olika områden vid Aalto-universitetet tillsammans med partnerföretag som Fiskars, Kemira, Marimekko, Posti, Raisio och Yellow Method. Tillsammans har de tagit fram ny kunskap om hur kreativitet påverkar organisationskulturer, ekonomisk framgång och medarbetarnas välbefinnande.
Delstudierna i projektet visar vetenskapligt att kreativitet faktiskt går att mäta. Det öppnar nya möjligheter att inte bara synliggöra kreativitet, utan också omvandla den till konkret handling i organisationer, säger forskaren Susanna Rahkamo, som tillsammans med den amerikanske kognitiva psykologen och gästprofessorn vid Aalto-universitetet Mark Runco har undersökt hur kreativitet kan mätas på både individ- och organisationsnivå.
Forskarna fann att kreativitet kan mätas konkret och att den har en direkt koppling till affärsresultat. Enligt Rahkamo visade studien också att företag besitter en enorm kreativ potential som till stor del förblir outnyttjad.
”Brist på tid och resurser gör det nästan omöjligt att pröva nya idéer. Strukturella hinder, en effektivitetsdriven kultur, låg risktolerans och oviljan att acceptera slumpen hämmar kreativiteten. Genomförandet av kreativa idéer blir ofta halvvägs – och här verkar ledarskapet vara den avgörande faktorn”, säger Rahkamo.
Studien lyfte också fram faktorer som stärker kreativiteten i företag, såsom en psykologiskt trygg atmosfär, aktiv kunskapsdelning och ett starkt engagemang för förnyelse.
”Flaskhalsen ligger därför inte i individernas kreativitet, utan i organisationernas och ledningens förmåga att stödja och utnyttja den”, sammanfattar Rahkamo.
Projektet undersökte också hur ledarskap och organisationskulturen påverkar möjligheten att ta tillvara kreativiteten. Resultaten visar att kreativitet uppstår i en kultur som verkligen värdesätter olika idéer – oavsett vem som står bakom dem.
Forskarna noterar att kreativitet ofta föds i vardagliga och oväntade situationer – vid kaffebordet, under luncher eller mellan möten – snarare än i de formella sammanhang där man förväntar sig att idéer ska uppstå.
”Det är i dessa informella möten som magin sker. Spontana samtal i korridorerna, humor och en gemensam förståelse för att osäkerhet och misstag hör till processen skapar en miljö där kreativitet kan blomstra”, säger forskaren Ana Paula Lafaire.
Organisationer kan också medvetet stärka kulturer som främjar kreativitet – till exempel genom att öka känslan av tillhörighet, psykologisk trygghet och experimentlusta samt genom att skapa fysiska och sociala utrymmen för samarbete, från kafferum till parkeringsplatser.
”Ledningens roll är att bygga en kultur som vilar på gemensamma mål och handlingar, möjliggör genuina möten mellan medarbetare och får människor att känna sig sedda och hörda”, tillägger biträdande professor Astrid Huopalainen, som ledde denna del av projektet.
När kreativitet mäts uppstår ofta frågan om hur individers och organisationers kreativa potential hänger ihop med företagens ekonomiska framgång. Detta undersöktes av en forskargrupp ledd av professor Matti Rossi, där även professor Eeva Vilkkumaa ingick.
Företagen med hög individuell kreativitet och en kultur som stödjer kreativitet hade större sannolikhet att prestera ekonomiskt över branschens genomsnitt. Företag med lägre värden på båda indikatorerna tenderade däremot att höra till de sämst presterande.
”Resultaten visar att sambandet mellan en organisationskultur som stödjer kreativitet och ekonomisk framgång är starkare än sambandet mellan individuell kreativitet och framgång”, säger Vilkkumaa.
Ledarskap är avgörande för att bygga en kultur som främjar kreativitet, eftersom det minskar risken för underprestation. Hög kreativ potential bland medarbetarna kan delvis kompensera svagare ledarskap och öka sannolikheten att nå över branschgenomsnittet.
”Ledarskap är ändå den starkaste faktorn för att stärka kreativiteten. Om ledarskapet är gott men kulturen inte stöder kreativitet, presterar företaget ändå svagare ekonomiskt – bra ledarskap räcker inte ensamt”, sammanfattar Vilkkumaa.
Projektets resultat ger verktyg för organisationer som vill stärka sin kreativa kultur, investera i förnyelse och bygga en hållbar konkurrensfördel. Samtidigt erbjuder resultaten beslutsfattare och utbildningssystemet insikter i hur kreativitet kan främjas i samhället i stort.
De deltagande företagen betonade att kreativitet inte längre är en ”mjuk kompetens” eller ett trevligt extra – utan en drivkraft och motor.
”Kreativitet håller företag relevanta, aktuella och flexibla. Världen förändras ständigt, och genom kreativt tänkande kan företag ligga steget före och tolka de stora megatrenderna liksom de små signalerna i omvärlden. Kreativitet kommer att spela en nyckelroll i framtidens affärsliv”, säger Janni Vepsäläinen, kreativ chef på Iittala, som ingår i Fiskars Group.
Kreativitet kan mycket väl bli en avgörande faktor för Finlands framgång i den globala konkurrensen – inte bara för enskilda företag, utan också för samhällets innovationsförmåga, motståndskraft och välbefinnande.
För att stärka dessa färdigheter har Aalto-universitetet lanserat den forskningsbaserade och öppna nätkursen Diving into Radical Creativity, som bygger på den senaste kunskapen och är öppen för alla – yrkesverksamma, studerande och livslånga lärande. Dessutom kan dokumentärfilmen Radical Creatives, som även har svensk textning, beställas för visningar i organisationer och gemenskaper.
Over two years Creative Leap co-research project has explored how creativity can be identified, developed, measured and managed, and how it influences not only business success but society at large.
In a world defined by change, creativity is needed more than ever to renew, to create new solutions and to innovate. New Aalto University research shows that creativity-promoting leadership is a crucial component for companies' financial success.
The co-research project researches creativity as a competitive advantage and explores if creative approaches correlate with financial success
