Biträdande professor Elisa Mekler: Spelande kan hjälpa till med att klara sig ur svåra livssituationer och öka välmåendet

Biträdande professor Elisa Mekler har märkt att datorspel kan hjälpa människor att klara sig ur svåra livssituationer. Det innebär en ny utmaning för spelutvecklare.
Kun tietotekniikan laitoksen uusi apulaisprofessori Elisa Mekler teki väitöskirjaansa, pelillistämisen tutkiminen psykologisesta, teoreettisesta näkökulmasta motivaatioteorioita hyödyntäen oli uutta. "Sitä ei yksinkertaisesti tehty aikaisemmin", Mekler sanoo.
När Mekler jobbade på sin doktorsavhandling var det unikt att testa spelifiering från ett psykologiskt och teoretiskt perspektiv genom att tillämpa motivationsteorier. Bild: Matti Ahlgren / Aalto-universitetet

Att vara i Finland och på Aalto-universitetet känns ännu något overkligt för Elisa Mekler. Mekler, före detta doktorand vid Basels universitet och ledare av en forskningsgrupp för växelverkan mellan människor och datorer (Human-Computer Interaction, HCI), inledde sin tjänst som biträdande professor vid institutionen för datateknik i augusti.

Mekler är känd för sin forskning om spelifiering och motivation. Eftersom hennes bakgrund är i psykologi var hon på sin arbetsplats i Basel den enda mer erfarna forskaren inom växelverkan mellan datorer och människor. På Aalto kommer det att se annorlunda ut, vilket hon tycker är spännande. “Aalto-universitetets rykte inom växelverkan mellan datorer och människor är bland de bästa i Europa. Det har alltid varit min ambition att ansluta mig till en institution som är stark inom HCI.”

I sitt arbete har Mekler studerat datorspel, motivation och användarupplevelse. Hon har i synnerhet fokuserat på vilka motiverande och emotionella processer som relaterar till användarupplevelse och spelande. Hon har till exempel undersökt under vilka omständigheter som interaktiva system – såsom datorspel – producerar känslomässiga och meningsfulla upplevelser.

När Mekler studerade spelifieringens motiverande processer för sin doktorsexamen fanns det inte mycket empirisk forskning om huruvida spelifiering har negativa eller positiva konsekvenser för den inre motivationen. Instinktivt är det logiskt att man skulle spela för att man har en inre motivation för att göra det – man tycker att spelen är intressanta i sig. En annan förklaring är dock att spelarna är motiverade av yttre faktorer, såsom spelens belöningsstrukturer.

Meklers nuvarande slutsats är att saker inte är svartvita; orsakerna till att spela varierar från individ till individ. Hennes undersökningar har lett till ett nytt sätt att fundera på och närma sig ämnet. Oberoende om spelifiering är motiverande i sig eller inte beror på många faktorer, så som spelarens personlighet. “I efterhand kan det verka uppenbart, men då väckte det uppmärksamhet”.

När Mekler jobbade på sin doktorsavhandling var det unikt att testa spelifiering från ett psykologiskt och teoretiskt perspektiv genom att tillämpa motivationsteorier. “Det gjordes helt enkelt inte tidigare.”

När man tampas med svåra livssituationer erbjuder spel ett enkelt sätt att knyta band till andra människor

Datorspel har varit Meklers forskningsämne sedan hennes doktoranddagar, men hon har spenderat tid med dem mycket längre. När Mekler var liten var hennes favoritsysselsättningar datorspel och läsning.

Även om Mekler kommer från en akademisk familj – hennes mor är en oftalmolog och hennes far en biokemist som nu håller på med sin andra doktorsexamen i matematik – gillade hon inte att gå till skolan som liten. När hon tyckte att 12 år av skola lät som en evighet så tröstade hennes mamma henne genom att säga att hon kommer att gilla universitetet. “Då trodde jag inte på henne, men av någon anledning hade hon rätt, ”, säger Mekler och skrattar.

Mekler tycker faktiskt att forskning är intressant på grund av liknande orsaker som hon gillar datorspel. Även om medlemmar i forskningsgrupper har olika roller och fokuserar på olika saker så arbetar de alla för samma mål, och tacklar utmanande problem längs med vägen och siktar på att nå så bra resultat som möjligt medan de blir bättre på vad de gör.

Det har alltid varit min ambition att ansluta mig till en institution som är stark inom HCI.

Elisa Mekler

För många är spel tilltalande på grund av möjligheten att bli en del av storyn och bidra till ett gemensamt mål i spelet. De här sakerna bidrar till att göra spelande till en meningsfull upplevelse. Många gillar utmaningen som spel innebär. Mekler säger att ju äldre hon blir, desto mer föredrar hon rejält utmanande spel.

Datorspels beroendeframkallande sida har studerats och diskuterats mycket, men Mekler har också studerat deras positiva effekter för människor i svåra situationer, såsom arbetslöshet, problem med mental hälsa eller sjukdomar, eller att ha förlorat en närstående. Mekler och hennes kollega Jo Iacovides, lektor vid University of York, publicerade nyligen en undersökning, i vilken de bad personer att berätta om svåra perioder i livet och deras spelvanor under den tiden. Baserat på resultaten hjälpte datorspel många att handskas med den svåra händelsen.

“Att spela tillsammans eller att bara tala om spelen med andra gav dem ett enkelt sätt att knyta band till andra människor. Att spelen sätter upp mål är också till hjälp. Även om målet i sig inte var viktigt så visste de som kände att de inte hade någon riktning i livet att de ändå kunde försöka bli bättre i något spel, så de återvände ständigt till det.

Vissa deltagare rapporterade att datorspel hjälpte dem att bygga upp självförtroendet och ta itu med problem från verkliga livet igen. Det viktigaste var ändå att spelen tillät dem som gick igenom svåra upplevelser att ta en paus från negativa tankar och känslor. “Det handlade inte så mycket om att fly den verkliga världen, utan att ta en paus från oron och sorgen”, säger Mekler.

Enligt Mekler upplevde vissa deltagare spelandet som nästan terapeutiskt. För att spel ska kunna hjälpa hanterandet av svåra situationer så påvisade resultaten att spelen inte borde vara för hektiska eller överväldigande, men nog tillräckligt utmanande. Av samma anledning kan det vara mer nyttigt att spela datorspel än att titta på TV-serier, till exempel. "Rätt många talade om spelet Stardew Valley, där man bygger sin egen bondgård.”

“Jag tror den utmanande frågan är hur vi kan designa spel som inte håller kvar människor i en spiral, som signalerar för spelaren att det är dags att ge sig ut i den verkliga världen efter att hen börjar känna sig bättre.”

Konst, närhet till havet och spelkultur intresserar i Helsingfors

Vid Aalto tänker Mekler fortsätta sitt arbete inom forskning om spel och användarupplevelse. Hon är speciellt intresserad av hur människor upplever artificiell intelligens i formen av till exempel spelfigurer: ofta fäster sig människor vid sådana här gestalter. Att fortsätta forska om spelifiering och motivation intresserar henne också, isåfall ur synvinkeln hur man kan utveckla växelverkan som känns meningsfull. 

Mekler förväntar sig också att hitta nya samarbetsmöjligheter vid Aalto. “Här finns mycket riktigt bra forskare och studeranden och även utbildningsprogram som alla är inriktade på växelverkan mellan människor och datorer. Det förändrar allt för mig.

För Mekler, som just har flyttat till Helsingfors, ter sig staden som en fängslande stad att bo i. Hon har varit intresserad av både klassisk och modern konst sedan hon var tonåring och tycker om att gå på museum. “I Helsingfors finns en mycket spännande konst- och museumkultur.” 

Eftersom hon kommer från ett land utan kuster tycker hon att närheten till Östersjön är exotisk. I Helsingfors intresserar också spelindustrin och den levande spelkulturen. “Jag behöver bara gå ut genom dörren så händer det en massa. I Schweiz finns det en växande men mycket mindre spelkultur, och när man kommer därifrån känns det nästan galet hur mycket intressant som händer här”, säger Mekler med syftning till alla spelrelaterade evenemang som ordnas i Helsingfors.

Elisa Mekler
Bild Matti Ahlgren / Aalto-universitetet

Elisa Mekler, biträdande professor

Utbildning: Filosofie doktor i kognitiv psykologi, Basels universitet

Hemma från Basel, Schweiz

Bor i Helsingfors

Största prestationen i yrkeslivet: Byggde upp en forskningsgrupp i Basel från nästan ingenting till att gruppen sedermera har rönt framgångar vid internationella konferenser om växelverkan mellan människor och datorer (prisbelönt bland annat för bästa forskningsartikel och med hedersomnänande vid ACM CHI och CHI PLAY).

 

Är även

Yogi. “I skolan hatade jag gymnastik, och jag skulle inte säga att jag ännu gillar det, men jag har hållit på med yoga ungefär tio år. Jag gillar det inte alltid medan jag gör det, men jag går ändå gärna flera gånger i veckan.”

Före detta medlem av en teatergrupp. “Jag ser mig själv som en typisk nördig forskare, men i Schweiz var jag med i en franskspråkig teatergrupp."

Vän av medeltida japansk litteratur. “Tyvärr har jag inte haft möjlighet att ta med mig så många böcker Helsingfors ännu, men av mina favoriter kom med, Sei Shonagons Kuddboken. Det är en rätt genial illustrering av hovlivet i medeltida Japan, men känns samtidigt modern.”

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Olli Varis nimitetty Aalto-professoriksi
Utnämningar Publicerat:

Olli Varis har utnämnts till Aalto-professor

Professor Olli Varis från Institutionen för byggd miljö har utnämnts till Aalto-professor. Hederstitel beviljas åt professorer vars vetenskapliga meriter är exceptionellt betydelsefulla.
Promootio_2018_akti_sorjonen
Utnämningar, Samarbete, Pressmeddelanden, Vetenskap & konst, Universitetet Publicerat:

Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä, konstnären Eija-Liisa Ahtila och 13 andra påverkare inom teknik, konst och samhälle blir hedersdoktorer

Hedersdoktorerna promoverades den 13 och 14 juni 2019 vid Aalto-universitetets promotioner inom området för konst och vid de tekniska högskolorna.
Tuomas Auvinen / Photo by Joonas Villanen
Utnämningar, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:
Aalto University Janne Laine
Utnämningar, Pressmeddelanden Publicerat:

Janne Laine utnämnd till vicerektor med ansvar för innovation

Den nya vicerektorns femårsperiod börjar den 1 januari 2019.