Irena Bakic: Sätt dig inte i ett fack!

Ibland finner du din plats genom försök och misstag.  Irena Bakics väg till sin nuvarande roll som projektledare för CodeBus Africa var inte rak.  ”När du är ung känner du att du måste passa in i ett fack,” minns hon. ”Du måste lösa allting och välja en inriktning: vetenskap, konst eller teknik.  Det är mycket press.”

Även om hon inte visste vilken karriär hon ville ha, visste hon att hon ville hjälpa människor.  Hennes pappa är från Serbien och sent en kväll såg hon när hennes föräldrar tittade på nyheterna om Balkankriget. Hon såg barn i sin egenålder som var kalla, undanträngda och olyckliga. ”Mina föräldrar försökte förklara vad som hände, men jag grät hela kvällen,” säger Bakic. ”Nästa dag tömde jag min spargris och, tillsammans med mamma, gav jag pengarna till Röda korset.”

Flera år senare, när hon studerade vid  Berghälls finska artistgymnasium, brottades Bakic med att välja inriktning. Hon var en begåvad cellist, men tyckte inte att det kändes tillräckligt praktiskt. Hon var intresserad av medicin, men var inte säker på att hennes akademiska bakgrund var den rätta. Hon satt fast och trodde att hon var tvungen att välja någon av de smala vägarna.

Efter att ha lekt med tanken på läkarutbildning följde Bakic i sin systers fotspår och ansökte till Aalto-universitetet för att studera till ingenjör i skogsbruksteknik. ”Jag blev antagen för att jag hade bra betyg. Men ärligt talat drev jag runt på universitetet och försökte fortfarande hitta något som kändes rätt. Sedan rekommenderade en av mina vänner en kurs i hållbar teknik. Det var det. Det låter klyschigt men plötsligt insåg jag att du inte behöver vara läkare för att hjälpa människor. Det handlar inte om att passa in i ett fack, utan att skapa sina egna regler och kartlägga sin egen framtid.”

Kursen för hållbara tekniker ledde till slut till Aaltos designfabrik där studenter får lösa verkliga problem i praktiska projekt. Efter ett slumpmässigt möte gick Bakic med i ett UNICEF-samarbete. Hon initierade flera prototyper, till exempel Elefantkranen som är en robust och tålig vattenkran utformad för skolor i Uganda.  

Bakics senaste projekt får henne att le: ”Jag leder ett jättehäftigt projekt, Codebus Africa. Vi kommer att åka buss genom tio afrikanska länder och på vägen håller vi i kreativa workshops om kodning för unga, speciellt flickor, med målet att inspirera dem att utforska teknikens framtida möjligheter . Detet handlar egentligen om att ge dem styrka.

Bakics arbete är rotat i någonting personligt och djupsinnigt, och även om hon inte visste det då så har trådar från hennes barndoms empati slutit cirkeln. Vad skulle hon säga till sitt yngre jag, nu när hon har hittat sin röst? ”Se till att experimentera. Pröva olika saker, olika kurser. Arbeta med olika personer och var öppen,” flinar hon. ”Var snäll mot dig själv också. Oavsett vad någon säger så vet du vad du gör.”

Bli en branschförändrare. Hitta ditt eget program