Aalto-universitetets riktlinjer för öppen vetenskap och forskning

Öppen vetenskap och forskning främjar ansvarsfull forskning och samhälleligt genomslag

Enligt UNESCO:s rekommendation om öppen vetenskap från 2021 är målet med öppen vetenskap att öka tillgången till vetenskaplig kunskap till gagn för både vetenskapen och samhället. Syftet med öppen vetenskap och forskning är att främja innovation samt deltagande i skapandet och spridningen av vetenskaplig kunskap.

Öppen vetenskap innebär öppen tillgång till publikationer, forskningsdata, metoder, programkod, utbildningsresurser och infrastruktur. Öppenhet bidrar till att öka genomslagskraften för den forskning som bedrivs vid Aalto-universitetet. Öppen tillgång till forskningsresultat gör att de lättare kan verifieras, reproduceras och vidareutvecklas, vilket höjer forskningens kvalitet. Öppen tillgång till publikationer, data, mjukvara och lärresurser motverkar onödigt dubbelarbete, underlättar tvärvetenskaplig forskning och säkerställer jämlik tillgång till forskningsinformation över hela världen.

Öppen vetenskap gynnar den akademiska personalen genom ökad användning av forskningsresultat, fler citeringar, större medieintresse och möjligheter till bredare vetenskapligt och samhälleligt samarbete. De nya metoderna för utvärdering av forskare och forskning, som förespråkas av bland annat Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA), grundar sig på insikten att mångsidig forskningsoutput och verksamhet höjer forskningens kvalitet och genomslagskraft.

Sedan Aalto-universitetet publicerade sina första riktlinjer för öppen vetenskap och forskning 2020 har det skett betydande förändringar inom forskningsmiljön, och dessa beaktas i de nya riktlinjerna. Ansvarsfull internationalisering har blivit allt vanligare, och den snabba utvecklingen av AI kräver vägledning för ansvarsfull användning inom både forskning och undervisning. Aalto-universitetets årliga resultat för öppen vetenskap publiceras här.

Öppen vetenskap och forskning är en viktig del av ansvarsfull vetenskap och forskning, som även innefattar ansvarsfull internationalisering, forskningsetik och god vetenskaplig praxis, ansvarsfull utvärdering av forskning, hållbar utveckling samt jämlikhet, mångfald och inkludering (EDI).

Aalto-universitetet har undertecknat eller följer de deklarationer och rekommendationer som anges nedan:

Declaration on Research Assessment (DORA) 

Deklaration för öppen vetenskap och forskning 2025–2030

The Agreement on Reforming Research Assessment – CoARA

Finska policyer för öppen vetenskap

Unescos rekommendation om öppen vetenskap och forskning

Unescos rekommendation om öppna lärresurser

Referensarkitektur för öppen vetenskap och forskning 2024–2030 

Allmänna principer för öppen vetenskap

1. Forskningsoutput. Forskningsoutput som produceras vid Aalto-universitetet ska vara så öppen som möjligt och så sluten som nödvändigt. Graden av öppenhet kan variera.

2. Faktorer som beaktas. Vid fastställandet av graden av öppenhet beaktas följande faktorer: efterlevnad av lagar och bestämmelser, forskningsetik och god vetenskaplig praxis, konfidentialitet och datasäkerhet samt rekommendationerna för öppen vetenskap. Kommersiella intressen eller krav från utgivare kan begränsa tillgången till forskningsresultat.

Se närmare information och anvisningar på följande sidor:

• Exportkontroll och öppen vetenskap
• Aalto-universitetets samt nationella och internationella riktlinjer för forskningsetik och god vetenskaplig praxis
• Upphovsrätt
• Dataskyddspolicy och behandling av personuppgifter inom forskning
• Behandling och klassificering av information
• Internationella och nationella riktlinjer och rekommendationer för öppen vetenskap och forskning

3. Främjande av öppenhet. Universitetet främjar öppenhet inom vetenskap och forskning med hjälp av incitament. Verksamhet som rör öppen vetenskap och forskning betraktas som en merit vid beslut om rekrytering och befordran. Aalto-universitetet delar ut ett pris för främjande av öppen vetenskap och forskning.

• Verksamhet som främjar öppen vetenskap ingår i TENK:s meritförteckningsmodell och i utvärderingskriterierna för tenure track.

4. Uppföljning. Aalto-universitetet deltar i den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning. 

• Resultaten från den nationella uppföljningen publiceras på forskning.fi, och Aalto-universitetets resultat finns på universitetets profilsida.
• Aaltos dashboard över öppen publicering visar antalet öppet tillgängliga publikationer. Forskningsdata och mjukvara följs upp i forskningsportalen ACRIS.

5. Öppen forskningskultur. Aalto-universitetet följer principerna i den nationella policyn för öppen forskningskultur. 

• Nationell policy för öppen forskningskultur

Principer för öppen publicering

1. Ansvarsfull forskningspraxis. Medlemmarna i universitetssamfundet iakttar ansvarsfull forskningspraxis vid publicering och väljer lämpliga, tillgängliga och högklassiga publiceringskanaler.

2. Mångsidiga publikationstyper. Aalto-universitetet uppmuntrar till öppen publicering av olika typer av publikationer (t.ex. rapporter, artiklar i facktidskrifter) och användning av olika publiceringsmodeller (t.ex. diamond open access).

3. Förlagsavtal (Read & Publish). Aalto-universitetet har förlagsavtal som möjliggör öppen publicering. Om publiceringskanalen inte omfattas av dessa avtal eller om avtalen endast innefattar en rabatt på avgiften för öppen publicering (APC-avgiften), ska avgiften täckas antingen genom projektfinansiering eller genom institutionens basfinansiering.

• Kontrollera Aalto-universitetets avtal, tidskriftslistor och kriterier

4. Öppna licenser. För en öppen publikation väljs en licens som gör det möjligt att fastställa användarvillkoren. Vid valet av licens ska finansiärernas krav beaktas. Aalto-universitetet rekommenderar en Creative Commons-licens. 

• Mer information om Creative Commons-licenser.

5. Parallellpublicering och modell för förhandslicensiering. Referentgranskade vetenskapliga artiklar (Undervisnings- och kulturministeriets publikationstyper A1–A4) parallellpubliceras på olika sätt i universitetets publikationsarkiv. Parallellpublicering säkerställer att publikationerna bevaras på lång sikt.

a) Om utgivaren publicerar artikeln med en öppen licens (t.ex. Creative Commons) parallellpubliceras den slutliga publicerade versionen (t.ex. Version of Record, final published version). 

b) Om utgivaren publicerar artikeln bakom en betalvägg parallellpubliceras det referentgranskade manuskriptet (t.ex. Author Accepted Manuscript, AAM, final draft) i enlighet med Aalto-universitetets modell för förhandslicensiering, med omedelbar öppen tillgång och med den Creative Commons-licens som krävs av finansiären. 

Om finansiären inte kräver en särskild licens parallellpubliceras det referentgranskade manuskriptet utan embargo och utan licens.

• Modellen för förhandslicensiering gäller inte för manuskript som har skickats in för granskning före den 1 januari 2026, eller om forskaren utövar sin rätt att välja bort förhandslicensieringen (opt-out) i enlighet med rektors beslut. I dessa fall parallellpubliceras det referentgranskade manuskriptet i enlighet med utgivarens villkor.

Genom modellen för förhandslicensiering främjar Aalto-universitetet omedelbar öppen tillgång till publikationer på ett ekonomiskt hållbart sätt. 

• Rektors beslut om modellen för förhandslicensiering vid Aalto-universitetet
• Parallellpublicering vid Aalto-universitetet

6. Vägledning för ansvarsfull publicering. Aalto-universitetet erbjuder vägledning för ansvarsfull publicering och uppmanar att undvika publicering i tvivelaktiga kanaler. Forskare ska noggrant bedöma tillförlitligheten, praxis och anseendet hos de tidskrifter som de planerar att skicka sina manuskript till.

• Rovtidskrifter eller pseudotidskrifter utgör ett hot mot vetenskaplig publicering. Undvik att publicera i sådana tidskrifter, och ta inte på dig uppdrag som granskare eller medlem i redaktionsrådet. Att höra till redaktionsrådet för sådana tidskrifter betraktas som etisk försummelse (vilseledande av det vetenskapliga samfundet).
• Författarna uppmanas att kontrollera uppgifterna om tidskrifterna i Publikationsforum.
• Se anvisningar för att välja publikationskanal.

7. Lärdomsprov. Alla doktorsavhandlingar och de flesta lärdomsprov för magisterexamen finns öppet tillgängliga i Aalto-universitetets publikationsarkiv.

• I enlighet med den nationella policyn för öppen tillgång till lärdomsprov ska alla lärdomsprov för magisterexamen som godkänns från och med år 2025 vara öppet tillgängliga.

8. Ekonomiskt stöd. Aalto-universitetet ger för närvarande ekonomiskt stöd till dessa internationella tjänster och infrastrukturer för öppen vetenskap.

Aalto-universitetet har åtagit sig att säkerställa öppen tillgång till forskningspublikationer.

Nationell policy för öppen tillgång till forskningspublikationer 2020–2025

Öppen utbildning och öppna lärresurser. Policy och åtgärdsårogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2026–2030 

Principer för öppna och FAIR forskningsdata

1. Datahanteringsplaner. Strategin för att göra forskningsdata öppet tillgängliga bör utformas i början av forskningsprocessen genom datahanteringsplaner (DMP), avtal mellan de parter som deltar i projektet och vid behov förhandsregistrering.

2. Överlåtelse och utövande av rättigheter. Många externa finansiärer ställer krav på att forskningspublikationer och forskningsmaterial ska vara öppet tillgängliga. För att uppfylla dessa krav tillhör rättigheterna till forskningsdata som tagits fram med extern finansiering Aalto-universitetet i enlighet med universitetets anställningsavtal. Forskarna behåller sin rätt att anges som författare till upphovsrättsskyddade verk. Principerna för god vetenskaplig praxis tryggar rätten att anges som författare eller medverkande.

• Se anvisningar för att komma överens om principerna för upphovsmannaskap och äganderätt till artiklar och data.
• Se TENK:s rekommendation för att komma överens om upphovsmannaskapet till vetenskapliga publikationer. 

3. FAIR-data. Forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer och forskningsdata som har värde för återanvändning ska uppfylla FAIR-principerna (sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara).

• Etiska eller rättsliga faktorer kan begränsa tillgången till forskningsdata. Avtal om immateriella rättigheter, skydd av affärshemligheter, exportkontroll, sanktioner, forskningssäkerhet, finansiärers krav och utgivares riktlinjer för datatillgänglighet ska beaktas och följas.
• När det är möjligt bör forskningsdata lagras i nationella eller internationella dataarkiv (repositorier) som tillhandahåller beständiga identifierare, såsom DOI:er, vilket gör det möjligt att citera forskningsdata.
• EU:s direktiv om öppna data, som i Finland har tillämpats genom lagen om vidareutnyttjande av forskningsmaterial som producerats med offentliga medel, föreskriver att forskningsmaterial som tagits fram med offentliga medel och som gjorts öppet tillgängliga i ett publikationsarkiv ska licensieras med en Creative Commons Attribution 4.0 International - Creative Commons-licens eller någon annan öppen licens som tillåter både kommersiell och icke-kommersiell användning och där villkoren begränsas till kravet på erkännande. Läs mer om licenser.
• Vid behandling av personuppgifter inom forskning iakttas relevant lagstiftning, bland annat GDPR, samt Aalto-universitetets anvisningar.
• Forskningsdata som innehåller personuppgifter ska i regel offentliggöras med begränsningar (restricted data). Personuppgifterna ska minimeras så att endast de personuppgifter som är nödvändiga för forskningsprojektet lagras. Ibland är det möjligt att anonymisera personuppgifter helt och publicera dem öppet. Det är viktigt att bedöma eventuella risker för framtida återidentifiering med hänsyn till uppgifternas känslighet.
• Vid forskning som omfattar konfidentiellt eller känsligt material ska de verktyg som används för att hantera materialet vara informationssäkra och godkända av Aalto-universitetet. AI-verktyg ska användas i enlighet med anvisningarna för ansvarsfull användning av AI under forskningsprocessen.
• För återanvändning krävs metadata och en beskrivning av data.

4. Återanvändning av data. Forskarna bör undersöka möjligheterna till återanvändning av data innan de påbörjar en ny datainsamling.

• Se anvisningar gällande möjliga datakällor och återanvändning av data.

5. Metadata i ACRIS. För forskningsmaterial som är kopplat till forskningspublikationer ska tillräckliga metadata och beskrivningar läggas till i Aalto-universitetets ACRIS-system, även om data inte kan göras helt öppet tillgängliga.

• Om du har öppnat dina forskningsdata i ett dataarkiv (repository), skicka PID till adressen researchdata@aalto.fi för registrering i ACRIS.

6. Citering av öppna data. Citering av öppet tillgängliga data ska göras i enlighet med god vetenskaplig praxis.

• Se anvisningar för citering av data. 

Aalto-universitetet har åtagit sig att främja god hantering av forskningsmaterial och så öppen tillgång till forskningsdata som möjligt.

Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy 1 (Öppen tillgång till forskningsdata) och 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastrukturer)

Principer för öppna forskningsprotokoll, metoder och mjukvara

1. Öppen delning. Protokoll, metoder och mjukvarukoder bör delas öppet, även när de tas fram med verktyg med sluten källkod, för att säkerställa öppenhet och reproducerbarhet i materialinsamlingen och analysprocessen.

2. Fri och öppen programvara (FOSS). Nya mjukvarupaket bör delas öppet och följa principerna för fri och öppen programvara för att maximera återanvändbarhet och en bred användning inom forskarsamfundet.

• Koder och modeller bör göras transparenta genom att exempelvis ge tillräcklig dokumentation om koderna och modellerna alltid när det är möjligt.
• Främja ett öppet samarbete genom kanaler som möjliggör deltagande i utvecklingsprocessen (t.ex. använd GitHubs diskussionskanal för ändringsförslag och frågor).
• Se till att mjukvaran sprids öppet så att den kan användas och delas fritt.

3. Licenser. När protokoll, metoder och mjukvarukoder görs öppet tillgängliga ska de förses med lämpliga licenser.

• Lämpliga licenser för mjukvara med öppen källkod är MIT, Apache 2.0, Creative Commons CC BY 4.0 eller GNU General Public License. Valet av rätt licens kan bero på utvecklarnas filosofi och på de begränsningar som ställs av de tredjepartsbibliotek som används.
• När ett forskningsprojekt genomförs inom ramen för ett kommersiellt samarbete eller när det finns andra rättsliga eller etiska skäl är öppna licenser inte ett lämpligt val. Öppnandet av vissa system (t.ex. AI, teknik med dubbla användningsområden, exportkontroll) regleras genom särskild lagstiftning. I sådana situationer erbjuds rådgivning av forskningstjänsterna, innovationstjänsterna, de juridiska tjänsterna eller Aalto Software Engineering.

4. Lagring av härledda data. Härledda data (till exempel figurer och grafer som innehåller resultat eller tabeller med statistiska analyser) bör också lagras i repositorier för att möjliggöra reproducerbarhet och metaanalyser i framtiden.

5. Förhandsregistrering. Forskningsprotokoll och analysmetoder ska vid behov förhandsregistreras innan datainsamling och analys påbörjas.

Aalto-universitetet har åtagit sig att säkerställa god hantering av forskningsdata samt öppen tillgång till metoder, protokoll, mjukvara och infrastrukturer.

Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastrukturer)

Principer för öppna infrastrukturer

Aalto-universitetet erbjuder öppen tillgång till sina värdefulla forsknings- och undervisningsinfrastrukturer för forskare, industrin och andra aktörer.

Läs mer om Aalto-universitetets policy för öppna forskningsinfrastrukturer (på engelska)

Principer för öppna lärresurser

1. Användning av lärresurser. Vid användning av lärresurser som skapats av andra ska upphovsrätt, dataskydd och etiska principer beaktas.

Lärare kan använda öppna undervisningsmaterial som andra har skapat och vid behov anpassa dem till den egna undervisningen. Det rekommenderas därför att lärresurser delas med en CC BY-licens, som gör det möjligt att använda och bearbeta materialet. Alla som har bidragit till att skapa materialet ska anges med namn, så att de får erkännande för sin insats. Om undervisningsmaterialet har ändrats ska detta framgå av materialet. 

• Mer information om licenser - Creative Commons. Se tips för att välja licens: Creative Commons eli CC-lisenssit - Visual Resources Centre - LibGuides at Aalto University.

2. Delning av lärresurser. Upphovsrätten och materialets sökbarhet ska beaktas vid delning av eget undervisningsmaterial.

Lärare kan spara sina öppna lärresurser i det nationella Biblioteket för öppna lärresurser (Startsida – Biblioteket för öppna lärresurser (aoe.fi)). Om materialet redan är öppet tillgängligt i någon annan tjänst räcker det att lägga till metadata och en länk på aoe.fi.  Lärarna bör kontrollera vilka rättigheter de har till lärresurserna innan de delar dem, eftersom lärarna bär ansvaret för eventuella upphovsrättsintrång. 

3. Tillgänglighet. Lärresurser bör vara tillgängliga och anpassade till olika typer av studerande.

Öppna lärresurser bör vara tillgängliga. Tillgängliga lärresurser främjar jämlikhet och delaktighet bland studerande. De studerande kan arbeta när det passar dem bäst, där det passar dem bäst och i den takt som passar dem. 

• Närmare anvisningar: Digital tillgänglighet | Aalto-universitetet; Digitala lärartjänster och studieinformationssystem | Aalto-universitetet; Aalto OpenLearning | Aalto-yliopisto
• Skicka en serviceförfrågan via MyTeaching Support (TeacherServicesCaseForm (aalto.fi)) om du har frågor om till exempel tillgänglighet.
• Vid mer komplicerade licensfrågor kan du kontakta lakimiehet-ttp@aalto.fi.

4. Meritering av föreläsare. Öppna lärresurser räknas som meriter.

Öppna lärresurser synliggör lärarnas kompetens och kan skapa nya möjligheter till samarbete. Lärarna bestämmer själva vilka rättigheter som gäller för lärresurser som de själva har skapat och äger upphovsrätten till. Verksamhet som rör öppen vetenskap och forskning är en del av det akademiska arbetet och ses som meriterande vid beslut om rekrytering och befordran. 

• TENK:s meritförteckningsmodell rekommenderar att forskare och lärare inkluderar utveckling av läromedel och öppen tillgång i sina meritförteckningar. Den europeiska rekommendationen om utvärdering av forskare och den norska utvärderingsmodellen rekommenderar också att utveckling av undervisningen och öppna lärresurser ska betraktas som meriter. Se även Rekommendation om meritering baserad på öppen utbildning och öppna lärresurser | Avoin tiede

Aalto-universitetet har förbundit sig att följa policyn för öppna lärresurser.

• Öppen utbildning och öppna lärresurser. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2026–2030

Roller och ansvar

Forskare och doktorander

• Läs anvisningarna för forskningsetik och god vetenskaplig praxis | Aalto-universitetet
• Läs mer om öppen publicering, t.ex. avtal för öppen publicering, parallellpublicering och modellen för förhandslicensiering.  
• Ta del av finansiärernas krav gällande öppen publicering och beakta dem när du väljer publiceringskanal, om ditt projekt är externt finansierat. 
• Läs mer om hantering av forskningsdata. Delta i webbinarierna om datahantering och öppen vetenskap som erbjuds två gånger om året.
• Läs anvisningarna för ansvarsfull användning av AI under forskningsprocessen.
• Ta del av Aalto-universitetets anvisningar för ansvarsfull internationalisering – exportkontroll, sanktioner och forskningssäkerhet.
• Kom överens om upphovsmannaskap, äganderätt, användarrättigheter, villkor samt lösningar för lagring och långtidsbevarande av forskningsdata så tidigt och så tydligt som möjligt.
• När du skickar in en ny artikel till en tidskrift ska du tydligt ange din affiliering, det vill säga universitet och institution (inte enbart forskningsgrupp), och inkludera finansiärens beslutsnummer (om ditt projekt är externt finansierat).
• Ange vilken infrastruktur (lokaler eller utrustning) du har använt i din forskning. Lägg till namnet på infrastrukturen som en affiliering i din artikel eller nämn den i acknowledgement-delen. Se Aaltos infrastrukturer.
• Bekanta dig med ACRIS, som är Aalto-universitetets informationssystem för forskning. Se också anvisningarna för ACRIS.
• Använd ditt ORCID i samband med publikationer, ansökningar om forskningsfinansiering o.s.v. för att öka din synlighet och dina uppgifters samstämmighet i olika system.

Forskningens ansvariga ledare (PI)

• Den ansvariga ledaren ansvarar för att göra upp en datahanteringsplan (DMP) i början av forskningsprojektet och för att uppdatera planen under projektets gång. Hen bär helhetsansvaret för effektiv hantering av forskningsdata i projektet. DMP:n ska tydligt beskriva hur nuvarande och framtida samarbetspartner kan få tillgång till och återanvända data samt fastställa ansvarsområdena för data managern.
• Att komma överens om principerna för upphovsmannaskap med hjälp av avtalsmallar underlättar användningen av forskningsdata i forskningspublikationer.
• En PI kan på egen hand besluta att publicera forskningsdata eller mjukvara med en öppen licens, förutsatt att data eller mjukvaran ägs av universitetet och/eller forskarna. Se information om Aalto-universitetets praxis för godkännande och undertecknande av dokument som rör forskning, utbildning och innovation.
• I de fall där forskningsarbetet kan leda till kommersiella uppfinningar och forskarna är intresserade av denna möjlighet bör innovationstjänsterna kontaktas (innovations@aalto.fi). Kontakta din högskolas juridiska tjänster om det finns oklarheter om immateriella rättigheter eller andra juridiska frågor.

Aalto-universitetets ledning och serviceorganisation

• Vicerektor med ansvar för forskning har huvudansvaret för strategin och utvecklingsåtgärderna för öppen vetenskap och forskning. Styrgruppen för forskningen (ReSG) är det viktigaste beslutsorganet.

• Utöver skräddarsydda tjänster, utbildningar och workshoppar erbjuds även stöd via följande adresser.

  acris@aalto.fi

• Stöd i frågor som rör användningen av ACRIS, t.ex. hur man kan förbättra synligheten för forskningsresultat och forskningsverksamhet, problem med åtkomst.
• Stöd i frågor som rör publikationer, t.ex. val av tidskrifter, APC-avgifter, hur man undviker rovtidskrifter.

• Stöd i frågor om parallellpublicering och modellen för förhandslicensiering. 

  manuscripts@aalto.fi

• En tjänst för parallellpublicering av referentgranskade manuskript. 

• Kom överens med medförfattarna om parallellpublicering innan du skickar in ditt manuskript.  

  researchdata@aalto.fi

• Rådgivning i frågor som rör forskningsdata.
• Skicka din DMP för Finlands Akademi till ett team av experter för kommentarer.
• Skicka PID och metadata för forskningsdata med öppen eller begränsad tillgång för registrering i ACRIS.

• Kontakta dataagenterna. Dataagenterna erbjuder praktiskt förstahandsstöd i frågor som rör forskningsdata vid din institution.

  rse-group@aalto.fi

• Aalto Research Software Engineers (RSE) erbjuder expertstöd inom mjukvara, databehandling och data. Tjänsterna omfattar bland annat skräddarsydd utveckling eller anpassning av mjukvara, kodoptimering, automatisering av arbetsflöden samt datatjänster (I/O-optimering, versionshantering av data, databaser, datadelning och öppna data).

Definitioner

• Aalto-universitetets publikationsarkiv: ACRIS och Aaltodoc bildar tillsammans Aalto-universitetets publikationsarkiv. Referentgranskade vetenskapliga artiklar (Undervisnings- och kulturministeriets publikationstyper A1–A4) parallellpubliceras i ACRIS, som är integrerat med Aaltodoc. Öppna publikationer är sökbara både i ACRIS och Aaltodoc. 
• APC (Article Processing Charge): En avgift som utgivaren tar ut för att täcka kostnaderna för öppen publicering.   
• Datarepositorium: Arkiv för att publicera data och för att söka efter återanvändbara data. Att publicera data i ett repositorium möjliggör att de lagras säkert. Repositorier underlättar även citering av data när man använder bestående identifierare (PID). Vissa dataarkiv har begränsad åtkomst och delar till exempel data endast på begäran, men metadata kan vara öppet tillgängliga.
• Diamond Open Access, Diamant OA: Artikeln publiceras i en helt öppen publiceringskanal. I denna modell ingår varken någon publiceringsavgift (Article Processing Charge) eller prenumerationsavgift. Modellen bygger ofta på stöd från universitet, bibliotek eller vetenskapliga sällskap, och den är särskilt vanlig i inhemska vetenskapliga publikationer.
• DMP (Data Management Plan), datahanteringsplan: Ett formellt dokument som fastslår hur forskningsdata behandlas under forskningsprojektets gång och därefter. I datahanteringsplanen identifieras de centrala funktionerna som säkerställer att forskningsdata håller en hög nivå och följer principerna för FAIR forskning. Se Datanhallinnan suunnittelu ja suunnitelman laatiminen | Aalto-yliopisto
• Embargo: En tidsperiod som bestäms av utgivaren och under vilken författaren inte får göra en version av publikationen öppet tillgänglig genom parallellpublicering. Tidsperioden räknas från publiceringstiden för den ursprungliga publikationen.
• FAIR: Principerna för FAIR-data är en samling riktgivande principer som gör data sökbara (findable), tillgängliga (accessible), interoperabla (interoperable) och återanvändbara (reusable). Principerna ger vägledning för hantering av forskningsdata. Se FAIR-periaatteet | Aalto-yliopisto
• Forskningsdata: Digitala datamaterial/dataset som har genererats, behandlats och använts i vetenskaplig forskning och som ligger till grund för forskningsresultat. Forskningsdata innehåller även information om kontext, innehåll och struktur (metadata) samt information om hantering och bearbetning av data under hela livscykeln.
• Forskningsoutput: Resultat av forskningsarbete som kan vara i skriftlig form (tidskrifts- eller konferensartikel, bok, bokkapitel, arbetspapper o.s.v.) eller i form av en komposition, ett framförande, en utställning eller ett kreativt verk (konstnärlig output) eller annat godkänt verk, t.ex. ett dataset.
• Fri mjukvara: Programvara som enligt användarvillkoren får nyttjas för vilket ändamål som helst, och dessutom får den och anpassade versioner undersökas, modifieras och delas. Se The FAIR Data Principles – FORCE11.
• Förhandsregistrering: Förhandsregistrering av forskning innebär att forskningsplanen fastställs i förväg och sparas i ett register. I förhandsregistreringen särskiljs hypotesgenererande och hypotesprövande forskning. Båda är viktiga. Samma data kan dock inte användas för att både formulera och testa en hypotes. Detta kan ske oavsiktligt, vilket minskar resultatens tillförlitlighet. Att beakta detta problem genom planering ökar forskningens kvalitet och transparens. Förhandsregistrering underlättar tydlig rapportering av studien och gör det lättare för andra att bygga vidare på den.
• Förlagsavtal (Read & Publish):  Transformativa avtal mellan organisationer eller konsortier och förlag, vars syfte är att överföra prenumerationsbaserade kostnader till öppen publicering. 
• Gold open access, Guld OA: Artikeln publiceras i en helt öppen publiceringskanal mot en publiceringsavgift (Article Processing Charge). Avgifter relaterade till publiceringen är överförda från läsaren till universitetet där forskaren är affilierad.
• Green open access, Grön OA (parallellpublicering): Artikeln publiceras bakom en betalvägg, och det referentgranskade manuskriptet parallellpubliceras i ett publikationsarkiv med öppen tillgång.  
• Hybrid Open Access, Hybrid-OA: Artikeln publiceras i en prenumerationsbaserad publiceringskanal där en del av artiklarna har gjorts öppet tillgängliga genom att betala en publiceringsavgift (Article Processing Charge) medan övrigt innehåll är tillgängligt endast för dem som har betalat prenumerationsavgiften.
• Härledda data: Härledda data är data som utgör resultaten i en forskningsartikel. De ingår i artikeln som figurer och tabeller. Eftersom majoriteten av alla forskningsartiklar publiceras som PDF-dokument kan dessa data vara svåra att extrahera ur artikeln. Att dela härledda data i ett maskinläsbart format erbjuder forskare möjligheten att återanvända publicerade resultat i nya analyser och metaanalyser. Härledda data kan publiceras i allmänna repositorier (Zenodo, OSF) eller i repositorier inom specifika områden (t.ex. NeuroVault för statistiska hjärnkartor).
• Metadata: Tekniska data som beskriver ett dataset och som är nödvändiga för att datasetet ska kunna återanvändas. Det finns två huvudtyper av metadata: 1) Beskrivning av forskningsdata: hur de har skapats, hur de ska tolkas, vilken mjukvara som behövs för att använda dem, o.s.v. (formatexempel: Crystallographic Information File-format, ISO 19115) och 2) Bibliografiska grunduppgifter (metadata kopplad till arkivering) som behövs för att komma åt datasetet och citera det. Dessa uppgifter består av upphovsman, licens, relevanta datum, titel, publiceringsår, arkiv och identifierare (formatexempel: Dublin Core)
• Metod: En metod består av ett eller flera steg i en aktivitetslista (protokollista). Metod avser ofta även det insamlings- och analyssätt som används för att behandla data (statistisk metod, maskininlärningsmetod osv.). En detaljerad beskrivning av de använda metoderna säkerställer att forskningen lätt kan reproduceras.
• Mjukvara med öppen källkod: Mjukvara vars källkod är publicerad med en licens som ger användaren rätt att använda, undersöka, modifiera och dela mjukvaran åt vem som helst och för vilka ändamål som helst.
• Modell för förhandslicensiering: Aalto-universitetets modell för förhandslicensiering säkerställer forskarens rätt att publicera sitt referentgranskade manuskript med omedelbar öppen tillgång i Aalto-universitetets publikationsarkiv.  
• ORCID: En beständig digital identifierare som gör att forskare kan särskiljas från varandra och som möjliggör automatisk sammanlänkning av en forskare och hens professionella verksamhet.
• PID (Persistent Identifier), beständig identifierare: Långvarig referens till en digital resurs (t.ex. DOI, ORCID). En identifierare är en kodsträng som ger ett unikt namn åt entiteter såsom personer, platser eller objekt.
• Protokoll: En serie av numrerade steg som ska följas för att återskapa de resultat som uppnåtts i en specifik studie. Protokollet omfattar datainsamlingen, följt av analysfaserna, inklusive en förteckning över använda metoder och tillhörande koder, samt avslutningsvis en beskrivning av hur forskningsresultaten har genererats och delats.
• Repositorium: Ett repositorium är en databas eller ett virtuellt arkiv för att samla in, dela och lagra vetenskaplig forskningsoutput (https://www.openaire.eu/where-can-i-read-more-about-fp7). Det finns pre-print-repositorier (icke-referentgranskade manuskript, t.ex. arXiv.org, bioRxiv.org), post-print-repositorier (manuskript som godkänts för publicering, t.ex. ACRIS), datarepositorier (data som använts i forskningen, t.ex. Zenodo), protokoll- och metodrepositorier (procedurer för att samla in och behandla data, t.ex. Open Science Framework), mjukvarurepositorier (mjukvara som använts för att behandla data och nya mjukvarupaket som kan återanvändas av andra, t.ex GitHub, Zenodo), repositorier för härledda data (resultat i maskinläsbart format, t.ex. tabeller, bearbetade data, statistiska resultat, figurer publicerade i artiklar, t.ex. Zenodo, figshare).
• Rovpublicering: Exploaterande affärsmodell inom akademisk publicering som går ut på att ta ut publiceringsavgifter av författare utan att kontrollera artiklarnas kvalitet och legitimitet samt utan att tillhandahålla de redaktionella och publiceringsrelaterade tjänster som seriösa akademiska tidskrifter erbjuder, oavsett om publiceringen är öppen eller inte.
• Transformativt avtal: Ett avtal som ändrar avtalet mellan beställaren (t.ex. universitetets bibliotek) och utgivaren. Ändringen innebär en övergång från en prenumerationsbaserad modell till en open access-modell.

Dokument och bakgrundmaterial

Aalto-universitetets verksamhetsprinciperAalto-universitetets dataskyddspolicy på finskaAalto-universitetet och forskningsverksamhet i projektformatCreative Commons. About licencesDeclaration on Research Assessment (DORA)European Commission: Final Report of the Open Science Policy Platform (7.9.2020)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data  och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (7.9.2020)European Science Foundation. Plan S: Making full and immediate Open Access a reality.Forskningsetiska delegationen (TENK). Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland, 2019Forskningsetiska delegationen (TENK) (2023) God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelse från den i FinlandForskningsetiska delegationen (2018). Att komma överens om upphovsmannaskapet till vetenskapliga publikationer Forskningsetiska delegationens rekommendationFinnish Committee for Research Data (2018-04-10) Tracing data: Data citation roadmap for FinlandFinska policyer för öppen vetenskapLeague of European Research Universities (LERU) Open Science and its Role in Universities: A Roadmap for Cultural ChangeNationella deklaration för öppen vetenskap och forskning 2025-2030Samordningen av öppen vetenskap, Vetenskapliga samfundens delegation: Det finländska forskarsamfundets nationella policyn för öppen vetenskapUNESCO Recommendation on Open Science (2021)UNESCO Recommendation on Open Educational Resources (2019) 

Ändringslogg

Aalto-universitetets riktlinjer för öppen vetenskap och forskning är ett levande dokument som anpassar sig till förändringar i behov, miljö och lagstiftning. Tabellen nedan visar de ändringar som gjorts i dokumentet och deras datum. Vicerektor med ansvar för forskning godkänner ändringarna.