Vid kommersialisering av en idé består svårigheten i att omvandla idén till en produkt
I framtiden är det kanske inte nödvändigt att utnyttja åkerareal för att odla fodersäd, utan råvara för foder kunde växa i skogen. Dessutom kunde skogskärren erbjuda material för ekologiska textilier.
Sådana tillämpningsmöjligheter tänker sig Kari Vanhatalo, 41, för bland annat pulveriserad, d.v.s. mikrokristallin cellulosa som framställs av trä. Han disputerade förra hösten vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik, och i sin doktorsavhandling undersökte han hur produktionsprocessen för mikrokristallin cellulosa kunde utvecklas.
"Mikrokristallin cellulosa upptäcktes redan på 1950-talet i USA. Det används bland annat som bindemedel i läkemedelstabletter och för att förbättra konsistensen hos livsmedel. De fabriker som tillverkar det är rätt små, och det är rätt små mänger cellulosa som framställs på en gång", säger Vanhatalo om läget idag.
Snart kan detta förändras. Vanhatalo arbetar vid Andritz Oy, som tillverkar maskiner och utrustning för industrin, och han utvecklar som bäst en produktionsprocess som skulle möjliggöra framställning av mikrokristallin cellulosa i stora cellulosafabriker.
"Industriell framställning lär vara ett faktum om några år. Då framställs mikrokristallin cellulosa i större mängder och mera effektivt än idag. I den nya framställningsprocessen används också en betydligt mindre mängd kemikalier och vatten. Likaså minskar energiförbrukningen. Som biprodukt uppstår råvara för bioetanol eller -gas", berättar Vanhatalo.
Start från noll
Vanhatalo arbetade med sin doktorsavhandling i nio år.
"Arbetets omfattning beror på att vi fick börja från noll. Därtill hann forskningsinriktningen ändras. Tillsammans med professor Olli Dahl och Kari Parviainen, som arbetade som föreläsare, började vi undersöka framställningen av bioetanol i cellulosafabrik. Tanken var att vi på så sätt kunde skapa mervärde för skogsindustrin, åstadkomma en ny vidareförädlingsprodukt. Snart märkte vi dock att det alltid var något som blev över i processen. Det var mikrokristallin cellulosa. Vi skulle göra ett par byxor, men det blev en jacka", skrattar Vanhatalo.
Även Vanhatalos förhållande till skogen har en betydelse för arbetet. Han äger själv skog i sina barndomstrakter i Sastmola (Merikarvia).
"Att bo de 20 första åren av sitt liv mitt i skogen påverkar en som människa. Skogen blir, utöver en källa för rekreation", något som man kan utnyttja.
En bit av Vanhatalos egen skog fick även ingå i avhandlingsarbetet när han fällde en tall som han hade planterat tillsammans med sin pappa för 35 år sedan och tog med sig en bit av den till Otnäs. I laboratoriet omvandlades den egna tallen till pulvercellulosa.
Kalkylatorn i hand
Under arbetet med doktorsavhandlingen lärde sig Vanhatalo att även forskaren har nytta av att emellanåt se saker ur industrins perspektiv.
"Det viktigaste är att ta kalkylatorn i hand innan man sätter igång med någonting. Man måste räkna ut om planen överhuvudtaget går att genomföra, om den är vettig, hur mycket kemikalier som går åt..."
Det svåra när man ska kommersialisera en idé är enligt honom inte att komma på själva idén, utan att behärska helheten. Det att man, trots hindren, lyckas omvandla en idé till en färdig produkt.
- Publicerat:
- Uppdaterad: