Nyheter

Vi känner igen djur från små ledtrådar - och det avslöjar mycket om hjärnan

Publicerat:
Tillsammans med maskininlärning avslöjar hjärnavbildning hur människor förstår objekt runtomkring oss.
Merkitys / Safa Hovinen
Bild: Merkitys/Safa Hovinen

Aalto-universitetets forskare använde funktionell hjärnavbildning för att visa hur hjärnan använder små ledtrådar för att skapa en rad olika betydelser för saker. Studien publicerades i den prestigefyllda tidskriften Nature Communications den 25 februari 2019.

I studien fick försökspersoner tre ledtrådar, till exempel "fyrbent", "grå", "har en snabel", och fick gissa vad dessa ledtrådar beskrev - i detta fall en elefant. Förutom bekanta djur, hänvisade ledtrådarna till grönsaker eller frukt, verktyg och fordon. Begreppet som avbildades i studien presenterades aldrig direkt för försökspersoner.

”Undersökningen var rolig att genomföra som ett frågespel och baserat på respons var det också trevligt att delta i undersökningen. Baserat på resultaten fungerar den experimentella miljön bra när hjärnan naturligt kan söka och konstruera begrepp baserade på ledtrådar”, säger professor Riitta Salmelin.

I studien användes en enorm mängd internetbaserat material som täckte ett mycket brett spektrum av konceptrelaterade funktioner. Maskininlärning användes för att skapa en modell som illustrerar förhållandet mellan dessa betydelser och hjärnaktiveringsmönster. Baserat på modellen kan hjärnaktiveringsmönstren användas för att bestämma exakt vilket begrepp studiedeltagarna hänvisat till.

4 Brains thinking about moose
Scans of the brains of four different people, all thinking about clues for moose. (Sasa L. Kivisaari)

Förståelse av olikheter vid upptäckten av minnesstörningar

Metoden kan användas vid frågeställningen varför individer förstår eller uppfattar samma koncept på olika sätt.

"Arrangemang av olika betydelser i hjärnan varierar från person till person och kan även påverka hur enkelt eller svårt det är för personer att förstå varandra", säger professor Riitta Salmelin.

Forskningen kan även ha en betydelse vid upptäckten av minnesstörningar.

"Kombination och förståelse av betydelsefull information verkar involvera samma områden i hjärnan som är skadade vid tidig Alzheimers sjukdom. Därför är vår metod eventuellt tillämpbar vid det tidiga upptäckandet av minnesstörningar", säger  Sasa Kivisaari.

Professor Riitta Salmelins forskargrupp studerar språkbearbetning och meningsfull information vid institutionen för neurovetenskap och biomedicinsk teknik vid Aalto-universitetet. Forskningen har beviljats stöd av Finlands Akademi, Aalto Brain Centre och Sigrid Jusélius Stiftelse. 

Mer information:

Sasa Kivisaari
Postdoktoral forskare, Finlands Akademi
Aalto-universitetet
[email protected]
Tel: +358 50 432 2828

Riitta Salmelin
Professor
Aalto-universitetet
[email protected]
Tel: +358 50 344 2745

Visualiseringen av modellen som använts i studien: https://aaltoimaginglanguage.github.io/guess/

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:

Läs fler nyheter

Nya teknologie hedersdoktorer
Pris och utmärkelser, Pressmeddelanden Publicerat:

Fem nya teknologie hedersdoktorer 2024 vid Aalto

Hedersdoktorerna promoveras i ceremoniella promotion i juni.
AllWell SQ
Universitetet Publicerat:

AllWell?-enkäten för år 2024 besvarades av 36 % av målgruppen

Enkäten skickades till andra årets kandidatstuderande och första årets magisterstuderande.
Hymyilevä Raili Pönni seisoo neuvotteluhuoneessa, taustalla näkyy ikkunasta Dipolin piha-aluetta.
Utnämningar, Pressmeddelanden Publicerat:

Raili Pönni har utnämnts till utvecklingschef vid Aalto-universitetet

Raili Pönni har tidigare varit planeringschef och ställföreträdande utvecklingschef vid universitetet.
Emma Nordback vasemmalla ja Niina Nurmi oikealla. Kuva: Oona Hilli, Aalto-yliopistoU
Pressmeddelanden Publicerat:

Ny studie: Individer i välmående team kan vara nära utbrändhet medan dysfunktionella team kan bestå av välmående individer

Det är mer sannolikt att både teamet och individerna mår bra om man reflekterar och delar med sig av sina problem inom teamet, och om det finns goda relationer mellan alla medlemmar. Långt ifrån alla team lyckas hitta rätt balans visar ny forskning.