Nyheter

Vi känner igen djur från små ledtrådar - och det avslöjar mycket om hjärnan

Tillsammans med maskininlärning avslöjar hjärnavbildning hur människor förstår objekt runtomkring oss.
Merkitys / Safa Hovinen
Bild: Merkitys/Safa Hovinen

Aalto-universitetets forskare använde funktionell hjärnavbildning för att visa hur hjärnan använder små ledtrådar för att skapa en rad olika betydelser för saker. Studien publicerades i den prestigefyllda tidskriften Nature Communications den 25 februari 2019.

I studien fick försökspersoner tre ledtrådar, till exempel "fyrbent", "grå", "har en snabel", och fick gissa vad dessa ledtrådar beskrev - i detta fall en elefant. Förutom bekanta djur, hänvisade ledtrådarna till grönsaker eller frukt, verktyg och fordon. Begreppet som avbildades i studien presenterades aldrig direkt för försökspersoner.

”Undersökningen var rolig att genomföra som ett frågespel och baserat på respons var det också trevligt att delta i undersökningen. Baserat på resultaten fungerar den experimentella miljön bra när hjärnan naturligt kan söka och konstruera begrepp baserade på ledtrådar”, säger professor Riitta Salmelin.

I studien användes en enorm mängd internetbaserat material som täckte ett mycket brett spektrum av konceptrelaterade funktioner. Maskininlärning användes för att skapa en modell som illustrerar förhållandet mellan dessa betydelser och hjärnaktiveringsmönster. Baserat på modellen kan hjärnaktiveringsmönstren användas för att bestämma exakt vilket begrepp studiedeltagarna hänvisat till.

4 Brains thinking about moose
Scans of the brains of four different people, all thinking about clues for moose. (Sasa L. Kivisaari)

Förståelse av olikheter vid upptäckten av minnesstörningar

Metoden kan användas vid frågeställningen varför individer förstår eller uppfattar samma koncept på olika sätt.

"Arrangemang av olika betydelser i hjärnan varierar från person till person och kan även påverka hur enkelt eller svårt det är för personer att förstå varandra", säger professor Riitta Salmelin.

Forskningen kan även ha en betydelse vid upptäckten av minnesstörningar.

"Kombination och förståelse av betydelsefull information verkar involvera samma områden i hjärnan som är skadade vid tidig Alzheimers sjukdom. Därför är vår metod eventuellt tillämpbar vid det tidiga upptäckandet av minnesstörningar", säger  Sasa Kivisaari.

Professor Riitta Salmelins forskargrupp studerar språkbearbetning och meningsfull information vid institutionen för neurovetenskap och biomedicinsk teknik vid Aalto-universitetet. Forskningen har beviljats stöd av Finlands Akademi, Aalto Brain Centre och Sigrid Jusélius Stiftelse. 

Mer information:

Sasa Kivisaari
Postdoktoral forskare, Finlands Akademi
Aalto-universitetet
[email protected]
Tel: +358 50 432 2828

Riitta Salmelin
Professor
Aalto-universitetet
[email protected]
Tel: +358 50 344 2745

Visualiseringen av modellen som använts i studien: https://aaltoimaginglanguage.github.io/guess/

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Läs fler nyheter

AllWell 2022 Center
Studier, Universitetet Publicerat:

AllWell? - Den årliga enkäten om välbefinnande i studierna genomförs 15.2–1.3.2023

Genom den årliga AllWell?-enkäten om välbefinnande i studierna samlar vi in information om de studerandes upplevelser gällande undervisning, välbefinnande och studieförmåga samt kamratstöd. I år är enkäten öppen 15.2–1.3.2023. Enkäten skickas per e-post till alla andra årets kandidatstuderande och första årets magisterstuderande.
Kolme henkilöä Kauppakorkeakoululla
Universitetet Publicerat:

Undervisningen och kurserna utvecklas på grundval av responsen från studerandena

Enkäten AllWell? kartlägger saker som kan förbättras för att studerandenas studieförmåga ska bli bättre
Opiskelijat tutkimassa aurinkopaneelia.
Pressmeddelanden, Studier Publicerat:
Andrea Sand
Pressmeddelanden, Vetenskap & konst Publicerat:

Kisel har lovande utmanare inom elektroniken, men deras strålningsbeständighet är en gåta – forskningsprojekt utvecklar ett effektivt sätt att förutspå strålningsskador

Aalto-universitetets biträdande professor Andrea Sand fick betydande finansiering av Europeiska forskningsrådet för att förutspå strålningsskador på halvledare. Den nya metoden kan öppna dörrar för ibruktagande av nästa generations material.