Ställningstagande från rektorerna i metropolområdet inför budgetmanglingen: Satsningar på högskolorna ökar produktiviteten och sysselsättningen på lång sikt

Neljä opiskelijaa laskeutuu portaita valoisassa aulatilassa kampuksella. Kuva: Aalto-yliopisto / Unto Rautio.

Regeringen har satt som mål att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent. I regeringsprogrammet konstateras att den ekonomiska tillväxten i Finland framför allt är beroende av ökad produktivitet. Som de viktigaste faktorerna för att öka produktiviteten nämns kunnande och innovationer.

Alla vi högskolor i metropolområdet har förbundit oss till att se till att nivån på utbildningen och kunnandet i Finland återigen är bland den högsta i världen, samt att generera kvalitativ och innovativ forskning. Vi vill erbjuda allt fler unga möjligheten till kvalitativ utbildning samt främja kontinuerligt lärande. Högskolorna har även en viktig uppgift i att förhindra att diskriminerande och kränkande fenomen sprider sig samt stärka den finländska allmänbildningen.

För att höja sysselsättningsgraden krävs både långsiktiga och kortsiktiga beslut. Till exempel kommer en höjning av nivån på kunnandet genom att öka antalet högskoleutbildade att synas med en fördröjning i sysselsättningsgraden och produktiviteten. På samma sätt kommer de satsningar som nu görs på högskoleutbildning och forskning med syfte att förbättra Finlands internationella konkurrenskraft och attraktivitet att synas på längre sikt. För att kunna få till stånd snabbare förändringar måste basfinansieringen till högskolorna drivas igenom i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets proposition, det vill säga att hela det årliga tillägget på 60 miljoner euro förverkligas direkt under regeringsperiodens början. Det samma gäller undervisnings- och kulturministeriets proposition om tilläggsfinansiering för att öka antalet nybörjarplatser.

Bakgrund:

De senaste årens nedskärningar i kombination med indexfrysningarna har haft svåra konsekvenser för högskolornas verksamhet: under åren 2016-2019 har högskolorna förlorat över en miljard euro. Det har lett till att högskolorna år 2020 årligen har över 400 miljoner euro mindre att använda sig av än år 2015. Till exempel för yrkeshögskolorna betyder detta ett bortfall på var femte euro.

  • Ilkka Niemelä, Aalto-universitetet
  • Mona Forsskåhl, Yrkeshögskolan Arcada
  • Tapio Kujala, Diakonia-ammattikorkeakoulu
  • Teemu Kokko, Haaga-Helia
  • Karen Spens, Hanken
  • Jari Niemelä, Helsingfors universitet
  • Jukka Määttä, Humak
  • Jouni Koski, Laurea
  • Riitta Konkola, Metropolia
  • Jari Perkiömäki, Konstuniversitetet
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Aalto Day One 2019 kulkue Kuva: Aalto-yliopisto / Mikko Raskinen
Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

Ilkka Niemelä: Vi måste värna om balansen i det finländska utbildningssystemet

Vid inskriptionen talade även forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen och ordförande för Aalto-universitetets studentkår Tapio Hautamäki.
A graphic depicting the physics of auroral sounds
Vetenskap & konst, Studier, Universitetet Publicerat:

Sprakande ljud från polarsken beror på jordens elektromagnetiska resonans

En ny studie visar att ljud genererade på 70 till 80 meters altitud uppkommit då Schumannresonanser aktiverats
Wafer of qubits
Universitetet Publicerat:

Spinout från Aalto-universitetet specialiserat på kvantberäkningar tilldelas 11,45 miljoner €

IQM vill kommersialisera banbrytande forskning från Aalto och VTT
New York_June 2019
Samarbete, Universitetet Publicerat:

Nya biomaterial väcker intresse i USA

Kan naturvänlig textilproduktion vara lukrativt? Kan biobaserade material ersätta plast i industriell skala?