Nyheter

Snabbmodets pris: 92 miljoner ton avfall och 79 triljoner liter vatten per år samt 10 % av utsläppen världen över

Att minska mode- och textilindustrins miljöpåverkan kräver att hela systemet förändras, säger Krisi Niinimäkis arbetsgrupp i sin artikel i webbpublikationen Nature Reviews Earth & Environment.
Samples of dyer’s woad (värimorsinko) non-toxic blue dye textiles. Photo: Valeria Azovskaya
Textilindustin måste bli mer ansvarsfull och t.ex. minska kemikaliebelastningen i miljön. Vejde (Isatis tinctoria) växer även i Finland och kan användas för giftfri blå färg. Bild: Valeria Azovskaya

Mode- och textilindustrins affärsmodell måste genomgå en grundläggande förändring, och det kräver att man snabbt avstår från snabbmode. Det är det enda sättet att långsiktigt förbättra ansvarsfullheten inom modebranschen och dess leveranskedjor, säger Kirsi Niinimäki och hennes arbetsgrupp i sin nya artikel i publikationen Nature Reviews Earth & Environment. Den nya webbpublikationen lanserades i början av 2020 och är en del av den ansedda och traditionella Nature-familjen av vetenskapliga tidskrifter.

Efter luftfarten är modeindustrin den största industriella förorenaren och ansvarar ensam för tio procent av världens koldioxidutsläpp. Och branschen växer, trots att medvetenheten om dess miljöpåverkan håller på att sprida sig. Stora delar av tillväxten kan tillskrivas snabbmodet, som är beroende av lågprisproduktion och kortlivade produkter. 

I sin artikel beskriver författarna skadliga miljöeffekter som anknyter till modeindustrins produktionskedjor – från produktion till konsumtion. Miljön påverkas av problem med vattenanvändning, kemikalier, koldioxidutsläpp och textilavfall. Branschen producerar till exempel årligen 92 miljoner ton avfall och använder 79 triljoner liter vatten, och problemen koncentreras framför allt i utvecklingsländer. Miljöeffekterna är ett entydigt bevis på att branschen måste genomgå betydande förändringar och bli mer ansvarsfull. Sådana förändringar kunde bl.a. vara långsammare produktion i största allmänhet samt att följa ansvarsfulla principer i hela produktionskedjan.

"Framtidens mode är långsamt mode", säger Kirsi Niinimäki. "Vi behöver breda kunskaper om hur vi kan uppnå en systemisk förändring. Det kräver kreativt tänkande och samarbete mellan alla intressenter – såväl designer, producenter som konsumenter."

Textilindustrin måste satsa på ren teknologi och nya affärsmodeller som grundar sig på ansvarsfullhet. Det behövs även förändringar i lagstiftningen. Enligt författarna har konsumenterna också en betydande roll i att uppnå förändringar, eftersom våra konsumtionsvanor måste bli hållbarare. Det betyder att vi alla måste vara beredda att betala mer för produkter som producerats på ett miljövänligare sätt.

Artikel:
Niinimäki, K. Peters, G., Dahlbo, H., Perry, P., Rissanen, T. and Gwilt, A.  (2020) The environmental price of fast fashion. Nature Reviews; Earth and Environment

Läs artikeln (på engelska)

Nature Reviews Earth & Environment

Mer information:
Kirsi Niinimäki, [email protected]

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat

Relaterade nyheter

Kuva: Eeva Suorlahti
Vetenskap & konst Publicerat:

Nordiskt samarbete ska öka livslängden hos textilier

Genom att fördubbla livslängden för textilier går det att minska klimatpåverkan med 40-50 procent. Ändå hamnar de flesta textilier i hushållssoporna efter användning istället för att återanvändas eller återvinnas. Nu startar ett tvåårigt nordiskt samarbetsprojekt för att öka cirkuläriteten av textilier.
green wall
Samarbete, Pressmeddelanden, Vetenskap & konst, Universitetet Publicerat:

Jane och Aatos Erkkos stiftelse beviljade Aalto-universitetet 10,5 miljoner euro för inrättandet av ett bioinnovationscenter

Centret påskyndar övergången till cirkulär ekonomi och bioekonomi och skapar möjligheter för hållbar ekonomisk tillväxt i Finland.
close-up shot of a printed circuit board
Vetenskap & konst, Studier Publicerat:

Stipendier för studier, forskning och för projekt främjande kvinnors tekniska studier utlyses

Studerandeservice vid Högskolan för elektroteknik utlyser stipendier ur den sammanlagda studiefonden, Kansallis-Osake-Pankki fonden och Marja-Terttu Tanttinens fond.
Economicum-rakennus Arkadiankadulla. Kuva: Veikko Somerpuro
Vetenskap & konst Publicerat:

Lägesrummet vid Helsinki GSE: Lönesumman i juli 2020 har stigit till fjolårsnivån

Det finns en stor variation i den ekonomiska återhämtningen mellan olika branscher.