Det för klimatet viktiga albedot kan beaktas i skogsvården

Med albedo avses hur stor andel av solens strålning som reflekteras tillbaka ut i atmosfären och rymden. Det kan påverkas direkt av förändringar i markanvändningen och därmed inverkar också förändringar i markanvändningen på klimatet. Inom Aalto-universitetets projekt utreddes hur förändringar i de boreala skogarna påverkar albedot och dess årstidsvariationer. Projektet, som finansierats av Finlands Akademi, går nu mot sitt slut.

Man har tidigare inte känt till vad de miljöförändringar som sker i den boreala växtlighetszonen, dvs. det norra barrskogsbältet, betyder för albedot. Med tanke på klimatet har det varit synnerligen viktigt att i undersökningen utreda hur olika sätt att sköta skogen eller hur de förändringar som sker i skogarna kan påverka albedot. Det har också varit viktigt att ta reda på sambandet mellan albedot och skogens ekologiskt och ekonomiskt viktiga avkastning.

I undersökningen mättes årstidsvariationerna i skogarna från rymden

Inom forskningsprojektet användes datorsimuleringar, satellitbaserade albedotidsserier och terrängdata om olika skogar i den boreala zonen. I Sverige samlades terrängdata in från nio olika forskningsområden längs hela landet, från Skåne till Lappland. Sveriges lantbruksuniversitet har varit projektets samarbetspartner i Sverige och dessutom användes Lantmäteriets laserskannade material från olika skogsområden. Material mottogs också från Finland, Estland, Ryssland och USA.

I de nordliga skogarna har årstidsväxlingarna stor betydelse för albedot, eftersom detta varierar inom intervallet 7–80 % beroende på årstiden. Snötäcket och längden på perioden med snötäcke har en betydelsefull roll för regleringen av albedot. Dessutom påverkas det bl.a. av skogens trädslag, täthet och markvegetation. 

Skogsbehandlingen är av betydelse för albedot

Av undersökningen framgick att det går att påverka den boreala skogens albedo med hjälp av olika åtgärder, men lokala förhållanden måste tas i beaktande. Hur albedot påverkas av skogens täthet och av de olika trädslag som skogen består av varierar mycket beroende på om det finns snö eller inte. Därför är längden på perioden med snö av stor betydelse för hur skogsbehandlingen påverkar det genomsnittliga albedot. Till exempel i sydboreala områden, såsom Syd- och Mellansverige, kan man öka albedot genom att öka andelen lövträd i skogarna, dvs. genom att gynna blandskogar, utan att minska på skogens avkastning. I nordboreala områden, t.ex. i Lappland, är trädslagets betydelse inte lika tydlig och mest påverkas albedot av att man minskar på skogarnas täthet. Eftersom det finns ett samband mellan tätheten och avkastningen, är det viktigt att beakta också de andra målen för skogsbruket, såsom koldioxidbindning och ekonomisk lönsamhet. 

Med tanke på klimatet är det alltså effektivast att satsa på blandskog i den sydboreala zonen. För detta ändamål är därför i synnerhet lövträd att rekommendera inom skogsvården. Ju längre norrut man kommer, desto viktigare blir albedot för klimatet. Därför är beaktandet av albedot inom skogsvården en viktig klimatåtgärd i Sverige och i de andra länderna i den boreala zonen. 

Ytterligare information ger:

Professor Miina Rautiainen

[email protected]

+358504010780

Forskardoktor Aarne Hovi

[email protected]

+358504064147