Översättarnas språktips

Hur ska vi skriva när vi riktar oss till studerande? Vilken tilltalsform är bäst – du, ni eller tredje person? Är det okej att använda passiv? 

I information och anvisningar som riktar sig till studerande som målgrupp rekommenderar vi att du i mån av möjlighet använder direkt tilltal i form av du. Du-tilltal är effektivt när du vill placera läsaren i centrum och uppmuntra till handling, till exempel så här: 

”Lämna in ansökan senast 1.4. Om du inte har lämnat in ansökan inom utsatt tid…” 
”Om du behöver hjälp med att planera dina studier kan du vända dig till…” 

Du-tilltal fungerar också när du riktar dig till en enskild person (”Du har blivit antagen till Aalto-universitetet”). Vi rekommenderar inte användning av ni som tilltal till en enskild person (”Ni har blivit antagen till Aalto-universitetet”), eftersom detta kan upplevas som ålderdomligt och distanserande. 

Försök undvika att omtala läsaren i tredje person (”Den studerande ska lämna in ansökan senast 1.4”) och att använda passiv (”Ansökan lämnas in senast 1.4”). Dessa skrivsätt skapar en distans till läsaren och kan i värsta fall göra texten mindre tydlig. Det är också bra att komma ihåg att denna typ av konstruktioner är vanligare i finskan än i svenskan. Inom svenskan är duandet mer utbrett. Ibland kan det dock finnas särskilda skäl att använda tredje person eller passiv, till exempel när man inte kan eller vill tilltala läsaren direkt.  

Oavsett vilken tilltalsform du väljer är det viktigt att vara konsekvent. Växla inte mellan olika tilltalsformer i en och samma text.

Läs också översättarnas språktips på finska och engelska:

• Kääntäjien kielivinkit
• Translators’ language tips

Svenska skrivregler

Svenska skrivregler innehåller rekommendationer för den som vill skriva korrekt svenska. Innehåller anvisningar om allt från skiljetecken till ordningstal. Svenska skrivregler finns tillgänglig som tryckt bok och e-bok.

Svenska.se

En webbplats med tre svenska ordböcker samlade på ett och samma ställe. SAOL är utmärkt för att kontrollera till exempel stavning och böjningsformer, medan SO ger mer ingående beskrivningar av ordens betydelse. SAOB å sin sida är en historisk ordbok, för den som är intresserad av ords ursprung.

www.sprakinstitutet.fi

Webbplatsen för Institutet för de inhemska språken innehåller en rad olika hjälpmedel för att skriva på svenska, bland annat Reuters rutor, där språkvetaren Mikael Reuter diskuterar olika fenomen som rör det svenska språket och svarar på läsarfrågor. Rutorna kan handla om allt möjligt som rör språket, men fokus ligger ofta på finlandssvenska särdrag.

www.isof.se

Webbplatsen för Institutet för språk och folkminnen (Isof) innehåller råd och rekommendationer som gäller svenska språket. Här hittar du bland annat en frågelåda där du kan söka efter svar på frågor som gäller till exempel skrivregler och grammatik.

Myndigheternas skrivregler

Myndigheternas skrivregler innehåller rekommendationer om vanliga språkfrågor, såsom stor och liten bokstav, förkortningar och skiljetecken. Boken innehåller också kapitel om att skriva klarspråk och att skriva för webben.

Mediespråk

Mediespråk är en finlandssvensk webbplats som publicerar korta tips som rör den skrivna svenskan. Råden är ofta aktuella och avspeglar vad som pågår i samhället. På senaste tiden har därför många tips handlat om språkfrågor relaterade till coronapandemin.

TT-språket

Nyhetsbyrån TT har på denna sida samlat skrivregler och språkanvisningar för sina medarbetare. En stor del av dem är dock till nytta för alla som skriver på svenska, och i synnerhet sidan Ord och begrepp är behändig för att välja rätt ord och uttryck och undvika typiska fel.

Slaf – Svenskt lagspråk i Finland

Handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) behandlar språkriktighetsfrågor och skrivregler i anknytning till lagspråk, men den kan också användas för mer generella språkfrågor, i synnerhet fallgropar som finlandssvenska skribenter lätt faller i. Den innehåller även en utmärkt finsk-svensk ordlista.

Finlandssvensk ordbok

En ordbok över finlandismer som även erbjuder alternativa termer. Bra att använda för att kolla upp om någonting är en finlandism.

En punktuppställning är ett utmärkt alternativ när du vill göra en lång uppräkning överskådligare eller lyfta fram den viktigaste informationen i din text. Att skriva en punktuppställning på rätt sätt kan vara en utmaning, och tipsen nedan är till för att göra regler som kan kännas komplicerade lite lättare att greppa. Det lönar sig att satsa på korrekta punktuppställningar, eftersom de kan göra texter betydligt mer läsarvänliga.  

Olika typer av punktuppställningar och deras regler 

Det finns flera sätt att skriva en punktuppställning: dina punkter kan bestå av hela meningar, flera meningar, halva meningar eller enstaka ord. Hurdana regler du ska följa för punktuppställningen beror mycket på hur punkterna ser ut. 

1. I vissa punktuppställningar är punkterna inte självständiga meningar, utan en direkt fortsättning på den inledande satsen. Om dina punkter är sådana ska du 

• inte sätta ut ett kolon efter den inledande satsen 

• börja varje punkt med liten bokstav 

• inte sätta ut kommatecken mellan punkterna eller ett ”och” före den sista punkten 

• sätta punkt först i slutet av uppställningen. 

2. En annan typ av punktuppställning är en där punkterna är självständiga meningar (eller till och med flera meningar) som inte är en direkt fortsättning på den inledande satsen. Om dina punkter är sådana, gör så här: 

• Se till att den inledande satsen är en fullständig mening, kapa den alltså inte på mitten som i exempel 1. 

• Sätt ut ett kolon efter den inledande satsen. 

• Börja varje mening med stor bokstav. 

• Sätt punkt efter varje mening, inte bara i slutet av uppställningen. 

3. En tredje variant av en punktuppställning är en där varje punkt består bara av ett ord, som inte är en direkt fortsättning på den inledande satsen men inte heller en hel mening. I sådana fall ska du sätta ut ett kolon efter den inledande satsen, men i övrigt följa reglerna i exempel 1. 

Regler som gäller för alla punktuppställningar 

Alla punktuppställningar ska vara symmetriska, vilket betyder att alla punkter ska vara i samma form. En asymmetrisk punktuppställning blir genast svår för läsaren att greppa. Titta på exemplet nedan: 

Studerande ska komma ihåg att 

• anmäla sig närvarande 

• Du ska betala studentkårsavgiften. 

• Studentkårsavgiften betalas via nätbanken. 

• kursanmälning. 

Den här uppställningen är förvirrande på flera sätt:

1. Bara den första punkten är en direkt fortsättning på den inledande satsen, sedan följer två hela meningar och ett enskilt ord. Alla punkter borde här vara en direkt fortsättning på den inledande satsen. 

2. Punkt två övergår från tredje person till direkt tilltal (”du ska”), punkt tre är i passivform och punkt fyra är ett substantiverat verb. Uppställningen blir lättare att läsa om tilltalsformen är densamma i alla punkter. 

3. Punkt tre är egentligen en fortsättning på punkt två, och kunde antingen kombineras med den eller skrivas ut som en underpunkt. Att skriva ut dem som jämställda punkter gör det svårare för läsaren att se att de hör ihop. 

Exemplet blir mycket lättare att läsa om man skriver om det på ett symmetriskt sätt: 

Studerande ska komma ihåg att 

• anmäla sig närvarande 

• betala studentkårsavgiften via nätbanken 

• anmäla sig till kurserna. 

Punkterna i en punktuppställning kan markeras med bland annat listpunkter, franska streck, asterisker, bokstäver eller siffror. Om din punktuppställning är en anvisning där punkterna ska följas i en viss ordning, eller om du vill kunna hänvisa till punkterna senare, lönar det sig att markera punkterna med bokstäver eller siffror. 

Läs mer om punktuppställningar här: 

Klarspråk i kommunerna: https://www.kommunforbundet.fi/publikationer/2012/20120001033-klarsprak-i-kommunen-en-skrivhandledning 

Myndigheternas skrivregler: https://www.isof.se/om-oss/publikationer/institutets-publikationer/sprakvard/2016-09-14-myndigheternas-skrivregler.html 

Svenska skrivregler (2017, 4 upplagan) 

Den sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset har fått namnet COVID-19 av Världshälsoorganisationen WHO. Namnet kommer från engelskans corona, virus och disease. 

THL använder också benämningen “det nya coronaviruset”, eftersom det finns flera coronavirus. 

Observera att coronavirus skrivs med c på svenska. 

Källor: WHO och THL 

Svenskans motsvarighet till finskans opiskelija vållar ibland problem hos både finsk- och svenskspråkiga. Ska det heta student eller studerande? Och hur böjer man studerande? 

Både student och studerande syftar på en ”person som studerar” och är alltså synonymer. Problemet ligger i att ordet student också syftar på en person som har avlagt studentexamen (fi. ylioppilas). För att undvika missförstånd är det därför bättre att använda ordet studerande som motsvarighet till finskans opiskelija. Ordet student går däremot bra att använda i sammansatta ord, till exempel studentnummer.

Observera att ordet studerande har samma form i singular och plural. Det heter alltså en studerande – flera studerande (INTE flera studeranden). 

Exempel – singular:

    Hon är studerande vid Aalto-universitetet.
    (fi. Hän on Aalto-yliopiston opiskelija.)

Exempel – plural:                         

    Aalto-universitetet har ungefär 17 500 studerande.
    (fi. Aalto-yliopistossa on noin 17 500 opiskelijaa.)

Fler böjningsformer för studerande hittar du i Svenska akademiens ordlista.