Nyheter

Trästäder kan ta upp nästan hälften av cementindustrins koldioxidutsläpp

Finländska forskare utredde hur mycket kol nya träbyggnader i Europa kunde lagra under de kommande 20 åren.
Aikalava
Bild: Vesa Loikas

Den byggda miljön alstrar en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Enbart i Europa bygger man – främst i städerna – ca 190 miljoner kvadratmeter per år och siffran ökar med nästan en procent per år.

Belastningen på miljön kunde minskas betydligt med ökat träbyggande, visar en ny publikation av forskare vid Aalto-universitetet och Finlands miljöcentral. Om 80 procent av de nya bostadshusen i Europa gjordes av trä och trä användes i husets bärande konstruktion, fasad, ytor och inredning skulle husen lagra 55 Mt koldioxid per år. Mängden uppgår till ca 47 procent av cementindustrins årsutsläpp.

"Det här är första gången som träbyggandets kollagringspotential har uppskattats på hela Europas nivå, med flera olika scenarier" berättar doktoranden Ali Amiri.

Forskningen bygger på en omfattande litteraturanalys. Forskarna delade på grundval av 50 fallstudier in byggnaderna i tre grupper, beroende på hur mycket trä som använts i dem – och hur mycket koldioxid de därför lagrade. Gruppen med den minsta andelen trä lagrade 100 kg koldioxid per kvadratmeter, den mellersta 200 kg och gruppen med mest trä 300 kg.

Forskarna modellerade också takten med vilken en årsnivå av 55 Mt nås år 2040. År 2020 vore 10 procent av alla nya bostadshus av trä och flertalet av dem skulle höra till 100-gruppen och därmed lagra 2 Mt kol per år. Därefter skulle andelen växa med 2 procent per år till 2025, sedan med 3 procent per år till 2030, med 4 procent till 2035 och slutligen med 5 procent till 2040. Samtidigt skulle man övergå till att först bygga trähus i 200-gruppen och sedan trähus i 300-gruppen.

Energieffektivitet kräver mycket material

Energieffektivitet är det vanligaste måttet på hur ekologisk en byggnad är. Energieffektivitet kräver dock mera isolering, effektivt tillvaratagande av värme och bättre fönster. Till exempel nästan hälften av kolavtrycket hos ett nära nollenergihus uppstår redan innan man ens hunnit bo där.

När energin som används för boende till allt större del fås från förnybara källor blir byggfasens betydelse för miljöbelastningen allt viktigare.

"Certifikaten för gröna hus, såsom LEED och BREEAM, borde utvecklas så att de bättre beaktar klimatnyttan av träbyggande", säger Amiri.

En träbyggnad är ett långvarigare lager för kol än cellulosa eller kartong. Träkonstruktionerna hos en genomsnittlig finländsk villa av trä lagrar ca 30 ton koldioxid. Det motsvarar en genomsnittlig bilists koldioxidutsläpp under mer än tio år.

"Träbyggande är dock hållbart bara om träet kommer från hållbart odlade skogar", säger forskardoktor Juudit Ottelin.

Länk till forskningsartikeln

  • Publicerat:
  • Uppdaterad:

Läs fler nyheter

Kuvassa opiskelijoita kauppakorkeakoulun lukusalissa, Aalto-yliopisto/ Aino Huovio
Samarbete, Pressmeddelanden, Studier, Universitetet Publicerat:
Opiskelijoita pyöräilemässä kampuksella.
Campus, Universitetet Publicerat:

Dags att rösta! Hur ska vi använda 13 000 euro för att främja de studerandes välbefinnande?

I början av hösten 2023 fick de studerande komma med idéer för hur universitetet ska använda 13 000 euro för att främja de studerandes välbefinnande på campus. Nu är det dags att rösta fram en idé som ska förverkligas på campus under våren 2024 .
Forskning och konst Publicerat:

Anvisningar om god vetenskaplig praxis uppdaterats

Forskningsetiska delegationen (TENK) publicerade sina uppdaterade anvisningar om god vetenskaplig praxis i mars 2023. Tutkimuseettisen neuvottelukunnan (TENK) antama Hyvän tieteellisen käytännön ohjeistus (HTK-ohje) on uudistunut. Päivitystyö on toteutettu yhteistyössä tutkijoiden ja muiden sidosryhmien kanssa.
Ilkka Niemelä in his official black ceremony clothes giving speech
Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

Ilkka Niemeläs budskap till Finlands regering: Innovationer och den hållbara tillväxten försvinner om riktlinjerna för invandring genomförs

Internationaliseringen har påskyndat uppkomsten av nya innovationer och röjt banan för många finländska tillväxtföretag som fått sin början vid Aalto. Av Aalto-universitetets akademiska personal är redan nästan hälften från ett annat land än Finland och Aalto har studerande från över 100 länder.