Utställningen Hoppets laboratorium

Biträdande professor Jenni Partanen

"Jag studerar städer och i synnerhet överraskande förändringar i dem. Jag är intresserad av självorganisering hos komplexa system, det vill säga hur olika aktörers beslut och handlingar ackumuleras så att något stort och oväntat sker på stadsnivå.   

Överraskningar kan vara negativa eller positiva. Negativa effekter kan vara till exempel ökade trafikstockningar på en ringväg som fått en ny fil eller utflyttning från staden när invånare som lämnat sina hem på grund av nedskärningar i den sociala tryggheten inte kan hitta en förmånlig bostad. En positiv överraskning kan exempelvis vara att ett livligt företags- och fritidscentrum spontant växer fram på ett gammalt industriområde.   

Tack vare data, simuleringar och artificiell intelligens har vi mycket bättre möjligheter att förstå och förutse överraskningar och erbjuda sätt att undvika negativa överraskningar och främja positiva. Till exempel kunde överraskningar i trafiken förutses innan en ny väg byggs.   

Det är inte lätt att hålla sig positiv i denna värld. Själv är jag, kanske på grund av min karelska bakgrund, en evig optimist. Jag tror också att var och en av oss borde ha någonting som vi är redo att kämpa för. För mig är det frihet – frihet att uttrycka mig, tänka och utföra mitt akademiska arbete. Jag får styrka när jag ser rakryggade människor följa sina egna värderingar.    

Jag hoppas att det finns en drivkraft bland unga över hela världen att gå från dagens fokus på hårdhet och effektivitetsdiskurs till måttlighet, för människornas och planetens skull. Och att städerna om 20 år fungerar som en källa till välbefinnande – jämlikt för alla. I en sådan stad vill också jag leva."  

Biträdande professor Jose Lado

”Tillsammans med min forskningsgrupp planerar jag nya material som har kvantegenskaper i makroskopisk skala – i synnerhet egenskaper som inte förekommer i naturen men som inte heller förnekas av fysikens lagar. Ett exempel på detta är elektroners beteende som om de vore en tredjedel eller fjärdedel av en elektron.  

Frågan om vad vi skulle kunna ha som inte existerar är oerhört fascinerande för en forskare. På sätt och vis handlar det om att kontinuerligt flytta gränsen mellan det möjliga och det omöjliga.  

Nya kvantmaterial behövs för många praktiska tillämpningar. En av de mest omvälvande skulle vara att bygga en så kallad topologisk kvantdator. De flesta nuvarande kvantdatorer drivs av traditionella qubitar som är känsliga för fel. Topologiska qubitar skulle fungera felfritt, liksom även kvantdatorerna som byggs av dem.  

I Otnäs och hela Finland finns ett exceptionellt fint kvantekosystem: en utmärkt infrastruktur och forskare inom olika kvantområden som har ett nära samarbete. Jag tror att vi om 20 år kommer kunna bygga programmerbara, komplexa chips vars elementtillstånd kan justeras externt, till exempel mellan halvledare, supraledare och magnet. Sådana chip kan också möjliggöra fungerande topologiska datorer. Under min karriär har jag sett hur idéer som verkade omöjliga för fem år sedan genom gemensamma insatser har blivit verklighet, och det ger mig hopp."  

Professor Heikki Nieminen

"Mitt forskningsområde är innovationer inom medicinsk fysik och teknik. Jag har också lett Biodesign Finland sedan 2017, som är ett utbildnings- och innovationsprogram inom behovsbaserad medicinsk teknik och som har inrättats av Aalto, HUS och Helsingfors universitet.    

I programmet observerar forskare sjukhusverksamhet i flera veckor, identifierar de behov som kommer fram och skräddarsyr lösningar. För fortsatt utveckling väljs lösningar som har det tydligaste medicinska, globala behovet och därmed en marknad – och som är genomförbara.   

Programmet har samlat in 28 miljoner euro i finansiering på mindre än ett decennium, och hittills har det gett upphov till sju företag. De lösningar som utvecklats gäller bland annat mätning av syrebrist i hjärtat, smart igångsättning av förlossningar, förebyggande av tandsjukdomar samt tidig hörseldiagnos.   

Hopp har stor betydelse i mitt arbete – det är ju den medicinska teknikens uppgift att hjälpa till med återhämtning från sjukdomar och att lindra lidande. I framtiden vill vi också göra den medicinska tekniken mer miljövänlig. Klimatförändringen är en enorm hälsorisk, så det är viktigt att de lösningar vi har utvecklat inte spär på den.  

Jag tror att om 20 år kan många allvarliga sjukdomar förebyggas och behandlingen av cancer har förbättrats dramatiskt bland annat tack vare immunterapi. De ungas potential och vilja att göra världen till en bättre plats väcker också hopp hos mig. Att skydda våra egna barn och alla kommande generationer är en av vår generations viktigaste uppgifter."  

Professor Monika Österberg

"Jag undersöker tillsammans med min grupp hur lignin i trä och andra växter kan användas inom framtidens skogsindustri.  

Vi behöver nya produkter av högt förädlingsvärde vid sidan av massa, kartong och sågat virke, eftersom en hållbar skogsindustri behöver nå sitt nuvarande värde med mindre avverkning. Endast på detta sätt tryggar vi skogens kolsänkor och naturvärden för kommande generationer.  

Lignin utgör ungefär en fjärdedel av träets vikt, och för närvarande bränns den största delen av det som en energikälla. Lignin har dock många fina egenskaper: det stöter bort vatten och skyddar mot mikrober, UV-strålning och oxidation. Det finns värdefulla användningsområden, till exempel lim och ytbeläggningar. Lignin kan också göras till hårt kol, som är ett viktigt material i natriumjonbatterier.   

Jag önskar att om 20 år trä inte skulle brännas, utan att alla delar av det skulle användas på ett klokt sätt, även i nya tillämpningar såsom elektronik och diagnostik. Utöver den ekonomiska nyttan ökar de produkter som kommer från skogen Finlands och Europas försörjningsberedskap och självförsörjning, både när det gäller energi och material.  

Vetenskapen ger mig hopp: tack vare den lär vi oss allt mer om möjligheterna som trä erbjuder. Unga forskare väcker också hopp. De är så kloka och energiska att de säkert hittar sätt att rädda världen."  

Akademiforskare Johanna Ahola-Launonen

"Optimism ses ofta enbart som en positiv sak. Då förblir de negativa sidorna av optimism höljda i dunkel. Hopp kan dock ses som ett tveeggat svärd. Å ena sidan förenar det oss och bär oss framåt. Men allt hopp är inte enbart gott hopp. Hopp kan låsa tankarna, leda till att man undviker ansvar och dölja maktrelationer. I värsta fall kan hopp ta sig uttryck som passiverande maktutövning.  

Kritisk forskning om hopp är relativt nytt inom området.   

Människor lider av teknooptimism. Vi är så väldigt hoppfulla när det gäller vårt nuvarande sätt att agera och lösa problem. Vi tror att vi löser problemen genom att uppfinna nya teknologier. Det är dock så att hållbarhetskrisen inte kan lösas enbart med hjälp av teknologi. Inte en enda teknologisk uppfinning har lyckats minska den totala mängden energi och material som används. Uppfinningar har kunnat göra saker och ting mer effektiva, men när någonting blir mer effektivt eller grönt ökar konsumtionen av det. Tekniska lösningar räcker inte för att lösa ekologiska och sociala kriser utan att vi ändrar våra konsumtionsvanor.  

När vi talar om hopp eller optimism är det enligt mig viktigt att förstå att hopp kan ta sig uttryck på många olika sätt. Om vi bara sitter och väntar på att vi snart ska hitta på teknologi som gör att allt blir grönt är det ganska passiverande. Men det skulle också kunna finnas ett annat slags aktiverande hopp som skulle få en att vilja leva på ett sätt som inte tär på egna eller andras naturresurser."  

Biträdande professor Jiancheng Yang

"Jag studerar möjligheterna med AI inom hälso- och sjukvården. Vi utvecklar modeller och verktyg för experter inom området som gör det möjligt för dem att ställa snabbare och mer specifika diagnoser och behandla patienter ännu bättre.  

Våra AI-modeller har redan testats vid till exempel tidig screening av lungcancer.  Vid traditionell screening letar läkaren efter förändringar i snittbilder som tagits av patientens bröst, vilket även för en erfaren expert lätt kan ta fem minuter. AI går igenom bilderna på några sekunder och delar med sig av sina observationer till en läkare, vilket innebär att processen påskyndas avsevärt. På så sätt förbättras tillgängligheten för screening och människoliv kan räddas, eftersom prognosen för lungcancer som har diagnosticerats före symtom är betydligt bättre än om det görs efter att symtom uppkommit. AI gör också den komplicerade 3D-modellering som behövs för att planera lungoperationer på en bråkdel av den tid som en människa behöver.  

AI utvecklas så snabbt att det är svårt att förutsäga vad situationen är om ens ett år. Jag hoppas att vi tack vare AI om 20 år har digitala tvillingar av patienter och människokroppar samt modellvärldar som kan användas för att öva operationer samt testa och utveckla nya läkemedel. Jag hoppas också att vi har utbildat en ny generation forskare och företagare.  

Den största källan till hopp i mitt liv är mina nära och kära. När jag följer hur min tvååriga dotter växer upp och utvecklas är det magiskt. Ett människobarns sätt att lära sig är så unikt. "  

Professor Ewald Kibler

"Jag studerar entreprenörskap ur många olika synvinklar: vad entreprenörskap är och vad det kan göra för samhället. Viktiga teman är bland annat skapande och utveckling av ny affärsverksamhet, företagares välbefinnande och hållbart och humanitärt samt inkluderande entreprenörskap.  

Min forskning har bland annat visat att äldre företagare är exceptionellt innovativa och att bli entreprenör är den karriär som bäst förbättrar livskvaliteten i äldre år. Företagare lider också av mindre utmattning på arbetsplatsen, eftersom självständighet och möjlighet att förverkliga sina egna drömmar ökar uthålligheten och välbefinnandet. Det här är hoppingivande resultat nu när arbetslivet förändras och befolkningen åldras.  

Det finns en stark koppling mellan entreprenörskap och hopp: en företagare måste först föreställa sig sin önskade värld och sedan hitta sätt att uppnå den. Jag hoppas därför att entreprenörskap om 20 år kommer att erkännas som en viktig förändringskraft i samhället och ekonomin som alla har rätt till. Framgångsrika startupföretag inom teknologi får mycket medieutrymme, men deras andel av alla företag är endast omkring en procent. På lokal nivå har små företag och ensamföretagare en enorm betydelse för att bygga upp ekonomin och skapa jobb och välbefinnande.   

Själv får jag hopp från människorna jag arbetar med samt från möten och samarbeten med företagare i olika åldrar. Jag tror på företagarnas godhet och på att de vill använda sin makt för att främja det gemensamma bästa."  

Doktorand Ali Salloum

"Mitt forskningsområde är politisk polarisering och i synnerhet matematisk modellering av den samt användning av AI för att förstå fenomenet. Många har förvånat frågat mig hur en diplomingenjör vid Aalto-universitetet kan forska om politisk polarisering. Men vi lever ju i en extremt sammankopplad värld där varje person och varje grupp ständigt lämnar digitala fotavtryck. De ger lätt upphov till enorma datamassor som kräver teknisk kompetens för att kunna undersökas. För att få fram statistiskt signifikanta upptäckter i materialet måste matematiska modeller tillämpas.  

Polarisering sker mellan två grupper som i värsta fall inte tolererar varandra. Forskning visar att grupperna då kan se varandra ur mycket stereotypa perspektiv och uppfatta varandra som hotfulla.  

Polarisering kan också vara asymmetrisk, vilket innebär att i två splittrade bubblor försöker den ena ta ifrån den andra bubblan dess rättigheter. Under den fyraåriga granskningsperioden för vår forskargrupp har motsättningarna i Finland ökat kraftigt.  

Jag är privilegierad då jag får undersöka ett samhälleligt viktigt ämne och på ett lättfattligt sätt föra fram fenomen som hör ihop med det. Kunskap ökar förståelse, vilket innebär att ett så komplext ämne som motsättningar kanske inte längre känns lika skrämmande när det kan struktureras. Det skapar hopp för mig. Jag har också tur som undersöker ett ämne som både vanliga medborgare, experter, staten, många olika aktörer och även media är intresserade av.  

Ibland besöker jag gymnasier och talar om att bedriva forskning. De yngre generationerna jag möter är skärpta, intresserade och ställer rätt frågor. För mig skapar det hopp om att det i denna värld finns människor som är kritiska och nyfikna."  

Doktorand Ali Salloum