Meadows on the Otaniemi campus
The campus has several meadow areas.
Naturängar främjar mångfald
På Otnäs campus anläggs ängar strategiskt för att stödja lokala växtplatser och biologisk mångfald, vilket gör områdena ekologiskt värdefulla, visuellt vackra och till en fortsättning av det historiska landskapet. Fröna till ängsväxterna samlas in från närområdet för att säkerställa att växtarterna är lokalt anpassade och att de stöder kampen mot förlusten av biologisk mångfald.
Ängen som naturtyp består av örtartade växter och insekter – ängar har uppstått och anlagts på olika sätt vid olika tidpunkter.
På campus anläggs ängar planmässigt och växtplatser kartläggs noggrant. När naturväxter används i ängarna skapas visuellt vackra områden som också stöder det historiska arvet från Otnäs herrgård. Dessutom smälter de inhemska livsmiljöerna naturligt samman och stöder den lokala biologiska mångfalden.
Precis som ängar kan vårdade gräsmattor också jämföras med öppna livsmiljöer. När växtarter väljs så att de kan blomma igen efter att ha blivit klippta förbättras gräsmattans utseende. Gräsmattornas artdiversitet kan ökas genom att tillsätta blommande växtarter bland gräset. På campus görs all kompletterande sådd med fröblandningar från många blommande växter.
Man kan också jämföra öppna livsmiljöer med den mår som används på campus på grönområdena vid Dipoli. Mårens flora har förstärkts med frön från lokala naturväxter.
De lokala växtarterna utgör en stödpelare för ängar
För att värna om naturväxternas mångfald är det viktigt att använda växter med lokalt ursprung på ängarna, vilket bevarar den genetiska mångfalden. Det finns en risk för att växter som förs in från långt bort korspollineras med lokala populationer och specialiserade underarter, vilket kan försvaga den genetiska biodiversiteten och växternas anpassning till lokala förhållanden. Det kan försämra den genetiska mångfalden och växternas anpassning till lokala förhållanden.
Campusängar anläggs främst enligt kriterier för naturskyddsbiologi, med hänsyn till exempel till bekämpning av förlusten av biologisk mångfald. Fröna som sås och plantorna som planteras har i huvudsak samlats in på nära håll från ängen som anläggs. Exempelvis kan fröna och plantorna som planteras på ängen framför Marsio spåras till vilda växtplatser.
I Esbo och huvudstadsregionen finns fortfarande berg med ursprungliga växtarter. Frön till de växter som har såtts och plantats på ängen framför Marsio har till exempel samlats från klippor vid havet och inkluderar arter som käringtand, ängsvädd, strandvial, klibbglim, strandaster, rödblära och smällglim.
Under den stora eken på ängen finns en rad lundväxter som exempelvis buskstjärnblomma, stinksyska, rödblära, gullris och flenört.
Till ängen utanför Marsio har frön från t.ex. rockentrav, vårspärgel, vårbrodd, harmynta, styvmorsviol, sandnarv, fjällnejlika, gul fetknopp och kärleksört samlats in från klipporna i närheten. Ursprunget till backtimjanen kring Glitch-verket är från klipporna på Porkala udd i Kyrkslätt. Backtimjanen är den växtart som kommit längst ifrån till ängen utanför Marsio.
På campus finns naturängar utöver framför Marsio på flera platser, såsom nära Dipoli och A Grid.
Ängarnas roll i ekosystemet
Ängar är viktiga exempelvis för sällsynta och hotade arter, men de är trevliga även för alla användare av campus. Pollinerande insekter gynnas av omfattande och sammanhängande ängsnätverk där avståndet mellan ängarna är kort och där ängarna innehåller rikligt med blommande växter. Lämpliga boplatser, såsom rötträd, samt ett mångfald av växter som erbjuder näring stegvis, är viktiga för pollinerarna. Alla dessa faktorer har man strävat efter att beakta på campus.
I städerna har byggandet försvagat bestånden av ursprungliga naturväxter. Till exempel i huvudstadsregionen har skogar och berg förstörts på grund av byggandet. Den växande användningen av grönområden hotar vegetationen vid havsstränderna. Att samla frön från kvarvarande bestånd av sällsynta naturväxter och så dem på nya ängar är också ett sätt att säkerställa att växtarter vars bestånd krymper bevaras i staden.
Tack vare ängar kan bestånden av sällsynta växtarter stärkas och spridas till nya platser. Dessa nya livsmiljöer stöder det befintliga ängsnätverket och kan öka nätverkets konnektivitet så att insekter kan röra sig mellan livsmiljöer.
Gällande ängar, liksom all annan natur, bör man dock beakta att de också ska existera på egna villkor och vara lämpligt oförutsägbara. Naturen sprider sig, formas och blandas, och människor och landskapsplanering kan inte alltid påverka den på förhand.
Naturen i centrum i Aaltos campusplan
Träden i Otnäs herrgårdsområde var viktiga för Alvar Aalto.
Hållbarhet
Vid Aalto producerar vi information och tar fram lösningar som möjliggör välbefinnande inom gränserna för jordens kapacitet. Hos oss får du lära dig, undersöka och göra betydelsefulla saker i en unik miljö: Vi kombinerar kompetens inom vetenskap, konst, teknologi och ekonomi för att utveckla kreativa lösningar på världens och mänsklighetens största utmaningar, som t.ex. klimatkrisen.
Vi är en gemenskap som består av tusentals studerande, forskare och experter som har den rätta passionen och sakkunskapen både för att hitta de stora lösningarna på systemnivå och för att utveckla nya innovationer som snabbt kan tas i bruk.
Läs fler nyheter
Tillgängliga rutter i Aalto Space -applikationen
Du kan också välja en tillgänglig rutt för navigering på campus.
Återvinningskampanjen är avslutad – arbetet fortsätter!
Koko yliopiston laajuinen kierrätys- ja lajittelukampanja päättyi syyskuun 2025 loppuun.
Marius Anger uppmuntrar teamkollegor att dela olika perspektiv
I serien "100 ord" berättar doktoranden och ordföranden för Aallonhuiput hur han främjar jämlikhet, mångfald och inkludering i sitt arbete.