Nyheter

Ängar uppstår inte av en slump – campusnaturen anläggs med omsorg

Ängar är värdefulla för den biologiska mångfalden. På campus är varje äng också en platsanpassad lösning där man tar hänsyn till marken, växtplatsen, landskapets historia, områdets användning – och, när det gäller ängen vid Marsio, särskilt det närliggande konstverket.
Marsion niitty, lähikuva

Ängar anläggs inte på campus enbart för att de är värdefulla för den biologiska mångfalden. Varje äng är också en platsanpassad lösning där man tar hänsyn till marken, växtplatsen, landskapets historia, områdets användning – och, när det gäller ängen vid Marsio, särskilt det närliggande konstverket. Det var naturligt att anlägga en äng för nya livsmiljöer, skapad av frön och plantor från finländska vilda växter, just på denna centrala plats på campus. 

Det är dock inte vanligt att alltmer sällsynta eller i vissa fall till och med hotade arter används som en del av den byggda miljön. Vid Marsios äng görs till exempel även en uppföljning av utvecklingen av den mikrobiologiska aktiviteten i växtunderlaget i marken samt av hur växtlighetens täckningsgrad utvecklas. På så sätt blir det senare lättare att förstå vilka lösningar som ger bäst resultat när man anlägger ängar för nya livsmiljöer, när målet är att skapa ängar som snabbt utvecklas mot ett gott ekologiskt tillstånd.

Niitty ja taideteos
En nyanlagd äng och ett konstverk. Bild: Minttu Somervuori / ACRE.

De lokala förhållandena styr planeringen av ängarna

havsstränder och mossar är av naturen öppna, beständiga livsmiljöer, men den största delen av de ängar som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden har uppstått genom traditionell boskapsskötsel: de livsmiljöer som skapats genom bete är traditionella kulturbiotoper på landsbygden. På campus avses med ”betare” gräsklippare samt andra mänskliga ingrepp. 

Under de senaste åren har man konstaterat att inte alla tidigare naturlösningar på campusområdet har stöttat områdets landskapsmässiga mål i alla avseenden. Strävan har varit att anpassa och utveckla dessa områden mot mer hållbara resultat, bland annat genom att anlägga små ängar med växter som är naturligt lämpade för områdena. Växtfrön har samlats in från närliggande områden, och de olika områdenas krav har noggrant beaktats, såsom livsmiljöer med solbelyst eller torr, karg mark. När det gäller naturområden på campus handlar det ofta om att hitta en balans mellan biologisk mångfald, markanvändning, landskapsmässiga mål och de resurser som finns tillgängliga för det dagliga underhållet.

Nya livsmiljöer stärker den biologiska mångfalden

Genom ängar för nya livsmiljöer kan man också säkerställa fortbeståndet av inhemska ängsväxtarter som annars riskerar att minska. Att samla in frön från de återstående förekomsterna av sällsynta inhemska växter och så dem på nya ängar är ett sätt att säkerställa att växtarter som är på tillbakagång bevaras i staden. Ängarna bidrar till att stärka och utvidga bestånden av sällsynta arter till nya platser, och dessa nya livsmiljöer stöder det befintliga nätverket av ängar och kan potentiellt öka dess sammanhängande karaktär, så att insekter kan förflytta sig från en livsmiljö till en annan. Det är intressant att följa utvecklingen av nya ängar även ur insekternas perspektiv: hur deras artmångfald och förekomst stabiliseras och vilka samhällen som med tiden bildas på de öppna, solbelysta ängarna i den nya miljön.

Marsion edustan niitty
Plantering av Marsio-ängen sommaren 2025. Bild: Milla Uusitalo / ACRE.

I Esbo och i huvudstadsregionen finns det fortfarande ganska många klippområden där inhemska växtarter växer. Frön till ängen framför Marsio-byggnaden samlades in från närliggande klippområden och strandkanter, dock med hänsyn till att de vilda bestånden även i framtiden ska kunna frodas. Vid planeringen av campusets växtbestånd utgår man från arters naturliga krav på växtplats, lokala naturtyper och landskapets historia. På så sätt kan man ta fram lösningar som är anpassade just till den platsen.

Marsion niitty, vaiheessa
Marsios äng under olika stadier. Bild: Minttu Somervuori / ACRE.

När det gäller ängen vid Marsio har det varit viktigt att beakta campus centrala läge samt samspelet mellan konstverket på ängen och dess omgivning. Ängen har anlagts med låga växter så att de inte tar plats från konstverket. Under den stora eken har man planterat arter som förekommer i lövskogar, såsom vårstjärna, rödblära, gullris och ekbräken. 

  • Uppdaterad:
  • Publicerat:
Dela
URL kopierat

Läs fler nyheter

Flygvy över en böjd tegelbyggnad på campus med stigar, träd och sjö i disigt ljus
Utnämningar, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

Vi söker en ny rektor

Aalto-universitetet är mer än en arbetsplats. Det är också en öppen gemenskap som bygger en hållbar framtid för kommande generationer.
Läppäri. Kuva: Kalle Kataila
Studier, Universitetet Publicerat:

Driftstörningen i universitetets webbtjänster huvudsakligen åtgärdat

En del av Aalto-universitetets webbtjänster var stängda på onsdagen.
""
Studier, Universitetet Publicerat:

Varje trappsteg tar dig närmare toppen – delta i UniSports Mount Everest-utmaning i HeiaHeia

Aalto-universitetets studenter och personal firar årets Trappstegdagar med en gemensam resa mot toppen av Mount Everest. UniSports nya hälsoapp HeiaHeia inspirerar till rörelse i vardagen, gör välmåendeinsatser synliga och får hela gemenskapen att delta i den gemensamma utmaningen.
Kampuskysely
Campus, Studier, Universitetet Publicerat:

Svara på campusenkäten och hjälp oss utveckla campus

Hur väl stödjer campus arbete och studier? Svara på campusenkäten och berätta om dina erfarenheter. Biobiljetter lottas ut bland de svarande.