Services

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.

Hur kan läs- och skrivsvårigheter påverka studierna?

Läsningen går långsamt och är tidskrävande. Därtill kan det också uppstå fel i läsningen. Den studerande kan också ha svårigheter med läsförståelsen och att hitta det centrala innehållet i en text, vilket gör att läsningen går långsammare. Skrivandet kan gå långsammare, eftersom det är svårare att producera text och strukturera helheter. Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig ofta också vid användning av främmande språk, särskilt vad gäller läsning, skrivande och stavning. Korttidsminnet, d.v.s. arbetsminnet, kan vara nedsatt, vilket kan leda till att det är svårt att komma ihåg långa anvisningar.

Tips för handledning

  • Hjälp den studerande att hitta lämpliga studietekniker. Se följande tips på studiepsykologernas webbsida: Studiekompetens | Aalto-universitetet.
  • Se till att handledningen är lugn och tydlig. Ge den studerande tid att i lugn och ro bekanta sig med det material du ger.

Kurspraxis

  • Se till att läsordningar och tidtabeller är tydliga och lättlästa.
  • Låt i mån av möjlighet den studerande bekanta sig med kursmaterialet i förväg. Omvänd undervisning (flipped classroom), där den studerande sätter sig in i materialet före undervisningstillfället, kan vara en bra lösning.
  • Ge tillgång till föreläsningsmaterialet i god tid före föreläsningen. Om den studerande har fått föreläsningsmaterialet i förväg är det lättare att hänga med, eftersom hen då inte behöver koncentrera sig lika mycket på att skriva anteckningar. 
  • Presentera föreläsningsstrukturen i föreläsningsmaterialet. Om den studerande får sätta sig in i föreläsningsstrukturen i förväg blir det också lättare att förstå hur innehållet är strukturerat.
  • Ge inte sådana uppgifter som kräver att den studerande ska läsa stora mängder text i samband med ett undervisningstillfälle eller en annan situation där det råder tidspress.
  • Hjälp den studerande att reservera tillräckligt med tid för de uppgifter som ingår i kursen genom att tydligt berätta om dem i förväg, och ge vid behov tilläggstid för inlämning av skriftliga uppgifter.
  • Uppmuntra den studerande att prova olika sätt att förbereda sig för tentamen, såsom att utnyttja kamratstöd eller studera i grupp.
  • Tillåt användning av hjälpmedel. De flesta moderna hjälpmedel, såsom olika läs- eller inspelningsprogram, fungerar på smarttelefon eller surfplatta.
  • Kontrollera i god tid att kursmaterialet och litteraturen finns i en sådan form som passar det hjälpmedel som den studerande använder. Exempelvis pdf-filer fungerar på många apparater. Kursböcker kan finnas som e-böcker vid Aalto-universitetets lärcenter. Lärcentret hjälper också till med användningen av tjänsten Celia, som publicerar tillgänglig litteratur.
  • Satsa på kursmaterial som är tydligt och entydigt. Kontrollera att anvisningar som ges på olika ställen stämmer överens.
  • Använd en font som är tillräckligt stor (till exempel 12 pt), tydlig och utan seriffer (till exempel Arial), och använd tillräckligt stort radavstånd.

Undervisningssituationer

  • Ta hänsyn till att den studerande kan behöva använda ljud- och/eller bildupptagning i sina studier. Den studerande har rätt att göra upptagningar för eget bruk, men inte att publicera dem utan tillstånd. Det är bra om läraren och den studerande tillsammans kan komma överens om vilka regler som gäller för upptagning.
  • Att skriva på tavlan och prata samtidigt kan inverka negativt på koncentrationen och lärandet hos den studerande. Kom också ihåg att prata lugnt och tydligt.
  • Spjälka upp innehållet i mindre delar och ge anvisningar steg för steg.
  • Strukturera de helheter som ingår i föreläsningen. Presentera huvudinnehållet i början och sammanställ det i slutet, och i övergångar om det är fråga om en lång föreläsning.
  • Använd exempel, berättelser och diskussion som anknyter till innehållet. Illustrera och visa, utöver att prata.

Tentamina och bedömning

  • Ta hänsyn till flexibla och alternativa arbetssätt redan när du planerar undervisningen. Skulle en alternativ bedömningsform lämpa sig för alla studerande på kursen? I stället för traditionell tentamen kan du använda exempelvis muntliga prov, föredrag, projektarbete och hemtentamen som görs på dator och som kan innefatta olika typer av material, program eller video.
  • Ge tydliga anvisningar och uppgifter. Dessa kan även ges i ljudform i stället för skriftligt.
  • En studerande med läs- och skrivsvårigheter behöver ofta tilläggstid, eftersom läsningen och skrivandet fungerar långsammare. Behovet av tilläggstid är större i uppgifter som har kort tidsfrist eller innefattar mycket läsande och skrivande. Vid Aalto kan en studerande få en (1) timmes tilläggstid vid tentamen.
  • Det hjälper om den studerande får skriva tentamen på dator och använda ett korrekturläsningsprogram. Om den studerande får skriva och bearbeta sitt tentamenssvar på dator blir det också lättare att skriva ett mer uttömmande svar.
  • Uppmuntra den studerande att använda hjälpmedel vid tentamen, t.ex. färgade överlägg som underlättar läsningen eller olika datorprogram.
  • Dra inte av poäng för läs- eller skrivfel, och erbjud sådan bedömning där skrivfel inte inverkar negativt på resultatet.

Individuella studiearrangemang

Kirjoittava opiskelija luennolla

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.

Tjänster
Opiskelija kirjoittaa

Perceptionssvårigheter

Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.

Tjänster
Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Autismspektrumstörning

Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Affektiva störningar

Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Tjänster
Ryhmä opiskelijoita

Ångest och nervositet

Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.

Tjänster
Kolmen opiskelijan ryhmä Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Panikattack och panikångest

Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.

Tjänster
Aallon uudet opiskelijat luennolla

Individuella studiearrangemang

Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.

Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.

Tjänster

Respons

Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang

Ge respons
MIDE_Aalto_Forum_15102013_photo_by_lasse_lecklin_10
This service is provided by:

Learning Services

Did you find what you were looking for? If not, please contact us.
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat