Services

Affektiva störningar

Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom. Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Depression

Med depression avses en nedstämd sinnesstämning, sorgmod och/eller likgiltighet som har hållit i sig en längre tid. En deprimerad person har negativa tankar om sig själv, om framtiden och om den omgivande världen. Även irritation och ilska kan vara förknippat med depression. En deprimerad person har svårt att njuta av vardagliga ting, såsom att träffa vänner eller att lyckas med en uppgift. Det kan förekomma ökade sömnproblem, antingen att det blir svårt att sova eller att man sover för mycket. Vid en svårare depression kan det även uppstå tankar eller förhoppningar om att livet ska ta slut, eller till och med självmordstankar. Depressionssymtomen kan variera i styrka, och bra perioder kan avlösas av sämre perioder. 

Det har konstaterats att många unga som lider av depression också samtidigt lider av något annat problem. De vanligaste problemen är missbruk, koncentrationssvårigheter och beteendestörningar samt ätstörningar och ångeststörningar.

För en deprimerad person är det viktigt att stanna upp och känna efter hur måendet påverkas av olika handlingssätt och styra sitt beteende i enlighet med det. Framför allt är det viktigt att ta hänsyn till den egna orken. Det är viktigt att diskutera med den studerande om hens behov i den rådande situationen. Socialt stöd i och utanför studierna är mycket viktigt, men för många kan förmågan att skapa och upprätthålla sociala relationer vara tillfälligt nedsatt.

Bipolär sjukdom

Ungefär 1 % av alla vuxna har bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom kännetecknas av perioder av depression som varvas med perioder av mani eller hypomani. Växlingarna i sinnesstämningen ses alltid i förhållande till individens unika personlighet. Mani innebär en period av förhöjd sinnesstämning som tydligt avviker från det normala och som kännetecknas av ökad energi, pratsamhet och snabbare tankeaktivitet, men samtidigt av ansvarslöst beteende och ett minskat sömnbehov. En person som beter sig maniskt ser inte nödvändigtvis själv sitt beteende som problematiskt och kan vara motvillig att se tillståndet som skadligt för hen själv. Hypomani är mildare än mani (symtomen är en grad mildare). Många som lider av sjukdomen är helt symtomfria mellan sjukdomsperioderna. 

Belastande uppgifter, såsom ett studieprojekt som orsakar särskilt mycket stress, kan förvärra depressionssymtomen. För en person med bipolär sjukdom är det viktigt att utveckla sin stresshanteringsförmåga. Därtill är det viktigt att en person med bipolär sjukdom får stöd av sina närmaste.

Hur kan affektiva störningar påverka studierna?

Psykisk ohälsa och rusmedelsproblem kan vara kopplade till att den studerande känner sig belastad och stressad i sina studier. Å andra sidan kan symtomen försämra studieförmågan och öka risken för att studierna drar ut på tiden eller avbryts samt göra det svårare att komma ut i arbetslivet. Tjänster som främjar de studerandes psykiska hälsa och som erbjuder stöd och vård ska beakta de särdrag som är förknippade med studier samt stöda studieförmågan. 

Psykisk ohälsa inverkar inte nödvändigtvis alltid på studierna. Ett vacklande mående kan dock ta sig uttryck i insomnings- och sömnsvårigheter samt nervositet som gör det svårt att upprätthålla rutiner i vardagen, vilket i sin tur kan leda till problem med koncentrationen och lärandet. Mediciner kan ge biverkningar, såsom koncentrationssvårigheter eller trötthet, som också kan påverka studierna. Varje studerandes situation är dock unik. Samma diagnos innebär inte samma behov när det kommer till studier och lärande.

Läraren kan genom sitt beteende och uppmuntran sänka den studerandes tröskel för att komma och berätta om sina utmaningar och vilken typ av stöd som hen eventuellt behöver i sina studier. Ett förändrat beteende hos en studerande kan väcka personalens eller andra studerandes uppmärksamhet och leda till diskussion. Det är alltid bra att börja en diskussion med frågan ”Hur mår du?”.

Uppmuntra den studerande att ta del av tjänster för studerande med psykisk ohälsa, om hen inte redan får den hjälp hen behöver. SHVS erbjuder icke-brådskande vård för studerande med psykisk ohälsa, medan brådskande vård finns att tillgå inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Tips för handledning

  • Diskutera med den studerande vad som känns svårt i studierna och vad som skulle kunna underlätta situationen.
  • Betona vikten av realistiska planer, och ställ mål och krav i förhållande till den studerandes resurser och det stöd som finns att tillgå. Både mani och depression kan leda till att den studerande överskattar mängden kurser hen kan genomföra. En för stor belastning leder till att varken studierna eller tillfrisknandet går framåt. Att framskrida sakta men säkert främjar den studerandes välbefinnande och ger också upplevelser av att lyckas.
  • Stora förändringar i vardagen kan vara mycket belastande. Hjälp den studerande att söka stöd och någon att prata med när hen till exempel förbereder sig inför arbetspraktik eller studentutbyte. Till exempel en studiepsykolog kan vara en sådan samtalspartner.
  • Påminn den studerande om att det också med tanke på studierna är viktigt att sköta om sitt välbefinnande genom att till exempel reservera tid för socialt umgänge, motion och fritidsintressen.
  • Visa stöd för den studerandes egna metoder om de visat sig fungera.
  • Uppmuntra den studerande att prova olika sätt att studera.
  • Hjälp den studerande att göra och uppdatera en realistisk tidtabell för studierna.
  • Ta reda på om den studerande behöver extra stöd för skriftliga arbeten, i synnerhet lärdomsprov.
  • Uppmuntra det som den studerande redan kan eller det hen är bra på.
  • Kom överens om en uppföljningsträff, om det är möjligt.
  • Kom överens med den studerande om en tidtabell som ger tillräckligt med utrymme för återhämtning (inklusive pauser och lediga dagar).

Kurspraxis

  • Studierna underlättas av att undervisningen är så tillgänglig som möjligt:
  • Den studerande kan behöva tilläggstid för inlämning av uppgifter även under kursens gång, om hens mående leder till att studietakten minskar.
  • Kontrollera att inlämningstiderna också möjliggör återhämtning under kursens gång. Placera inte inlämningsdatumen för tätt, och ta hänsyn till att de studerande ofta också genomför andra kurser samtidigt.
    • arbetssätten och tidtabellerna är flexibla
    • materialen är lättillgängliga  
    • det erbjuds individuellt stöd och att den studerande är medveten om denna möjlighet
    • undervisningssituationerna kännetecknas av en trygg, inkluderande, öppen och lugn atmosfär, där det finns en acceptans för att alla inte vill synas och höras lika mycket och för att det finns många olika sätt att delta

Tentamina och bedömning

Vad gäller tentamina och bedömning är det bra att beakta följande:

  • En lugn sittplats kan vara nödvändig. 
  • Diskutera vid behov vilka arrangemang som gäller för grupparbete, såsom seminarier, tutorverksamhet och verkstäder.

Individuella studiearrangemang

Kirjoittava opiskelija luennolla

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten, och 6 % av finländska högskolestuderande har diagnostiserats med läs- och skrivsvårigheter (SHVS KOTT, 2021). Läs- och skrivsvårigheter innebär särskilda svårigheter att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter kännetecknas av svårigheter att känna igen och hantera språkljud, d.v.s. fonologisk information.

Tjänster
Opiskelija kirjoittaa

Perceptionssvårigheter

Med perceptionssvårigheter avses svårigheter att ta in eller bearbeta synintryck och rumslig information samt bilda uppfattningar som stöder det egna beteendet. I praktiken kan en studerande med perceptionssvårigheter ha svårt att röra sig i studiemiljön och hitta undervisningslokaler samt klara av uppgifter som kräver förmåga att känna igen eller montera föremål eller förmåga att uppfatta rum och figurer.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

Aktivitets- och uppmärksamhetsproblem kan yttra sig till exempel i samband med uppgifter som kräver förmåga att bibehålla koncentrationen eller organisera sina studier självständigt.

Tjänster
Opiskelija Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Autismspektrumstörning

Med autismspektrum avses en rad olika neurobiologiska funktionsnedsättningar som påverkar hur en person kommunicerar och interagerar med andra människor samt hur hen uppfattar och upplever sin omgivning. Det handlar om ett livslångt tillstånd som beror på att det centrala nervsystemet har utvecklats på ett annorlunda sätt.

Tjänster
Opiskelijoita Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Affektiva störningar

Med affektiva störningar avses i första hand depression, men också till exempel bipolär sjukdom.
Av de affektiva störningarna är i synnerhet depression mycket vanligt bland unga vuxna. Det är viktigt att den studerande värnar om sin ork och ser till att få tillräckligt med återhämtning från studierna.

Tjänster
Ryhmä opiskelijoita

Ångest och nervositet

Ångest innebär ett tillstånd där en person upplever känslor av nervositet, rastlöshet och oro. Att känna tillfällig och kortvarig ångest och nervositet i samband med till exempel en presentation är ett mycket vanligt och naturligt fenomen bland studerande.

Tjänster
Kolmen opiskelijan ryhmä Harald Herlin -oppimiskeskuksessa

Panikattack och panikångest

Med paniksyndrom avses återkommande panikattacker, d.v.s. plötsliga och mycket starka upplevelser av ångest. Panikattacker kan uppstå i enskilda sammanhang eller vara förknippade med ångest. Panikattacker är rätt vanliga: ungefär 10–15 % av alla människor får en panikattack någon gång under sitt liv.

Tjänster
Aallon uudet opiskelijat luennolla

Individuella studiearrangemang

Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.

Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.

Tjänster

Respons

Respons, kommentarer och frågor gällande individuella studiearrangemang

Ge respons
MIDE_Aalto_Forum_15102013_photo_by_lasse_lecklin_10
This service is provided by:

Learning Services

Did you find what you were looking for? If not, please contact us.
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat