Från by till campus

Under århundradenas lopp har Otnäs haft perioder av såväl bygemenskap, herrgårdar som Teknologbyn. Vi frågade en alumn, en studerande och ett företag hur de ser på dagens Otnäs.
Dipoli Käpy sisäänkäynti Kuva: Tuomas Uusheimo / Aalto-yliopisto
Bild: Tuomas Uusheimo / Aalto-universitetet

I dag utvecklas Otnäs tillsammans med dess gamla grannar sedan urminnes tider, Helsingfors och Esbo. 

Bredvikens omgivning, västra delen av Helsingfors udde och östra delen av Esbo bildar tillsammans en koncentration av vetenskap, konst och ekonomi som har stor betydelse för hela Finland. Samarbetet mellan städerna, Helsingfors universitet, VTT och andra forsknings- och företagspartner i omgivningen gör området till en av Europas mest betydande motorer inom kultur och vetenskap. På Esbosidan har Otnäs Kägeludden och Hagalund som grannar. Man vill skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för att bo, arbeta och röra sig i området. 

– Med tiden hoppas man att företagsvärlden i Otnäs och på Kägeludden och Hagalunds trädgårdsstad ska växa samman och bilda en livskraftig helhet. Där bedrivs samarbete mellan staden och stadsinvånarna, Aalto-universitetet och forskningsinstitutionerna samt företag av alla storlekar, säger Esbo stadsdirektör Jukka Mäkelä

Metron möjliggör studier och arbete i Otnäs för alla som bor nära metrostationerna i huvudstadsregionen och på 2020-talet kommer den tvärgående kollektivtrafiken att bli smidigare tack vare snabbspårvägen Spår-Jokern mellan Otnäs och Östra centrum. 

Mäkelä ser det som lovande att området nu utvecklas utifrån mitten. 

– Otnäs nya urbana centrum är väsentligt. Metron ger en ingång till det och samlar de olika aktörerna omkring sig. 

A Grid brand Kuva: Unto Rautio

I de tidigare lokalerna för Högskolan för elektroteknik finns numera centret för tillväxtföretag A Grid. Till A Grids nykomlingar hör bland annat FN:s teknik- och innovationslaboratorium, Europeiska rymdorganisationens och Aalto Startup Centers accelerator, samt ett flertal företag, som Surgify, Reaktor Space Lab och Mehackit. Bild: Unto Rautio / Aalto-universitetet

Staden utvecklas i växelverkan 

Studietiden – studierna och studentkåren – vid Tekniska högskolan i Otnäs gav Jukka Mäkelä goda minnen och en bra vägkost för livet. 

Verksamheten då var samhällsinriktad, och nu deltar Esbo stad i att utveckla markanvändningen i Otnäs i samarbete med forskarsamhället, invånarna och företagen. Under de närmaste åren kommer det t.ex. att byggas studentbostäder i samarbete mellan Esbo stad, Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas och Aalto-universitetets studentkår AUS. Den sista har också låtit bygga bostäder på Busholmen i Helsingfors. 

Otnäsområdets betydelse växer. Spårförbindelserna gör områdets tjänster samt de kreativa och vetenskapliga områdena tillgängliga för alla. 

När Esboborna tillfrågades om vad de skulle vilja beakta i utvecklingen av staden var det två faktorer som toppade listan: naturen och säkerheten. Samma värden – områdenas närmiljö, Natura-området, havet och ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt trygga boendemiljöer – gäller enligt Mäkelä också i utvecklingen av Otnäs, Kägeludden och Hagalund. 

– Det är viktigt med en dialog som iakttar områdets och dess invånares värden. Jag tror att en verkligt positiv utveckling är i gång. 

En unik plats att bo och leva på 

Rosa Väisänen, arkitekt som ännu ska skriva sitt diplomarbete, är en av de otaliga studerande som bor i Otnäs under sin studietid. Hon verkar som sakkunnig i Aalto-universitetets studentkår (AUS) i ärenden som berör internationella och nya studerande. Särskilt frågor som gäller boende och välfärd är viktiga för henne. 

– I AUS vill vi garantera att alla studerande som vill, får en möjlighet att bo förmånligt i Otnäs. 

Det bor sammanlagt kring 3 000 studerande i de 2 200 bostäder som tillhör Hoas och AUS samt i andra aktörers bostäder i Otnäs. Målet är att det ska finnas upp till 10 000 invånare i området år 2050. Det här kräver tusentals nya bostäder. 

De nya studentbostäderna är i regel ettor, men kollektivt boende uppmuntras. 

– Det kan vara berikande att också dela vardagen i cellbostäder. Det finns goda erfarenheter vid Aalto av grupper på 5–10 personer som delar vardagen och studielivet, och har till exempel gemensamma filmkvällar. 

Naturen, landsbygdslandskapet och parkerna har under flera sekel varit en oskiljbar del av Otnäs. Rosa Väisäsen välkomnar en stadsliknande utveckling, men den ska ske på ett sätt som respekterar naturen. 

– Otnäs är ett unikt ställe att bo på och närheten till naturen ökar också välfärden. Vår ambition inom AUS är att göra studerandenas vardag till den bästa i världen så att var och en kan koncentrera sig på att utöka sin kompetens. 

Alvarinaukio Kuva: Mikko Raskinen / Aalto-yliopisto

Från Aaltouniversitetets studentkårs kontor i det gamla köpcentret öppnar sig en vy mot den sida av Alvarplatsen där lärcentret ligger och förbi den nya metrostationen mot kemiteknikens byggnader. I båda riktningarna kantas gångvägarna av lummiga lindar, som har sina rötter i herrgårdsperioden från slutet av 1800-talet. Bild: Mikko Raskinen / Aalto-universitetet

Kreativ teknologi och kollisioner 

Dagens Otnäs är en energisk koncentration av toppforskning, undervisning och den innovationsmiljö som omger campus hjärta – och lockar även företag. Ett av dem är Mehackit, ett tillväxtföretag som erbjuder ungdomar kurser i kreativ teknologi. 

Tusentals högstadie- och gymnasieelever har redan deltagit i Mehackits kurser i musik- och bildkonstprogrammering samt elektronik. Nu vill företaget också satsa på aktiva, intresserade lärare och på online-kurser. 

I tillväxtcentret A Grid fick Mehackit flexibla lokaler, där det finns både kontor och en egen studio. Teknikansvariga Sanna Reponen säger att läget också ger synergifördelar. 

– Vi uppskattar direkta kontakter och samarbete med högskolorna vid Aalto och närheten till andra företag. 

Även startup-kulturen som på ett naturligt sätt för samman företagen har sin betydelse. 

– Tröskeln här är låg för att ta kontakt med andra startup-företagare, med vilka man kan utbyta information och utveckla samarbete – eller som man kan be om hjälp. Vi fick också goda erfarenheter av mentorverksamhet i xEdu-acceleratorn, trots att vi själva inte producerar lärandeapplikationer utan fokuserar på pedagogik och innehåll i teknologiundervisning. 

Reponen, som har tagit examen från Aaltos Medielaboratorium och har arbetat på Vetenskapscentret Heureka, nämner Aaltos Fablab som en bra mötesplats. Det är en öppen verkstad, där man kan bedriva småskalig digital framställning. 

– Maker-kulturen på platser i stil med Fablab ligger oss nära. Vi är också intresserade av föreläsningar, verkstäder och andra tillställningar där vi kan träffa potentiella samarbetspartner och låta olika saker kollidera. 

Hur ser visionen för området ut ur Mehackits perspektiv? 

– Otnäs skulle kunna vara en livlig plattform för företag som arbetar med lärande och undervisning. Samarbetet skulle fungera fint i riktning mot olika utbildningsstadier, från småbarnspedagogik till högskoleutbildning, och där skulle också företag i den tredje sektorn medverka. 

Modellen Skolan som tjänst inspirerar 

Genom Skolan som tjänst -modellen har de finska gymnasierna i Gäddvik och Norra Hagalund kunnat etablera sig på campus. Snart kommer också en grund-skola att hitta sin plats i Otnäs. Modellen härstammar från Aalto-universitetet. Idén är att skolomgivningen utgör en platt-form för gemensamt tänkande och socialt lärande, där man tar tillvara de fysiska lokalerna och pedagogiska möjligheterna i en miljö. Universitetet erbjuder skolorna tjänster.

Gymnasieeleverna får till exempel använda campusområdets laboratorier och de gemensamma matsals- och motionstjänsterna. På det här sättet får de en uppfattning om vilka möjligheter till fortsatta studier som finns och om vad företag sysslar med. Universitetet har också gjort en del kurser tillgäng-liga för gymnasister. I gengäld har universitetslärarna fått pedagogisk utbildning. Modellen Skolan som tjänst har gett goda, mätbara resultat och utvecklingsarbetet fortsätter. Målet är att göra småbarnspedagogiken och grundskolan till-gängliga också för att tillmötesgå behoven hos forskare som kom-mer från utlandet och är anställda avföretagen. 

Text: Anne Tapanainen

Huvud bild: Den viktigaste platsen för många som studerat i Otnäs är Dipoli, ritat av Reima och Raili Pietilä och byggt 1966. Ända fram till 1993 var det platsen för Tekniska högskolans sekretariat, matsal och fester.

Artikeln publicerades ursprungligen i december 2018 på Aalto-universitetets campus tidningen.

Aalto-universitetets campus tidning

Otnäs har under åren utvecklats till ett alltmer levande och öppet kollektiv – till ett helt unikt ställe i Europa. De senaste förnyelserna har gjort vårt campus till ett hem för hela Aalto-samfundet.

Läs mer
Aalto-yliopiston kampus -lehden kannet journal covers

Relaterade nyheter

Raide-Jokeri havainnekuva Ainonaukio, Otaniemi Kuva: Raide-Jokeri
Campus, Universitetet Publicerat:

Spårjokerns byggnadsarbete inleds 3 juni på Marvägen

Byggnadsarbetet inleds med fällning av träd i maj.
Kauppakorkeakoulun rakennuksen julkinen taide Kuva: Mikko Raskinen
Campus, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

Handelshögskolans samling av offentlig konst undersöker den mänskliga naturen och dess dynamik

Samlingen bygger på enprocentsprincipen och dess tema är Human Approach.
Aalto-yliopisto Töölö juhlasali Kuva: Aki-Pekka Sinikoski
Campus, Pressmeddelanden, Universitetet Publicerat:

Renoveringen av Aalto-universitetets handelshögskolas gamla huvudbyggnad inleds

Den ikoniska byggnaden som ligger i Tölö i Helsingfors renoveras och får ett nytt namn.
Aalto Space Kuva: Hannes Huotari
Campus Publicerat:

Appen Aalto Space utvecklas och omfattar allt fler byggnader

Under hösten 2018 har mobilapplikationen Aalto Space kompletterats med såväl autentisering av användarkategorierna anställda, företag och campusanvändare som flera funktioner som gör användningen lättare.
  • Publicerat:
  • Uppdaterad:
Dela
URL kopierat