En mångvetenskaplig forskargrupp vid Aalto-universitetet undersöker hjärnans funktion
15.03.2010
Forskarna inom projektet aivoAALTO presenterade Aalto-universitetets mångvetenskapliga hjärnforskning på en allmän föreläsning torsdagen 11.3 i Otnäs. Projektledaren för aivoAALTO, akademiprofessor Riitta Hari inledde föreläsningen med att presentera metoder för hjärnavbildning. Vidare fick publiken höra om hjärnans anpassningsförmåga och om användning av ekonomivetenskapliga metoder och film inom hjärnforskningen.
Den mest kända hjärnavbildningsmetoden är magnetisk resonanstomografi (vardagligt kallat magnetröntgen), som baserar sig på egenskaper hos vätekärnorna.
– Med metoden som baserar sig på detta fenomen får man komplexa information av hjärnans struktur och funktion. För visualisering kan man framställa hjärnan ”uppblåst” som en ballong. På så sätt får man fram de delar av hjärnans yta som dolts i hjärnvindlingarna, förklarar Riitta Hari.
Vid Tekniska högskolan har man redan länge utvecklat en annan hjärnforskningsmetod, magnetoenkefalografi (MEG). Med den mäts de små magnetfält som elströmmarna i hjärnan bildar, och man kan undersöka hjärnans aktivering med millisekunders precision. Enligt Hari finns det i världen drygt 100 MEG-apparater för hela huvudet. Två av dessa finns i Finland.
Miljön formar hjärnan
Professor Synnöve Carlson talade om hjärnans anpassningsförmåga med rubriken ”Även en gammal hund kan lära sig sitta”. Carlson är forskare vid både Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.
Det finns flera exempel på hjärnans anpassningsförmåga som har bevisats med experimentella studier.
– Om ett barn föds utan syn eller förlorar synen i mycket ung ålder, anpassar sig hjärnan till situationen och stimuli från de övriga sinnena lär sig att hitta vägen till synområdet. Exempelvis när en blind person läser punktskrift med fingrarna, aktiveras synområdet i hjärnan. Detta sker inte när en seende känner på punktskrift.
När man blir äldre sker det mindre förändringar i hjärnan som försvårar bland annat inlärning. Förändringarna är dock inte så radikala som man tidigare har trott.
– Numera vet vi att nervcellernas antal minskar med bara 10 % under människans livstid. Också nervcellernas utskott glesnar bara på vissa områden. Man har också påvisat att det bildas nya nervceller även i en äldre hjärna, berättar Carlson.
Konst som verktyg för hjärnforskning
Professor Mikko Sams arbetar vid Mind and Brain-laboratoriet vid Institutionen för medicinsk teknik och beräkningsbaserad vetenskap. Han undersöker tillsammans många andra inom aivoAALTO hjärnans funktion med hjälp av film.
– Film är intressant som stimulus med tanke på hjärnforskningen. Filmer väcker stora emotioner hos människor och utgör dynamisk och långvarig stimuli som har tidsperspektiv av olika längd. Detta gör forskningen mycket intressant och dessutom trivs försökspersonerna utmärkt då de får se på bra filmer under studien, konstaterar Sams.
I bästa fall styr filmen tittarens tankar och känslor i en viss riktning. Den som enligt Sams har lyckats bäst med detta är Alfred Hitchcock, vars filmer en grupp i USA har använt i sin forskning. Resultaten har visat att Hitchcocks filmer synkroniserar hjärnan speciellt effektivt.
Hjärnforskning och ekonomi möts
PD Marja-Liisa Halko vid Handelshögskolans institution för redovisning och finansiering har specialiserat sig på neuroekonomi inom aivoAALTO. I sin forskning kombinerar Halko neurovetenskap, ekonomi och psykologi. Neurovetenskapen kastar ljus på ett område som tidigare varit dunkelt för ekonomiforskarna, den mänskliga hjärnan.
– Inom neuroekonomin undersöker vi vad som händer i människans hjärna exempelvis vid beslutsfattande, jämförelse av olika alternativ och risktagning. Med hjälp av vår forskning får vi reda på sambanden mellan hjärnaktivering och de beslut som fattats, förklarar Halko.
Tilläggsuppgifter
Doc. Elina Pihko, koordinator för aivoAALTO
pihko [at] neuro [dot] hut [dot] fi, 050 3442713
