Tapio Lokki har varit delaktig i flera uppfinningsanmälningar och även haft en betydelsefull roll för framför allt kapitalanskaffningen i ett forskningsinriktat företag. Blaast grundades i slutet av 2010 och är ett molnbaserat programvaruföretag som erbjuder ägare till billigare telefonmodeller världen över tillgång till motsvarande applikationer som ägare till smarttelefoner.

Blaast, som för närvarande har ungefär 40 anställda, har välbärgade investerare och en internationell kundkrets. Blast har även fått ansenlig finansiering från Tekes. 

Fröet till företaget såddes när Innovation Services på det nuvarande ACE (Aalto Center for Entrepreneurship) hösten 2008 började arbeta med nya användargränssnitt med forskargruppen på Institutionen för medieteknik. Forskningen leddes av akademiforskare Tapio Lokki. Betydelsefulla insatser i kommersialiseringsprocessen gjordes av Joonas Hjelt, alumn från Aalto-universitetets handelshögskola, Raine Kajastila, alumn från och forskare på Högskolan för teknikvetenskaper, och alumnerna Vesa Kemppainen och Tuomas Ranta.

Priset Årets Aalto-initiativ delas ut av Aalto-universitetet till en studerande, akademisk person eller annan aktör från universitetet. Priset tilldelas en verksamhet som har stött Aalto-universitetets värden, stärkt viljan att samarbeta och uppfyllt universitetets strategiska mål. Vem som helst inom universitetets organisation kan föreslå nominerade. Priset tilldelas av rektorn och delas nu ut för andra gången. 

Förra årets pris gick till studerande Mikko Ikola som var initiativtagare och ledare för kampanjen Aalto on Tracks. Priset hette då Årets studerandeinitiativ (Vuoden opiskelijateko).

Mer information:
Hannu Seristö, Aalto-universitetets
prorektor, nätverk och inflytande
hannu.seristo@aalto.fi
tfn 050 383 2478

På festen utdelades Pallas Athene- och Ilmari Tapiovaara-prisen, kallades fyra nya hedersmedlemmar till högskolan och utsågs Årets alumn 2011. Därtill höll två nya professorer sina installationsföreläsningar och utmärkelsetecken beviljade av republikens president överräcktes. Högskolans 140-årsfest fortsätter på Designmuseet, där jubileumsutställningen ÖPPEN 140 öppnas. Högskolans årsfest var även start på jubileumsåret Kaj Franck 100 år.

Konstnär Maaria Wirkkala fick Pallas Athene-priset

Konstindustriella högskolan beviljar vartannat år Pallas Athene-priset som utmärkelse för särskilt förtjänstfullt arbete för estetiska värden. Prismottagaren utsågs av designer Olli Tamminen som motiverade valet så här: ”Maaria Wirkkala skapar genom sin konst vardagliga föremål och gör objekten till genuint estetiska upplevelser. Konstnärens otaliga utställningar och illusoriska evenemang – börjande från hennes första utställning på Galleria Bronda 1983 till den som just nu pågår vid Lahtis historiska museum – får nya djupare innebörder och visar på konstnärens förmåga att leva in sig i temat. Wirkkala har förmågan att förflytta sig i tid och rum med hjälp av välbekanta objekt och bygga upp ovanligt estetiskt tilltalande gemensamma mänskliga upplevelser till konstverk.”

Designer Jukka Korpihete fick Ilmari Tapiovaara-priset

Ilmari Tapiovaara-priset tilldelades designer Jukka Korpihete som är specialiserad på planering av lampor och belysning. Priset beviljas vartannat år som utmärkelse för särskilt förtjänstfullt kreativt arbete för kvalitet i människans närmiljö och den industriella produktkulturen. Prismottagaren valdes av Anne Stenros, designchef på Kone Oyj, som motiverade valet så här: ”Jukka Korpihete uppfyller mycket väl de designutmaningar som Ilmari Tapiovaara ställt upp: målen med en visionär, funktionell och mänsklig designkultur. Korpihete formger i första hand ljuset i rummet och först därefter lampor för rummet. Han förstår ljusets många dimensioner, dess fysiologiska, filosofiska och psykologiska innehåll. Ljuset är Jukka Korpihetes primära material.”

Tauno Tarna är Årets alumn 2011

Konstindustriella högskolan utnämner Årens alumn som utmärkelse för banbrytande eller utmärkt arbete inom konstindustri. Utmärkelsen gick i år till inredningsarkitekt, designer Tauno Tarna för hans meriter som förespråkare för människonära design inom industrin och designorganisationer. Tarna arbetade länge som designer och koordinator inom industrin som tillverkar köksredskap. Vid sidan av sitt egentliga arbete har han som förtroendevald sakkunnig påverkat uppskattningen av finska vardagsföremål och den finska miljökulturen. Tauno Tarna har även haft en central roll i förberedelserna inför jubileumsåret Kaj Franck 100 år.

Fyra nya hedersmedlemmar

Högskolan utnämner årligen hedersmedlemmar som speciellt förtjänstfullt har främjat Konstindustriella högskolan, kulturen eller konstindustrin. På årsfesten utsågs fyra nya hedersmedlemmar:

Diplomingenjör Tapio Hintikka har i flera decennier varit en central aktör inom det finska industri- och näringslivet. Vid sidan av betydande företagsledningsuppdrag främjar Tapio Hintikka finsk design som en viktig bakgrundsfigur. Han är en förespråkare för användning och betydelsen av design inom näringslivet i Finland. I denna personliga promotorsroll har Hintikka förutspått de strukturella förändringarna inom industri och produktion och infört design för att hantera dessa förändringar.

Konstnär, professor emeritus Sakari Marila var lärare vid Konstindustriella högskolan från 1972 i totalt 37 år. Han pensionerades från professorstjänsten för ett år sedan. Som konstnär hör Sakari Marila till vårt lands främsta bildkonstnärer, som även orkade upprätthålla sin konstnärliga produktion parallellt med undervisning och administration på heltid, och hans karriär fortsätter som pensionär.

FD Leena Saraste har varit en viktig aktör inom fotokonstens fält i över tre decennier: hon har varit konstnär, forskare, bildjournalist, pedagog och utvecklare av den konstnärliga forskningen. På 1990-talet var Saraste professor vid Konstindustriella högskolan och föreståndare för utbildningsprogrammet i fotografikonst. Utöver Sarastes produktion har hennes lärargärning förmedlat hennes tänkesätt till det finska fotofältet där det är tydligt än i dag.

Professor emeritus Yrjö Sotamaa har omfattande och mångsidiga meriter inom vårt lands konstindustri. De mest synliga omspänner hans arbete i ledningen för Konstindustriella högskolan, först som prorektor från 1980 och därefter som rektor 1986–2008. Sotamaas ledstjärnor var internationalisering, forskning som katalysator för de konstindustriella ämnena, öppenhet för nya utbildningsområden och högskolans utveckling till en central aktör inom konst, ekonomi och kultur. När det blev uppenbart att landets högskolefält skulle bli föremål för strukturella förändringar, började man under Sotamaas ledning bygga upp Aalto-universitetet som inledde sin verksamhet för ett år sedan.

På årsfesten höll också de två nya professorerna Susanna Helke (dokumentärfilm) och Reijo Kupiainen (den visuella kulturens teori) sina installationsföreläsningar. Därtill överräcktes utmärkelsetecknen som republikens president beviljade på självständighetsdagen 2010: riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden till ledande dekanus, professor Helena Hyvönen, förtjänstkorset av Finlands Lejons orden till amanuens Kaija Tolvanen och medalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden till fastighetschef Risto Keski-Nisula.

Utställningen ÖPPEN 140 visar Konstindustriella högskolans färd

Aalto-universitetets konstindustriella högskola är en oskiljaktig del av den finska designens historia och utveckling. På Designmuseet (Högbergsgatan 23, Helsingfors) öppnas en jubileumsutställning som belyser högskolans historia, nutid och framtid. Utställningen tar för en kort tid högskolan tillbaka till huvudstadens centrum och den kompletteras av ett rikligt programutbud: workshoppar, diskussioner och föreläsningar. På tisdagskvällarna presenterar sig högskolans olika institutioner på Designmuseet. Utställningen är öppen 12.1–27.2.2011.

Närmare information:

Aalto-universitetets konstindustriella högskola, kommunikation och marknadsföring: Kommunikationsdirektör Anne Tapanainen, tfn 050 434 9711, e-post: anne.tapanainen@aalto.fi

Hon har spelat en avgörande roll i utvecklingen av nya metoder och tillämpningar på hjärnavbildningens område. För närvarande fokuserar Hari på forskning i vad som sker i hjärnan då vi står i växelverkan med andra – och åter en gång går hon i bräschen. Hari leder hjärnforskningsenheten vid Aalto-universitetets lågtemperaturlaboratorium. Hari och hennes forskargrupp är framför allt kända för sina insatser i den långsiktiga utvecklingen av magnetoencefalografin (MEG) och dess tillämpningar. Med hjälp av MEG, som mäter svaga magnetfält i samband med hjärnaktivitet, får vi information om hjärnfunktionerna med millisekunders noggrannhet. Resultaten utnyttjas förutom i grundforskningen också i diagnostiken och observationen av neurologiska sjukdomar.

Hari blev medicine och kirurgie doktor vid Helsingfors universitet år 1980. Året var 1982 då Hari började jobba vid lågtemperaturlaboratoriet.

Aktiv publikationsverksamhet

Haris publikationsverksamhet är omfattande och internationellt högklassig. Hon har publicerat bl.a. 285 vetenskapliga artiklar. Hon har också varit aktiv som handledare för en ny generation av forskare. Hon har handlett forskare inom en stor bredd av ämnesområden: klinisk neurofysiologi, neurologi, psykologi, psykiatri, neuropediatrik, audiologi, fysik, medicinsk fysik, neurokirurgi och radiologi.

Hari har precis inlett sin tredje femårsperiod som akademiprofessor (2010–2014). Hon leder också Spetsforskningsenheten för systemisk neurovetenskap och hjärnavbildning vid Aalto-universitetet. Finlands Akademi har beviljat enheten ca 2,7 miljoner i finansiering för åren 2006–2011. Hari har varit medlem i Förenta staternas vetenskapsakademi sedan år 2004.

Hari har belönats med många mycket prestigefyllda pris och utmärkelser både utomlands och i Finland. Av de pris Hari tilldelats kan nämnas hedersdoktors värdighet vid universitetet i Lissabon 2003, Louis-Jeantet Prize for Medicine i Schweiz 2003, Justine and Yves Sergent Prize for Cognitive Neuroscience i Kanada 2002, Advancement of European Science i Tyskland 1987, Finlands vetenskapspris 2009, hedersdoktors värdighet vid Kuopio universitet 2005 och Matti Äyräpää-priset 2001.

Tolv akademiker

Republikens president beviljar hederstiteln akademiker inom vetenskap till en mycket meriterad inhemsk eller utländsk vetenskapsidkare. Akademikers titel kan samtidigt innehas av högst tolv inhemska vetenskapsidkare.

Hari ansluter sig till en välrenommerad grupp akademiker som består av Olli Lehto (matematik, utnämningsår 1975), Olavi Granö (geografi, 1980), Pekka Jauho (fysik, 1987), Erik Allardt (sociologi, 1995), Jorma K. Miettinen (radiokemi, 1995), Albert de la Chapelle (medicin, 1997), Teuvo Kohonen (fysik, 2000), Arto Salomaa (matematik, 2001), Pirjo Mäkelä (medicin, 2003), Päiviö Tommila (historia, 2004) och Anna-Leena Siikala (folkloristik, 2009).

Mer information

Finlands Akademis pressmeddelande 26.11.2010

aivoAALTO-projektet

Nio prominenta påverkare inom vetenskap och samhällsliv promoveras till hedersdoktorer vid doktorspromotionen.

Till hedersdoktorer promoveras:

Professor Kathleen Eisenhardt
Professor Toshio Fukuda
Professor Kristian Gullichsen
Bergsrådet Stig Gustavson
Professor Shinya Kikuchi
Professor Tiina Mattila-Sandholm
Industrirådet Timo Poranen
Professor Jose C. Principe
Professor Seshadri Seetharaman

Över 2 800 personer har avlagt teknologie eller filosofie doktorsexamen vid Tekniska högskolan. 146 personer har tilldelats titel teknologie hedersdoktor.

Se direktsändning kl. 13.

Närmare information:

http://promootio2010.tkk.fi/sv/

Textilkonstnär Helena Perheentupa har gjort sitt livsverk i Indien, där hon har utbildat landets "första" designgeneration. Traditionerna och rikedomen i det indiska konsthantverket tar sig framför allt uttryck i textilier, så det har varit naturligt att utveckla det indiska designtänkandet utgående från dem. I sitt arbete som lärare vid National Institute of Design har Perheentupa utöver textilproduktion också startat en utbildning för designföretagare. Hon har skapat kontakter till lokala aktörer och utvecklat nätverk. Textilindustrin i Indien präglas fortfarande av hantverk som utförs i små verkstäder i byarna och städerna. I sitt undervisnings- och utvecklingsarbete har Perheentupa därför utgått från principen att stödja egna initiativ, företagande och lokala arbetssätt. Speciellt flickors utbildning har legat hennes hjärta nära.

På årsfesten inbjöd högskolan sex nya hedersmedlemmar. Högskolan utnämner årligen hedersmedlemmar som speciellt förtjänstfullt har främjat Konstindustriella högskolan, kulturen eller konsthantverket. Till hedersmedlemmar utnämndes i år Designmuseets chef Marianne Aav, industridesigner Jorma Pitkonen, konstnär Helga Reinikainen-Somersalo, professor emerita Inkeri Sava, konstnär och designer Marja Suna samt producent Mikael Wahlfors.