I grupparbeten frigjorde man sig från det traditionella tänkesättet

Frågor gällande klimatförändringar är ofta mycket komplexa och för att lösa dem krävs samarbete mellan experter från flera områden. Ett sådant brett samarbete fungerar vid Aalto-universitetet och samtidigt är universitetscampus i form av ett slags ’miniatyrstäder’ en naturlig testmiljö för nya innovationer.

De sju arbetsgrupperna fick i uppgift att undersöka om det i de nordiska länderna fanns bra metoder eller berövad praxis för att skynda på övergången till hållbara levnadssätt. Verkstäderna teman var till exempel hållbar stadsplanering, energieffektivitet och förnybara energikällor och energiframtiden 2050.

Exempel på gruppernas arbete:

Gruppen Beyond sustainable transport försökte frigöra sig från det traditionella tänkesättet där elbilen endast ses som en bil. Den är i själva verket en mobil strömkälla vars batterier kan användas i stor omfattning både för husbehov och centraliserat. Hundratals batterier utgör ett 'virtuellt kraftverk' som skulle kunna ersätta reglerkraftskapaciteten hos traditionella kraftverk.

Gruppen Dematerialization by design påminde om formgivares ansvar att försöka ändra marknadens efterfrågan på ekologiskt hållbara produkter och att minska onödig konsumtion. Den nordiska traditionen av kvalitativ produktdesign borde även ta hänsyn till ekologisk hållbarhet på ett naturligt sätt.

Gruppen Aalto sustainable campus skapade en vision för Aalto-universitetet om ett bättre och mer hållbart universitet där framtidens utmaningar beaktas i verksamheten. Utöver innehållet i undervisningen och forskningen undersökte gruppen i synnerhet campuset som helhet, fastigheterna, framkomligheten och maten.

Miljövänlighet ett kriterium när evenemanget anordnades

I den nordiska klimatdagens anda fästes särskild uppmärksamhet vid evenemangets miljövänlighet: de studerande bjöds både på närproducerad mat, till största delen vegetarisk, och 'kolneutral' älgkorv. Även koldioxidutsläppen för resorna kompenserades. Efter evenemanget återvanns marknadsföringsmaterialet till kassar.

Evenemangets engelskspråkiga rapport och webcast-inspelningar (på engelska med svensk text) från seminarierna finns på climatefestival2011.fi/outcomes.

Rapporten innehåller resultaten från verkstäderna och de bästa av affischerna som de studerande skickade in på förhand. Resultaten får gärna användas som undervisningsmaterial.

Mer information

Simo Haanpää
Centrum för urbana och regionala studier (YTK)
simo.haanpaa@aalto.fi
tfn. 050 512 4557

Meri Löyttyniemi
Lokalservice vid Aalto-universitetet, hållbar utveckling
meri.loyttyniemi@aalto.fi
tfn. 050 313 7549

---

Mellan den 30 augusti och den 2 september anordnade Aalto-universitetet studerandeevenemanget Nordic Climate Festival @Aalto i Helsingfors och Otnäs i Esbo. Evenemangets teman var klimatförändringar och hållbar utveckling.

Boken Platsens själ som presenterar Handelshögskolans lokaler och dess konst publicerades den 16.1.2012, på Handelshögskolans 101-årsdag. Författarna till boken är Annukka Jyrämä och Saara Karhunen. Jyrämä arbetar som specialforskare vid Handelshögskolan och Karhunen är konsthistoriker.

Huvudrollen i boken innehas av Aki-Pekka Sinikoskis fantastiska fotografier som föreställer skolans lokaler och fina detaljer. Enligt Sinikoski är det effektfullaste i Handelshögskolans olika utrymmen ljuset och mängden ljus: vackert naturligt ljus strömmar in genom de stora fönstren som finns i många av utrymmena och föreläsningssalarna.

Handelshögskolans huvudbyggnad är ett arkitektoniskt konststycke i samband med Finlands återuppbyggnad. Byggnaden blev klar år 1950 och genomfördes som en gemensam ansträngning i ett land som återhämtade sig efter kriget. Boken Platsens själ ligger som grund till en promenad i Handelshögskolan och guiderna är studerande, forskare, alumner och personal vid Handelshögskolan.

Designhuvudstadsårets evenemang promenadrundturer i Handelshögskolan

I Handelshögskolan ordnas promenadrundturer på beställning. Under rundturen förevisas skolans konstskatter, formgivningsskatter och arkitektoniska skatter. Nästa promenadrundtur ordnas under Designhuvudstadsveckoslutet, fredagen den 3.2. kl. 13-14. Samling i Handelshögskolans nedre aula vid informationspunkten.

Mer information om boken på Aalto Universitetets WDC-webbplatsen LIving +

Beställ boken: books.aalto.fi

Årets Alumn 2012 är animatör Mika Ripatti

Högskolan för konst, design och arkitektur delar ut utmärkelsen Årets Alumn för banbrytande eller utmärkt arbete inom konstindustri och arkitektur.

2012 gick utmärkelsen till animatören Mika Ripatti som utexaminerats från utbildningsprogrammet för grafisk design. Redan under studietiden var Ripatti en av pionjärerna inom datoranimering. Senare undervisade han också i ämnet vid Medielaboratoriet. Vid sidan av studierna arbetade han med att utveckla tv-bolaget Nelonens varumärke genom att utnyttja avancerad animationsgrafik av toppklass. År 2000 lyckades Mika Ripatti få jobb på Blue Sky Studios i New York där produktionen av filmen Ice Age precis skulle börja.

Senare har Mika Ripatti blivit en av toppanimatörerna i Hollywood och miljoner människor världen över får njuta av frukterna av hans arbete i flera framgångsrika animationer. Mika Ripatti är ett utmärkt exempel på sådan internationell framgång som högskolan hoppas att studerandena modigt strävar efter utifrån sina talanger och sitt kunnande som de utvecklat i ett kreativt akademiskt samarbete.

Fem nya hedersmedlemmar

Varje år utnämns personer som mycket förtjänstfullt har arbetat för Högskolan för konst, design och arkitektur, för kulturen, konstindustrin eller arkitekturen till hedersmedlemmar vid högskolan. Vid årsfesten utsågs fem nya hedersmedlemmar.

Elena Kolovskaya leder stiftelsen Pro Arte i S:t Petersburg och arbetar på bred front med att stärka och internationalisera samarbetet i Ryssland kring utbildning och forskning inom det konstindustriella området. Kolovskaya har starkt förbättrat högskolans samarbete med S:t Petersburgs statliga universitet som är ett av de ryska toppuniversiteten samt bedrivit ett förtjänstfullt samarbete med organisationen Cumulus International Association of Universities and Colleges of Art, Design and Media som samordnas av Högskolan för konst, design och arkitektur.

Industridesignern Jussi Ahola har varit professor inom industridesign vid Konstindustriella högskolan 1987–1993 och undervisat inom design både i Finland och internationellt. Jussi Aholas undervisning om forskning inom och analytiska synsätt på design och hans banbrytande arbete för att inleda designforskningen lade grunden till utmärkelsen tjugo år senare för designforskning. Ahola har skrivit den första läroboken på finska om industridesign, Teollinen muotoilu, som utkom 1980. Aholas eget arbete inom funktionell design sedan 1986 har förlänat honom flera utmärkelser.

Arkitekt SAFA Kari Moilanen är stadsplaneringschef i Esbo och ett stort namn inom den finländska arkitekturen och stadsplaneringen. Under hans tjänstetid har stadsplaneringen i Esbo utvecklats till en ambitiös och dynamisk institution. Kari Moilanen har haft en nyckelposition i egenskap av arrangör för och domare vid flera betydande och nyskapade arkitekturtävlingar. Miljön i Otnäs håller med Kari Moilanen som ledstjärna på att utvecklas till en häpnadsväckande kombination av teknologi, trädgårdsstad och servicesamhälle. Kari Moilanen är en visionär på en plats som förknippas med att ta kreativa risker för att förändra världen, helt i samklang med Aalto-universitetets anda.

År 1966 kom övningsmästare Jussi Laasasenaho till Konstindustriella läroanstalten som vaktmästare och blev sedermera övningsmästare. Genom hela sin långa arbetskarriär arbetade Laasasenaho med kundbetjäning. Han beskrivs som en hjälpsam och driftig arbetare värdig förtroende. I sitt arbete främjade han exemplariskt att allt praktiskt skulle löpa smidigt. Laasasenaho var en sakkunnig man med sinne för humor. Han var den man vände sig till när olika evenemang skulle arrangeras och den som studerande och anställda gick till med sina praktiska problem.

Konstlicentiat Meri-Helga Mantere är sedan länge lektor i bildkonstfostran. Hon påbörjade den globala utvecklingen av ett unikt fördjupningsobjekt, konstbaserad miljöfostran, som var betydligt före sin tid. I det angreppssätt Mantere har utvecklat avses med konstbaserad aktiv verksamhet i naturen, iakttagelser med hjälp av konst och en inställning om att inte ingripa: man försöker förstå naturen som en egen helhet och konsten som en verksamhet som inte tvingar naturen till någonting. Manteres metoder används i flera länder.

Vid Högskolan för konst, design och arkitekturs årsfest för att inleda verksamheten gav också de tre nya professorerna Alastair Fuad-Luke (Emerging Design Practices), Sampsa Hyysalo (design och designsamarbete) och Eero Miettinen (design och internationell produktutveckling) sina öppningsföreläsningar. Utöver detta överlämnades de utmärkelser republikens president tilldelat på självständighetsdagen 2011: till utvecklingschef Pekka Saarela riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden, till övningsmästare vid institutionen för filmkonst och scenografi Mikko Tuori medalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden och till Timothy Persons som gjort fotokonsten känd i världen med hjälp av Helsinki School riddartecknet av Finlands Vita Ros orden.

Mer information:
Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur, kommunikationschef Anne Tapanainen,
tfn 050 434 9711, anne.tapanainen@aalto.fi

Verksamheten inleddes vid årsskiftet den 1 januari 2012.

Högskolans nya namn avgjordes av en namnjury bestående av Aalto-universitetets och den nya högskolans ledning, experter, studerande och en alumnrepresentant efter att höstens öppna namntävling hade avslutats. Högskolans namn på engelska är Aalto University School of Arts, Design and Architecture och på svenska Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur.

– Den nya skolan är ett utmärkt tillfälle för Aalto-universitetet att stärka sin profil och sin attraktivitet på den internationella arenan. Att förena undervisning och forskning i den humanistisk-kulturella traditionen med undervisning och forskning kring miljö i samma högskola är också viktigt ur samhällelig synvinkel. Det här stärker samtidigt arkitekturens, konstens, medias och formgivningens ställning i det finska samhället, i kulturen och ekonomin, påpekar dekanus vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur Helena Hyvönen.

Den nya högskolans webbsidor uppdateras under januari-februari.

Ansökningen sker enligt utbildningsområde via Aalto-universitetets gemensamma elektroniska ansöknings- och antagningssystem eAge. På de ekonomivetenskapliga och konstindustriella utbildningsområdena söker man till utbildningsprogrammen och på det tekniskt-vetenskapliga utbildningsområdet är ansökningsalternativen huvudämnena inom utbildningsprogrammen samt de engelskspråkiga magisterprogrammen. Ansökningstiden går ut 15.2.2012.

Under ansökningsperioden 2012 erbjuder Aalto-universitetet ungefär 150 ansökningsalternativ på finska, svenska eller engelska. De tre utbildningsområdena har två gemensamma magisterprogram: Creative Sustainability och International Design Business Management.

Länk till ansökningssystemet: apply.aalto.fi

Mera information om ansökningen och antagningen på Studies-webbplatsen (studies.aalto.fi) och e-post: ansokningsservice@aalto.fi

När tydliga mål och uppföljning saknas, har de nya lönesystemen till stor del samma lönestrukturer och –hierarkier som de gamla. Inom organisationerna reflekterar man inte över om olika slags arbeten är lika mycket värda utan man nöjer sig med att samma arbete ger samma lön. Det här är en av orsakerna till att principen om lika lön inte förverkligas i det finska arbetslivet.

Olika lönesystem försvårar arbetet med att främja jämställd lön

De många olika lönesystem som finns på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till att försvåra arbetet för jämställd lön. Speciellt utmanande är situationen när man hos samma arbetsgivare tillämpar flera olika lönesystem. Det här har lett till att olika arbetsuppgifter eller personalgrupper behandlas olika och eventuellt också diskrimineras.

Det här framkom när man i forskningsprojektet Tasa-arvoa palkkaukseen [Jämställd lön] (TAPAS) frågade om lönesystemet främjar en jämställd, rättvis och sporrande avlöning. Resultat och rön från projektet har sammanställts i publikationen Tasa-arvoa palkkaukseen: työn vaativuuden sekä pätevyyden ja suoriutumisen arvioinnin toimivuus Suomessa [Jämställd lön: hur bedömning av kompetens och prestation samt arbetets kravnivå fungerar i Finland] (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2011:18).

Forskningscentret BIT vid Aalto-universitetet har i ett treårigt projekt (2009–2011) undersökt och utvecklat lönesystem baserade på bedömningen av arbetets kravnivå och löntagarens arbetsprestation i 18 finländska organisationer. Forskningsprojektet ingick i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram och finansierades av Europeiska socialfonden och Social- och hälsovårdsministeriet.

Mer om TAPAS-projektet

tapashanke.net

Ute i världen framställs butanol mestadels med stärkelse och rörsocker som råvaror. Utgångspunkten för Aaltos forskningsprojekt var emellertid att man bara skulle använda lignocellulosa eller träbiomassa som råvara, som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. Det som är nytt i forskningsprojektet är också att man förenar modern cellulosa- och bioteknik. Det finns goda förutsättningar för en bioprocessutveckling av det här slaget i Finland tack vare landets utvecklade skogsindustri.

Alla delar av träbiomassan tas tillvara

Träbiomassan består av tre olika delar: cellulosa, hemicellulosa och lignin. Av dessa kan cellulosa och hemicellulosa användas som näringskälla för mikroberna i bioprocessen.

I den kraftprocess som numera används vid cellulosakokning produceras förutom cellulosa även svartlut, som i sig kan användas som energikälla, men duger inte åt mikroberna. I Aalto-universitetets forskningsprojekt modifierades cellulosakokningsprocessen så att varken cellulosan eller de övriga sackariderna skadas utan kan användas som råvara för mikroberna.

När träbiomassan kokas i en blandning av vatten, sprit och svaveldioxid kan träets beståndsdelar, cellulosa, hemicellulosa och lignin, separeras till egna, rena fraktioner. Av cellulosan kan man fortfarande tillverka papper, nanocellulosa eller andra produkter, och hemicellulosan kan användas som råvara för mikroberna för att producera kemikalier.

Butanol i tanken i stället för fossila bränslen

Butanolens egenskaper gör att den passar bra som trafikbränsle och den kan utgöra upp till 30 procent av bränslet utan att de nuvarande förbränningsmotorerna behöver byggas om. Enligt EU-kraven måste alla bränslen innehålla 10 procent biobränslen 2020.

Över 30 procent av butanolbränsleblandningens kväve- och koldioxidutsläpp är väsentligt lägre än med fossila bränslen. Etanol, till exempel, förbränns inte fullständig i motorn och det ger upphov till flyktiga ämnen som ökar luktföroreningarna i miljön.    

Mer information:

Tom Granström
Högskolan för kemiteknik
tom.granstrom@aalto.fi
tfn. 050 512 4232

Med hjälp av elektronik och sensorer kan man tillverka intelligenta kläder som producerar till exempel ljus, ljud eller vibration. De kommunicerar med sin bärare och reagerar på förändringar i omgivningen. Den påklädbara anordningen kan också kopplas till ett datanät.

Påklädbar elektronik (eng. wearable electronics) har som namnet säger kroppskontakt med sin användare och följer dennes rörelser. Tanken att tillföra funktionalitet till kläder och textilier är inte ny, men området har utvecklats enormt under senare tid eftersom materialen har utvecklats och elektroniken blivit allt billigare.

– Påklädbar elektronik har förekommit främst i speciella tillämpningar inom underhållning, idrott, medicin och militär användning samt i modevisningar, men den storskaliga kommersialiseringen inom det här området har bara börjat, berättar producent Markku Nousiainen vid Aalto Media Factory.

Vid förevisningen den 5 december presenteras de projektarbeten som skapades på kursen Wearable Electronics som hölls på hösten. I de här projektarbetena kommer klädesplaggets funktionalitet från en liten Arduino-mikrokontroller, som är en elektronikkrets stor som en tändsticksask som är helt programmerbar av användaren.

Kursen är ett samarbete mellan Aalto-universitetets konstindustriella högskola och konstnärsorganisationen Muu ry. Deltagarna kommer från olika utbildningsprogram, såsom nya media, dräktdesign, textilkonst samt bildkonst och scenkonst. De har arbetat i mångdisciplinära grupper och förverkligat sin egen vision fram till prototypstadiet.

Utgångspunkten var att utveckla konstnärliga koncept som också bidrar till att vidga begreppet påklädbar elektronik. I förevisningen kan man bland annat se handskar som fungerar som musikinstrument och en tänkarmössa som visualiserar sin bärares hjärnverksamhet.

Länk: http://mediafactory.aalto.fi/wearablepresentation
Bloggen: http://wearable.mlog.taik.fi/

Kontaktinformationen:

Producent Markku Nousiainen, kursens koordinator, Aalto Media Factory, markku.nousiainen@aalto.fi, tfn. 050 569 2545

Professor Pirjo Kääriäinen, textilkonst, Konstindustriella högskolan
pirjo.kaariainen@aalto.fi, p. 050 381 0217

Dess namn blir Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu på finska. Beslutet om namnet fattades den 8 november av en namnjury bestående av ledningen för Aalto-universitetet och den nya högskolan samt experter, studerande och en alumnrepresentant.

Särskilt namnets engelska version fick en mängd respons och kritik från universitetsgemenskapen vid Aalto-universitetet. Därför önskade juryn skärskåda beslutet på nytt.

Enligt juryns slutliga beslut är namnet på finska Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu, exakt såsom tidigare meddelats. Högskolans namn på engelska är Aalto University School of Arts, Design and Architecture och på svenska Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur.

Alla versioner av namnet beskriver den nya högskolans verksamhet och syfte på ett begripligt sätt i sin egen språkliga kontext. De nya namnen ger en signal om förändring och förnyelse och uttrycker samtidigt de internationellt välkända facken i högskolan. Namnen är i samklang med de nuvarande enheternas traditioner och identitet såväl inom konsten och designen som inom arkitekturen.

- Namnet på Aalto-universitetets nya högskola fick till stånd en livlig diskussion inom vår gemenskap, och det var viktigt för oss i namnjuryn att lyssna till det här budskapet. Den sociala gemenskapen är en värdefull resurs för hela Aalto-universitetet. Jag är glad att aaltoiterna aktivt vill delta i byggandet av vår framtid, berättar dekanus för Konstindustriella högskolan Helena Hyvönen.

Högskolorna vid Aalto-universitetet består från och med den 1 januari 2012 av:

Högskolan för ingenjörsvetenskaper
Handelshögskolan
Högskolan för kemiteknik
Högskolan för teknikvetenskaper
Högskolan för elektroteknik
Högskolan för konst, design och arkitektur

Mer information:

Dekanus Helena Hyvönen
Konstindustriella högskolan
helena.hyvonen@aalto.fi
tfn 050 324 3657

Kommunikationschef Tapio Hedman
ordförande för namnjuryn
tapio.hedman@aalto.fi
tfn 040 516 2396

Vid forskningsprojektet CNB-E:s bås lockades besökarna av möjligheten att bygga en egen solcell av djupfrysta blåbär och kolnanorör. Projektforskaren Antti Kaskela förklarar att blåbär fungerar som optisk sensibilisator i solcellen. Färgämnet i blåbär ersätter här de kemikalier som vanligtvis används som optiska sensibilisatorer.

̶   I projektet CNB-E undersöker vi nanoknoppar av kol och kolnanorör samt deras energitillämpningar i färgämnesceller och bränsleceller, berättar Kaskela. Syftet är att ta reda på om tillsatsen av kolnanorör och -knoppar förbättrar egenskaperna hos solceller och bränsleceller.

Under Demo Day fanns flera forskningsprojekt inriktade på att främja energieffektiviteten utställda. Vid projektet E-woods presentationsbås öppnade sig cellstrukturen hos vackert rödfärgade träprover under elektronmikroskopet. Projektet har som mål att skapa en energieffektivare processning av trä.

På projektet HighLights demobord åskådliggjorde man hur det är möjligt att uppnå en verkningsgrad på upp till hundra procent i LED-lampor. Besökarna fick också pröva hur fosfor verkar på LED-ljus.

̶   När man lägger ett fosforskikt över dioden får man vitt ljus. Ju rödare fosforn är, desto varmare ton har ljuset, berättar forskaren Martti Paakkinen.

"Ylämummo heilahtaa" hjälper äldre

MIDE Demo Day samlade också ett spektrum av digiteknologi för framtiden under samma tak. En av våra största utmaningar i framtiden är att de stora årsklasserna åldras.

Studentprojektet "Ylämummo heilahtaa" presenterade automation som ska vara till hjälp för äldre. Bland annat kunde man få se dörrvakten Ovivalpas, ett säkerhets- och alarmsystem för personer med minnesstörning. Dörrvakten består av en digital tavla att fästa i tamburen, som varnar en person med minnesstörning för att gå hemifrån om natten genom att texten "Gå inte ut" framträder på skärmen. Systemet kan också skicka ett meddelande till de anhöriga om personen trots varningen går ut från bostaden.

Anders Rex, som presenterarade projektet "Ylämummo heilahtaa", berättar att de inom projektet har utvecklat ett flertal lättanvända tillämpningar från motorförsedda butikskassar till medicinpåminnare. För närvarande är en uppstigningsstång under utveckling. Den ska hjälpa rörelsehindrade att komma upp ur sängen. Tekniken har utvecklats till stöd för seniorer så att de kan bo hemma och leva ett självständigt liv

MIDE Demo Day ordnades på Saha i Otnäs den 15 november. Inom forskningsprogrammet för digitalisering och energiteknologi vid Aalto-universitetet – Multidisciplinary Institute of Digitalisation and Energy (MIDE) – pågår stora långsiktiga projekt, som har som mål att skapa kompetens och kunnande på toppnivå, stärka undervisningen och öka konkurrenskraften inom det finska näringslivet.

Text: Tea Kalska

Närmare information om projekten inom forskningsprogrammet:

MIDEs webbplats (mide.aalto.fi, på engelska)

Följande bidrag tog sig vidare i tävlingen (inom parentes anges den diskussion juryn förde över arbetet i fråga):

AAA (Elegant, bra presentation, bra genomskinlighet, expressiv, för övervägning om namnen passar i landet) 

Ajatustila (Ger utrymme för meditation, möjliggör att man sitter ner, vattnet är ett fint element, för övervägning om den är för labyrintisk – skulle mindre vara tillräckligt eller skulle den vara öppnare)

Alpha (Fint att verket även kan användas för att vistas i, något logotypiskt formspråk, för övervägning hur alla namn ryms)

A4 (På ett bra sätt origamisk, elegant, i fortsättningen måste namnens placering lösas) 

Arborring (Verket förbättrar konkret världen)

Kolme kuutiota (Renlinjig, i fortsättningen måste namnens plats lösas så att de fungerar under alla årstider jfr snö om vintern)

Matriisi (Verket motiverar fint viljan att komma med och skänka, för övervägning teknologiutmaningen- hur klarar den av tiden) 

Noste (I sin helhet ett stilfullt arbete – för övervägning hur säkerheten löses utan att förlora estetiken)

Sattuma (Fint likt en glasmålning, för övervägning om man till och med kan flytta den till olika ställen, om man på något sätt kunde få med interaktivitet, vilka mått verket har)

Soundscape (Mycket bra interaktivitet, för övervägning tankar om material t.ex. olika metaller, väcker uppmärksamhet, hålls inom den givna budgeten)

− Sammanlagt fick vi in 58 bidrag till tävlingen som var öppen för universitetets studerande, personal och alumner. Tävlingsbidragen höll över lag en god nivå. Jurymedlemmarna var tämligen överens och efter att de hade satt sig in i arbetet var det i slutändan enkelt att utse de tio bidrag som skulle komma vidare. Vilket som helst av dessa tio bidrag kan utvecklas till ett minnesmärke över donatorerna – ett minnesmärke som berättar om Aalto-universitetet och dess forskare för kommande generationer, sade domarkårens ordförande, dekan Helena Hyvönen efter bedömningstillfället.

Förutom Hyvönen består domarkåren av designern Eero Koivisto (internationell medlem) keramikern Kristina Riska (Ornamos representant), grafikern Marja Seliger (Grafias representant) och direktören för medelanskaffningen Jyri Tawast (Aalto-universitetets representant).

Tävlingens andra fas pågår mellan den 16 november 2011 och den 16 januari 2012. Under den här tiden kan de som har tagit sig vidare i tävlingen bearbeta och vidareutveckla sina bidrag. Vinnaren av tävlingen offentliggörs den 1 februari 2012.

Mera information om tävlingen på aalto.fi/tulevaisuudenrakentajat.

Uppgiften

Din uppgift är att skapa ett 30 sekunder långt ljudspår för Aalto-universitetet. Tillsammans med våra meddelanden och vår visuella identitet kommer ljudspåret att stärka Aalto-universitetets varumärke. Läs mer under Instructions på tävlingens webbplats. (webbplatsen på engelska)

Var kommer ljudspåret att användas?

Signaturmelodin kan komma att användas i exempelvis audiovisuellt material, vid liveevenemang och som inledning till presentationer.

Priset

Vinnaren får ett pris på 3 000 dollar. Notera att licensen för det vinnande bidraget innebär att bidraget köps ut med ensamrätt. Läs mer under FAQ på tävlingens webbplats. (på engelska)

Hur deltar jag?

För mer information om regler osv. se på tävlingens webbplats (webbplatsen på engelska).

Tävlingsperiod

Tävlingsbidrag kan skickas in under fyra veckor: 11 november–9 december 2011.

Lycka till!

Dess namn blir Högskolan för konst och kreativitet vid Aalto-universitetet.

Den nya Högskolan för konst och kreativitet är en högskola för formgivning, media, arkitektur och konst, som samlar ihop de olika områdena inom planering och utformande av humana miljöer. Högskolans grundläggande filosofi ligger nära en humanistisk världsåskådning, vilket syns i den människonära och användarvänliga forskningen, undervisningen och övriga verksamheten.

På en human världsbild hänsyftar också den nya högskolans engelskspråkiga namn Aalto University School of Arts and Creativity och det svenska namnet Högskolan för konst och kreativitet vid Aalto-universitetet. Översättningarna avviker något från den finskspråkiga versionen – Aalto-yliopiston taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu – eftersom begreppet ’art and design’ i det nuvarande namnet skulle syfta alltför starkt på det gångna. Nu signalerar alla namn tydligare en förändring än de direkta översättningarna.

− Alla namnversioner är nya och vittnar därmed om den förändring som sammanslagningen av Konstindustriella högskolan och Institutionen för arkitektur för med sig och om det mångdisciplinära Aalto-universitetet. Konst kombinerad med planering och kreativitet beskriver mycket bra den nya skolans verksamhet och perspektiv. De är gemensamma nämnare för alla delområden i den nya skolan, motiverar dekanus för Konstindustriella högskolan Helena Hyvönen namnen.

I fortsättningen kommer den nya högskolan att utexaminera experter på och förnyare av formgivning, konst och arkitektur, som inte bara äger yrkeskompetens i konstnärlig utan också i praktisk planering.

− Dessa framtida experter kommer att utveckla vår byggda miljö, och för dem är kontakten med byggnadsteknologin viktig. Termen ’planering’ i skolans namn på finska vittnar om en viktig bro till alla discipliner inom Aalto-universitetet – såväl teknik som ekonomi, berättar chefen för Institutionen för arkitektur Antti Ahlava.

För att få fram ett namn för högskolan ordnades en namntävling, öppen för hela Aaltogemenskapen, för intressentgrupperna och för allmänheten. Närmare 800 förslag kom in, vilket tyder på både ett allmänt intresse för saken och det kollektiva förfaringssätt som är karaktäristiskt för Aalto-universitetet. Det slutliga beslutet om namnet fattades av en namnjury bestående av ledningen för Aalto-universitetet och den nya högskolan samt av experter, studerande och en alumnrepresentant.

Högskolan för konst och planering kommer i början av nästa år att vara en organisation som består av 2 100 examensstuderande, 300 forskarstuderande och 500 anställda inom personalen. Man kan också i fortsättningen avlägga kandidatexamen i konst och i teknologi samt magisterexamen i konst, arkitektur och landskapsarkitektur. Den nya högskolan erbjuder 12 utbildningsprogram som leder till kandidatexamen, 25 magisterprogram samt doktorandprogram inom konstindustri och ingenjörsvetenskaper. Institutionerna inom högskolan fortsätter sin verksamhet i de nuvarande lokalerna på Arabiastranden i Helsingfors och i Otnäs i Esbo tills de nya byggnaderna för den nya högskolan står färdiga på Aalto-universitetets gemensamma campus i Otnäs omkring 2015.

Mer information:

Dekanus Helena Hyvönen, tfn 050 324 3657
Institutionschef Antti Ahlava, tfn 050 324 1179
Kommunikationschef Anne Tapanainen, tfn 050 5319180

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@aalto.fi

”Physics of society”, Santo Fortunato,
Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper, institutionen för medicinsk teknik och beräkningsvetenskap

”Towards efficient use of radio spectrum”, Riku Jäntti,
Aalto-universitetets högskola för elektronik, institutionen för kommunikations- och nätverksteknik

”Getting in touch with atoms and molecules”, Peter Liljeroth,
Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper, institutionen för teknisk fysik

“Cognitive Microelectronics”, Jussi Ryynänen,
Aalto-universitetets högskola för elektronik, institutionen för mikro- och nanoteknik

Samtliga föreläsningar på engelska.

Aalto-universitetets rektor utnämnde även den 15 mars 2011 teknologie doktor Matti Liski till ordinarie professor i ekonomi, energi och miljöekonomi på institutionen för ekonomi vid Aalto-universitetets handelshögskola och den 30 september 2011 teknologie doktor Sami Torstila till ordinarie biträdande professor i finansiering på institutionen för finansiering vid Aalto-universitetets handelshögskola.

Rektorns mottagning efter föreläsningarna.

Välkommen!

INBJUDAN_Professorsinstallation.pdf

Föreläsare

Santo Fortunato (född 1971, Italien) disputerade 2000 i teoretisk högenergifysik vid universitetet i Bielefeld i Tyskland. Där utvecklade han en teoretisk struktur för avbildningar av fasövergången vid SU(2)-gaugeteorin för speciella kluster av spinnkoordinater av närmaste granne med samma tecken.

Innan han kom till Aalto-universitetet arbetade dr Fortunato som postdoktor med perkolationsteorin och dess möjliga tillämpning på gaugeteorier och fenomenologi i fråga om tungjonskollisioner. Han har också varit postdoktor på School of Informatics vid Indiana University Bloomington i USA och forskare på Complex Networks Lagrange Laboratory vid Institute for Scientific Interchange (ISI) i Turin i Italien. Sedan 2009 har Fortunato varit forskningsledare på ISI.

Genom beslut av Aalto-universitetets rektor den 18 augusti 2011 utnämndes filosofie doktor Santo Fortunato till ordinarie biträdande professor i beräkningsvetenskap, komplexa system, på institutionen för medicinsk teknik och beräkningsvetenskap vid Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper.

Riku Jäntti (född 1973, Finland) disputerade vid Tekniska högskolan 2001. Innan han

kom till Aalto-universitetet var dr Jäntti anställd som tillförordnad professor i datavetenskap vid Vasa universitet där han hade som uppgift att inrätta ett utbildningsprogram i kommunikationsteknik.

Dr Jänttis forskning omfattar analys och utveckling av RRC-algoritmer och prestationsoptimering av trådlösa kommunikationssystem för allt från trådlösa sensornätverk till radioaccessnätverk och kognitiva radiosystem. Jäntti är Senior Member i IEEE och biträdande redaktör för IEEE Transactions on Vehicular Technology.

Genom beslut av Aalto-universitetets rektor den 18 augusti 2011 utnämndes teknologie doktor Riku Jäntti till ordinarie biträdande professor i kommunikationsteknik på institutionen för kommunikations- och nätverksteknik vid Aalto-universitetets högskola för elektroteknik.

Peter Liljeroth (född 1975, Finland) disputerade 2002 i fysisk kemi och elektrokemi vid Tekniska högskolan. Liljeroth har också varit postdoktor vid universitetet i Utrecht (2003-2006) och på IBM Zurich Research Laboratory (2006–2007). Innan han tillträdde sin nuvarande tjänst vid Aalto-universitetet var han biträdande professor vid universitetet i Utrecht (2007–2010).

Liljeroth har publicerat 53 fackgranskade artiklar av vilka 23 har publicerats i inflytelserika tidskrifter och hans h-index är 22. Han fick forskningsanslag från nederländska NWO (Vidi) 2006, Finlands Akademi 2010 och det prestigefyllda ERC Starting Grant 2011.

Dr Liljeroths forskning baserar sig på användningen av skanningssondmetoder i låg temperatur för att studera fysiska fenomen på atomnivå. Dessa metoder möjliggör strukturell karakterisering och elektronisk hantering av en atom åt gången. Hans grupp fokuserar för närvarande på användningen av atomärt väldefinierade nanostrukturer och molekylsammansättningar av grafen som nya nanoelektroniska komponenter.

Genom beslut av Aalto-universitetets rektor den 3 september 2010 utnämndes teknologie doktor Peter Liljeroth till professor i fysik på institutionen för tillämpad fysik vid Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper.

Jussi Ryynänen (född 1973, Finland) tog sin magisterexamen i teknik 1998 och disputerade i elektroteknik vid Tekniska högskolan 2004. Innan han kom till Aalto-universitetet arbetade han som forskningsingenjör och professor på laboratoriet för utformning av elektroniska kretsar vid Tekniska högskolan.

Dr Ryynänen forskar huvudsakligen om integrerade transceiverkretsar för trådlösa applikationer. Han har skrivit eller varit medförfattare till 90 referee-bedömda artiklar och konferensuppsatser inom området för utformning av analoga och RF-kretsar. Han har sex patent på RF-kretsar och är medlem i IEEE.

Genom beslut av rektor den 18 augusti 2011 utnämndes teknologie doktor Jussi Ryynänen till ordinarie biträdande professor i utformning av mikroelektroniska kretsar på institutionen för mikro- och nanoteknik vid Aalto universitetets högskola för elektroteknik.

Alla delområdena av klimatförändringen får lika mycket utrymme på webbplatsen. På sidorna tas upp inte endast vetenskaplig bakgrundsfakta utan även konkreta metoder att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen. De ledande forskarna och sakkunniga inom klimatsektorn i Finland har producerat innehållet till webbplatsen Klimatguiden.fi och det vidareutvecklas och kompletteras småningom.

Klimatguiden omfattar ca 400 sidor lättfattlig och tillförlitlig information om klimatförändringen. Artiklarna i guiden har granskats av en redaktion bestående av sakkunniga.

Information om det gångna och kommande klimatet även på regional nivå

Klimatguiden presenterar information inte bara om hela Finland utan också lokal och regional information, såsom uppgifter om temperaturer och nederbördsmängder i olika kommuner i vårt nuvarande klimat. Här finns också scenarier för hur klimatförändringen kommer att inverka på förhållandena i Finland under de kommande årtiondena. Därtill har man samlat observationer och modellresultat om klimatförändringens verkningar på förhållandena och miljön på bestämda områden.

På webbplatsen kan användaren snabbt skapa sig en allmän bild av klimatförändringens konsekvenser i olika delar av Finland och hitta konkreta lämpliga åtgärder och lösningar för just honom eller henne att anpassa sig till och motverka klimatförändringen. Användaren kan själv välja det område, den tid och det scenario som intresserar mest.

Skräddarsydda avsnitt för olika målgrupper

I klimatguiden finns det för olika målgrupper skräddarsydda delar, i vilka man beaktar målgruppernas specialbehov och perspektiv. Först öppnas delen för kommuner och kommuninvånare, eftersom kommunerna spelar en viktig roll när man förbereder sig för och anpassar sig till klimatförändringen. Sidorna erbjuder kommunernas beslutsfattare en snabb överblick över klimatförändringens konsekvenser för olika sektorer inom kommunen och över möjligheterna att finna lämpliga åtgärder och lösningar för kommunen i fråga.

Informationen produceras av forskningsinstitut

Webbplatsen Klimatguiden.fi verkställs som samarbete mellan Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral (SYKE) och Centrumet för urbana och regionala studier YTK vid Aalto-universitetet. Det är fråga om ett treårigt EU Life+ -projekt (LIFE07 INF/FIN/000152 CCCRP).

Underhåll och utveckling av Klimatguiden.fi fortsätter som samarbete mellan bl.a. Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, och Sitra. Guidens svensk- och engelskspråkiga versioner öppnas i slutet av året.

Mer information

Simo Haanpää
Centrumet för urbana och regionala studier YTK vid Aalto-universitetet
puh. 050 512 4557
simo.haanpaa@aalto.fi

Ilmasto-opas.fi (på finska, den svenskspråkiga versionen av guiden öppnas i slutet av året)

– Jag ville inte bara undersöka de effekter som ljuset har på piggheten. Mitt intresse låg även i att förklara varför ljuset påverkar oss, det vill säga vad som händer i människans hjärna. Min förundran ledde mig utanför mitt tekniska kunskapsområde för att undersöka neurofysiologiska faktorer. Mina diskussioner med experterna vid Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd samt de som ansvarar för hjärnavbildning vid Aalto-universitetets lågtemperaturlaboratorium var till stor hjälp, berättar Emilia Rautkylä.

Dagtid piggar belysningen upp oss via känslorna

Ljusets uppiggande inverkan, speciellt dagtid, intresserar Rautkylä. Under natten avsöndras sömnhormonet melatonin i människokroppen. När man med hjälp av ljus stoppar produktionen av hormonet, känner man sig piggare. Melatonin kan emellertid inte förklara dagsljusets uppiggande effekter, eftersom inget sömnhormon avsöndras dagtid. I sitt arbete lyckades Rautkylä hitta kopplingar mellan belysning, pigghet och känslokanalen.

– Med ljus kan man påverka det limbiska systemet i hjärnan, vilket bland annat reglerar känslorna. Med olika ljusstimuli kan man orsaka olika typer av positiva eller negativa känsloreaktioner. En människa kan till exempel bli plötsligt glad av solljus eller uppleva rött ljus som hotande.

Våra reaktioner på ljusstimuli är individuella. För att definiera vilken känsloreaktion som orsakas av ljuset som skulle ha en lämplig, uppiggande effekt behövs även psykologiskt kunnande.

Många av ljusets uppiggande effekter är fortfarande okända, så det behövs mer forskning i ämnet. Vilken effekt ljusstimuli har på vakenheten kan mätas med hjälp av till exempel elektroencefalografi (EEG), hjärtats puls, pupillens storlek och rörelse eller försökspersoners subjektiva bedömningar. Med hjärnavbildning undersöker däremot hur olika områden i hjärnan aktiveras som en reaktion på stimuli. Detta gör det lättare att förstå mekanismerna i hjärnan bakom ljus och pigghet.

Kallt ljus kompletterar det naturliga ljuset under hösten

Till avhandlingen hörde ett test där Rautkylä undersökte belysningens inverkan på studerandes vakenhet under föreläsningar. Testet utfördes sammanlagt 20 gånger på morgonen och eftermiddagen både på våren och hösten.

– Dagarna är kortare under hösten och de korta våglängderna i det naturliga ljuset saknas, det vill säga den blå delen av spektrumet. När vi under eftermiddagsföreläsningarna använde en till färgtemperaturen kall vit belysning under den tid människan vanligtvis blir trött kl. 13–16, blev studerandena mindre trötta än vanligt, berättar Rautkylä.

Dynamisk belysning, där ljusets färgtemperatur och styrka regleras enligt tidpunkten på dygnet, används redan i Finland på vissa kontor och i vissa skolor.

Ett av de viktigaste målen för forskningen om vakenhet inom belysningsområdet är att utreda hur man med hjälp av belysningen kan öka orken till exempel på arbetsplatser eller i skolor. Med hjälp av belysningen kan man även ändra människans dygnsrytm, till exempel för att bota jetlag som uppstår när man reser mellan kontinenter eller sömnproblem förorsakade av skiftesarbete. Ljuset fungerar som en synkronisator som synkroniserar människans inre klocka.

– Ljuset har även andra funktioner än att hjälpa oss att se. Det kan vara till hjälp vid till exempel trötthet eller problem att vakna. Det är emellertid skäl att komma ihåg att användningen av ljuset för att ändra den naturliga dygnsrytmen har sina risker, sammanfattar Rautkylä.

Text: Anni Aarinen

Executive in Residence-programmet har funnits vid Aalto-universitetets handelshögskola sedan 2008. Allra först bjöd man in ekonomie doktor Erkki Hämäläinen som under 25 år av sin karriär har varit verkställande direktör i olika företag, däribland Valtameri Oy och VR Ab. Styrelsearbete har han också många års erfarenhet av liksom samarbete med ryska företag.

Hämäläinens uppgift har varit att starta Executive in Residence-verksamheten, troligtvis som den första i hela Finland. Under perioden som löper ut i oktober har han hunnit delta i många samarbeten.

– Först inledde vi ett omfattande samarbete med de ryska universiteten. Just nu pågår ett samarbete med S:t Petersburgs universitet som inkluderar professors-, forskar- och studentutbyte. Handelshögskolans enheter Småföretagscentrum och CEMAT öppnade en ny filial i Finlandshuset i S:t Petersburg, jag har hållit föreläsningar för grundexamens- och fortbildningsstuderande i S:t Petersburg och Helsingfors, jag har fungerat som pro gradu-handledare, mentor, utbildare för kuvösföretag och logistikexpert samt utrett Handelshögskolans forskningsverksamhet och gett förslag på hur den kan utvecklas, exemplifierar Hämäläinen.

– Jag har upplevt arbetet som meningsfullt och fruktbart. Jag tycker att Aalto-universitetet borde fortsätta med den här verksamhetsmodellen och utveckla den inom alla områden, säger Hämäläinen.

Murarna på väg att rivas

ED Rita Järventie-Thesleff och AFD Armi Temmes som gick med i handelhögskolans Executive in Residencde-program 2010 fortsätter sina åtaganden.

Rita Järventie-Thesleff har arbetat i ledande positioner inom försäljning och marknadsföring i skogsindustrin i ett par decennier.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift i rollen som Executive in Residence att riva murarna mellan affärslivet och den akademiska världen. Företag är komplexa sammanslutningar där många faktorer påverkar strategin och hur den förverkligas, förändringar i företaget och även dess framgång – och forskningen borde kunna interagera med denna verklighet. Jag tror att det nära samarbetet mellan affärslivet och Aalto-universitetet kan leda till riktiga aha-upplevelser för både företagen och vetenskapen, säger Järventie-Thesleff.

Armi Temmes har under lång tid varit ansvarig för frågor om miljö- och samhällsansvar på M-real. Hennes uppgifter vid Handelshögskolan har anknytning till forskning och undervisning i ansvarsfrågor.

– Ansvar ses allt mer som en faktor med stor inverkan på affärsverksamheten, och man reflekterar över verksamhetens primära syfte och roll i samhället. Jag vill att alla studerande vid Handelshögskolan ska förstå vilken betydelse ansvarsfrågor har för ett företag och att de lär sig att agera i vår föränderliga värld, förtydligar Temmes sin uppgift.

Text: Tiina Jakobsson

Läs även om
Konstindustriella högskolans Artist in Residence-verksamhet (nyheten på engelska)

På Aalto-universitetets styrelsemöte den 7 oktober 2011 utsågs professor, ED Ingmar Björkman (f. 1959) till dekan för Aalto-universitetets handelshögskola för en femårsperiod med början den 1 januari 2012.

Björkman tar över efter Jyrki Wallenius, som i början av 2011 utsågs till dekan för ett år.

Professor Ingmar Björkman disputerade vid Svenska handelshögskolan (Hanken) 1989 och studerade till sin forskarexamen delvis vid universitetet i Stanford i USA.

För närvarande är han prefekt för institutionen för företagsledning och organisation samt professor i samma ämne. Björkman har varit gästprofessor vid universitetet i Hong Kong, ESSEC och INSEAD.

Han har fått utmärkelsen årets lärare vid såväl Hanken, INSEAD som universitetet i Fundani.

De viktigaste av Björkmans forskningsområden är internationell HR, skapande och överföring av information i multinationella bolag och integration vid internationella företagsförvärv..

– Under Jyrki Wallenius tid som dekan har Handelshögskolan tagit flera betydelsefulla steg närmare världstoppen. Nyligen kom Aalto-universitetet första Tenure Track-rekryteringar till Handelshögskolan, och under det gångna året har man bland annat förberett förnyelsen av studentantagningen och examina samt den framtida inriktningen mot en graduate school. Jag vill tacka Jyrki Wallenius för sitt utmärkta arbete som Handelshögskolans dekan, säger Alto-universitetets rektor Tuula Teeri.

– Ingmar Björkman är en uppskattad professor både i Finland och internationellt. Jag ser ivrig fram emot vårt samarbete och önskar honom varmt välkommen till Aalto-universitetet, fortsätter hon.

Dekanens uppgift vid Aalto-universitetet är att leda högskolans verksamhet inom ramarna för universitetets strategiska riktlinjer och att som medlem i ledningsgruppen delta i den långsiktiga utvecklingen av Aalto-universitetet. Dekanen ansvarar för den övergripande utvecklingen högskolans verksamhet och dess internationella konkurrenskraft, resursfördelningen vid högskolan inom ramarna för universitetets verksamhetsplan och budget samt rekryteringen av forsknings- och undervisningspersonal i enlighet med Aalto-universitetets riktlinjer för karriärsystem.

Mer information

Rektor Tuula Teeri (ledningens assistent Harriet Jehkonen)
tfn. 050 512 4194
president@aalto.fi

I de traditionella batterierna där man använder koboltoxider som material i den positiva elektroden kan reaktionerna vara mycket exotermiska, alltså avge värme. Om det är något fel på batteriet kan elektrolyten som en följd av detta förångas. Detta leder till att batteriet exploderar. Därför finns det ett säkerhetssystem, battery managment system, som hindrar att batteriet blir överladdat eller överurladdat.

Det finns känslig elektroteknik i batterierna, vilket innebär att olika delar kan gå sönder fast det finns ett säkerhetssystem. Följderna är stora framförallt om delar i ett bilbatteri går sönder, eftersom det handlar om en större energimängd. Om batteriet i en mobiltelefon eller bärbar dator går sönder är följderna mindre allvarliga. Därför måste man fundera både på vilka material som kunde vara säkrare och vilka som kunde vara mera hållbara.

En annan fördel med litiumjonbatterierna är att de väger mindre än blybatterier. Litium är ett av de lättaste grundämnena och genom att använda litium får man batterier som tar lite plats och väger lite.

Litiumjonbatterier fungerar inte vid låga temperaturer. Forskarna försöker därför också komma på hur man kunde öka arbetstemperaturintervallen för denna typ av batterier. Det skulle vara bra om bilbatterierna fungerar även under kalla förhållanden. Batteriet är en dyr komponent, så det borde hålla länge. Batteriet måste hålla för så många laddnings-urladdningscykler som möjligt utan märkbart förändras.

Funktionen förbättras genom att metallblandningar dopas

Man har konstaterat att litiumjärnfosfat har egenskaper som gör det mera säkert än traditionella elektrodmaterial. Det har dock visat sig att de elektrokemiska reaktionerna är långsammare när man använder litiumjärnfosfat. Forskarna har grubblat på om det är överföringen av elektronen eller litiumjonens rörelser i materialet som är den begränsande faktorn. Man försöker lösa dessa problem genom att bearbeta materialets egenskaper.

Därför har forskarna tillverkat en materialserie, där de systematiskt har ändrat litiumjärnfosfatblandningens sammansättning genom att på järnets plats blanda in små mängder andra grundämnen och undersökt dess prestanda under kalla förhållanden. Det är detta som forskarna kallar för dopning.

Man har som följande tänkt testa förutom mangandopning även en nickelkoboltmangan -serie genom att variera andelen av de olika delarna. Syftet är att undersöka kemin bakom förändringarna i prestandan. Med andra ord beror förändringarna i funktionen på bindningsenergi eller bindningslängd.

Forskningsprojektet startades på företagsvärldens begäran

Stargnistan till projektet kom för tre år sedan från företagsvärlden. Företagen hoppades att de kunde få hjälp med framställning av material till litiumjonbatterier och med trycktekniken för elektroder.

Forskargruppen för oorganisk kemi som leds av akademiprofessor Maarit Karppinen koncentrerar sig på forskning i och framställning av material som behövs i batterierna och forskargruppen i fysikalisk kemi som leds av docent Tanja Kallio forskar i och utvecklar batteriernas elektrokemiska egenskaper.

Forskargrupperna har varit verksamma i två år och arbetar för att in på det internationella försprånget inom branschen. Man har skaffat den utrustning som behövs för att bedriva forskningen till universitetet. Man har i forskningen utnyttjat forskningsledarnas internationella förhållanden. Innan Karppinen blev professor vid TKK arbetade hon i Japan och har därför goda kontakter med kinesiska och japanska experter samt med amerikanska materialforskare, som tagit emot finländska forskarstuderande.

Kallio har i form av samarbete kontakter med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Samarbetet har lett till nytt kunnande inom forskningen.

Forskningsprojekten kommer att pågå ännu nästa år. Det är planerat att söka finansiering från Europeiska unionen och Tekes för eventuell fortsatt forskning.

Mer information:

Akademiprofessor Maarit Karppinen, maarit.karppinen@aalto.fi

Docent Tanja Kallio, tanja.kallio@aalto.fi

– Aalto har en profil, kultur och ambition som liknar KTH:s. Genom ett närmare samarbete kan vi båda vinna i attraktivitet för större framtida forskningssatsningar och för studenter, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.

Han påpekar att de två universiteten inom vissa områden har en gemensam styrka som få lärosäten kan mäta sig med.

Genom ett pågående utbytesprogram mellan KTH och Aalto-universitetet kan forskare från de båda institutionerna besöka varandra och få gratis boende. Syftet är att fördjupa utbytet mellan de båda nordiska universiteten.

– Jag hoppas att utbytet och antalet kontakter mellan studenter, lärare, forskare kan öka väsentligt och att detta i sin tur kan medföra nysatsningar som annars kanske inte hade kommit till stånd, säger Peter Gudmundson.

Tuula Teeri, rektor för Aalto-universitetet, framhåller att investeringen som satsats på partnerskapet mellan lärosätena har gjorts för att säkerställa de båda nordiska universitetens fäste globalt.

– Samarbetet mellan forskare vid våra universitet är redan starkt utvecklat, tack vare våra tidigare samarbetsprojekt inom gemensamma expertisområden. Nu kan universiteten bland annat stödja varandra i att få forskningsanslag i dagens tuffa konkurrenssituation på EU-nivå, säger Tuula Teeri.

Text: Johanna Juselius och Katarina Ahlfort

Se också nyheten 

Aalto-universitetet och KTH stöder samarbete mellan sina forskare

Läs mera på webplatsen Noppa (noppa.aalto.fi)

Into, som publicerades förra våren, är en portal som innehåller information om studierna och universitetets tjänster samt information om universitetet. På sidorna finns också information om nyheter och aktuella händelser som berör kandidat- och magisterstuderande samt forskarstuderande.

Under sommaren har sidorna i Into kompletterats och nu ersätter Into de studierelaterade sidor som tidigare fanns för högskolor och institutioner.

Läs mera på Into (into.aalto.fi)

Obs! På måndag kväll 12.9.2011 är Into ur bruk på grund av uppdateringar i datasystemet. Den uppskattade tiden för avbrottet är mellan kl. 17-21.

Många finländska och internationella forskare utförde grupparbeten tillsammans. Man grunnade över till exempel hur man skapar en hållbar stadsmiljö, bättre tar tillvara solenergi och biogas samt vad som utgör ett hållbart campus.

Miljöchef Eddi Omrcen från Göteborgs universitet och Tomas Refslund Poulsen, projektledare för Green Campus vid Köpenhamns universitet, delade med sig av sina erfarenheter.

”People make the difference”

– Vid vårt universitet som har 37 000 studenter och 5 400 anställda utgår satsningen på hållbar utveckling från tre principer: hopp, relevans och samhörighet, berättar Eddi Omrcen, miljöchef vid Göteborgs universitet.

– Man måste tillägna sig de gröna värderingarna, och arbetat med att göra människor delaktiga har pågått i närmare tjugo år.

– Varje fakultet har en egen kontaktperson för miljöärenden. Kontaktpersonerna är de som bäst känner till verksamhetsmodellen vid den egna fakulteten och de kan därför anpassa handlingsplanen för hållbar utveckling till den egna verksamheten. Dessutom har vi utsett cirka 100 miljösamordnare från olika enheter på universitetet. Deras uppgift är att ta hand om miljöärenden i universitetets vardag.

I Göteborg utgår arbetet från miljöförordningar och –standarder

Redovisningen för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet sker i enlighet med ISO 14001 och följer EMAS-standarden (the Eco-Management and Audit Scheme). Det är ett frivilligt miljösystem ämnat för den privata sektorn och organisationer inom den offentliga förvaltningen.

Omrcen konstaterar att bokstavskombinationerna kan låta byråkratiska men tillägger att ISO och EMAS är en god plattform för en systematisk verksamhet; det blir lättare att övervaka att lagen efterföljs och ledningen och personalen blir delaktiga i de gemensamma målsättningarna.

– Forskare arbetar ju inte heller utan metoder, påpekar Omrcen som jämförelse.

Vid universitetet görs en extern miljörevision två gånger om året. Den är ett verktyg för att kontrollera att utvecklingen går i rätt riktning och för att se om de uppställda målen har nåtts.

– Kom ihåg att ge erkänsla till dem som har gjort ett bra jobb. Det är viktigt. Vi utser också varje månad en arbetstagare till månadens miljöprofil för insatserna i arbetet med hållbar utveckling, berättar Omrcen.

Köpenhamns universitet satsar på energibesparing

Också vid Köpenhamns universitet har man redan i flera års tid satsat på en grön framtid.

– Den största förändringen kom när Lykke Friis som var mycket intresserad av miljö- och energifrågor blev vald till rektor 2006, berättar Tomas Refslund Poulsen som är projektchef för miljöprogrammet Green campus. Det började ske förändringar och man började betona hållbar utveckling i strategin.

Sedan dess har universitetet koncentrerat sig på konkreta handlingar, dvs. att fram till 2013 minska energiförbrukningen med 20 procent per årsverke jämfört med förbrukningsnivån år 2006.

– Som tumregel kan nämnas att det lönar sig att koncentrera sig på de delområden där förbrukningen kan minskas avsevärt, till exempel i de tekniska lösningarna. Det lönar sig också att satsa på ambitiösa projekt i den nära framtiden, fortsätter Refslund.

Man ser resultaten av sådana projekt snabbare än om man bara skapar visioner fram till 2030 på papper.

Det finns utmaningar i framtiden också. Refslund nämner till exempel förhoppningen om ett campus som är öppet 24/7, ökad studentmedverkan och ett bibehållet intresse för hållbar utveckling hos ledningen.

Den nordiska klimatfestivalen som ordnades av Aalto-universitetet stöddes av Finlands utrikesministerium, Miljöministeriet, Undervisnings- och kulturministeriet, Esbo stad, Helsingfors stad, Nordiska Investeringsbanken och Nordiska ministerrådet.

Studerande vid Helsingfors bildkonstgymnasium fotograferade och gjorde intervjuer under klimatmässan och videocollaget kan ses på både evenemangets och den nordiska klimatdagens webbsidor under september månad. Också öppnings- och avslutningsseminariernas engelskspråkiga webcast-inspelningar kommer att publiceras med svensk text på www.climatefestival2011.fi. De slutgiltiga resultaten från festivalen offentliggörs på den nordiska klimatdagen den 11 november 2011.

Text: Annika Artimo

Se även

NordicClimateFestival 2011 (climatefestival2011.fi)

Handlingsplan för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet (gu.se)

Köpenhamns universitet, Green campus (climate.ku.dk)

Hållbar utveckling vid Aalto-universitetet http://www.aalto.fi/fi/about/sustainability/

Tävlingen är öppen för alla - studerande, personal, alumner, samarbetspartner och allmänheten. Tävlingen pågår mellan 5.9. och 20.9.2011. Du kan lämna in hur många förslag som helst.

En iPad samt bokpriser utlottas bland de inkomna förslagen. Vinnarna meddelas i samband med offentliggörandet av namnet.

Var med och påverka!

Tävlingsregelerna och e-blanketten (aalto.fi)

Festligheterna direktsändes som webbsändning på alla campus i huvudstadsregionen samt vid universitetets enheter i Lahtis, S:t Michel, Björneborg och Vasa.

Evenemanget inleddes med ett inskriptionstal i form av en dialog mellan rektor Tuula Teeri och ordförande för Aalto-universitetets studentkår Saara Hyrkkö. Statsmaktens hälsning framfördes av Anita Lehikoinen, direktör för högskole- och forskningsenheten vid undervisnings- och kulturministeriet. Öppningsanförandet hölls av Aalto-universitetets första Tenure Track-professor Matti Liski. Programmet omfattade också visuella och musikaliska framträdanden av Aalto-universitetets studerande.

Investering i utbildning är ett nationellt intresse

Rektor Tuula Teeri betonade universitetens, utbildningens och vetenskapens samhälleliga betydelse. Hon var trots allt bekymrad över försämringen av universitetens verksamhetsförutsättningar. Hon tror att följderna kan bli långtgående, eftersom universiteten använder sina resurser till att utveckla kompetensen på lång sikt genom att rekrytera professorer och investera i infrastruktur.

– Därför måste finansieringen av universiteten vara långsiktig och förutsebar, bekräftade Tuula Teeri sin uppfattning.

Rektorn konstaterade att den nya universitetslagen öppnar dörren för möjligheten att diskutera en arbetsfördelning med de övriga universiteten i Finland.

− Utgångspunkten är att identifiera den disciplinvisa kvaliteten och erbjuda högklassig forskning och undervisning som bygger på universitetens egna styrkor. Aalto-universitetet har förbundit sig att fortsätta samarbetet och diskussionen om en öppen arbetsfördelning och varje universitets kärnkompetens med alla landets universitet, sade Tuula Teeri i sitt anförande.

Rektor Tuula Teeri tog också upp frågan om betydelsen av tolerans och immigration, som är ett ständigt samtalsämne i det finländska samhället. 

– Universiteten har under hela sin tusenåriga historia har varit föregångare när det gäller internationalism, kulturell mångfald och tolerans. Det viktiga är inte varifrån du kommer utan vad du är beredd att lära dig och vilka resultat du uppnår i ditt arbete, konstaterar hon.

Tuula Teeri beskrev Aalto-universitetets första hela läsår som arbetsfyllt. Hon betonade att det i utvecklingens och förnyelsens virvlar är viktigt att se till att personalen kan koncentrera sig på sina egna kärnuppgifter: forskningen och undervisningen. Rektorn framförde också ett varmt tack till hela personalen för deras insats till förmån för universitetet.

– Ni har mitt under en stor förändring lyckats i era akademiska kärnuppgifter inom vetenskap, konst, undervisning och samhällskontakter, sade hon. Rektorn välkomnade också alla nya professorer.

Ordförande för Aalto-universitetets studentkår Saara Hyrkkö betonade Aalto-universitetets mångsidighet och konstaterade att nyckeln till framgång och eminens ligger i universitetets förmåga att inspirera.

– Genom historien har de studerande inspirerats till att kräva många stora omvälvningar. Dehar visat mod när det gäller att se framåt och bygga en värld för sig själva, men framför allt för kommande generationer, konstaterade Hyrkkö och nämnde som exempel grundandet av Studenternas hälsovårdsstiftelse och Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse, som numera upplevs som rena självklarheter.

Saara Hyrkkö uttryckte också sin oro över bristen på tolerans i vårt samhälle.

 – Vid Aalto-universitetet har vi gett internationalismen den ställning som den förtjänar, men var ska vi hitta de insatser med vilka vi får vårt land att öppna sin famn för våra nya utländska vänner? undrade Saara Hyrkkö.

– Jag hoppas att Aalto-universitetet och det finländska samhället raskt tar sig upp i täten då det gäller att bygga en tolerant och vänskaplig värld, uttryckte Hyrkkö sin vision.

Universitetsreform tar tid

I statsmaktens hälsning konstaterade Anita Lehikoinen att det här bara är början på den stora förändringen för Aalto-universitetet.

– Det står klart att det tar tid för ett omstrukturerat universitet att nå det internationella toppskiktet inom flera områden. Det krävs tålamod och det krävs visioner, konstaterade hon i sitt hälsningstal.

Enligt Anita Lehikoinen kan Aalto-universitetet satsa på internationalisering och den infrastruktur som forskningen behöver, trots de knappa tiderna. Hon konstaterade också att ministeriet förstår att universitetet har en avgörande betydelse för Finlands framtida välfärd.

Knapp ekonomi kan vara en ny början

I sitt anförande talade professor Matti Liski över ämnet Knapphetens ekonomi, perspektiv på användningen av energi och miljö. Han inledde med att betrakta ämnet ur ett historiskt perspektiv och beskrev dagsläget med uppfattningar om alternativa energikällor och knappa naturresurser.

Mer information:
Tapio Hedman
Aalto-universitetets kommunikationsdirektör
tfn 040 516 2396, tapio.hedman@aalto.fi

Videoupptagning av inskription

Stämningar från inskriptionen och Aalto Partyn (youtube.com)

Inskriptionstal och andra anföranden:

Dialog mellan Tuula Teeri och Saara Hyrkkö

Statsmaktens hälsning av direktör Anita Lehikoinen

Tapio Lokki har varit delaktig i flera uppfinningsanmälningar och även haft en betydelsefull roll för framför allt kapitalanskaffningen i ett forskningsinriktat företag. Blaast grundades i slutet av 2010 och är ett molnbaserat programvaruföretag som erbjuder ägare till billigare telefonmodeller världen över tillgång till motsvarande applikationer som ägare till smarttelefoner.

Blaast, som för närvarande har ungefär 40 anställda, har välbärgade investerare och en internationell kundkrets. Blast har även fått ansenlig finansiering från Tekes. 

Fröet till företaget såddes när Innovation Services på det nuvarande ACE (Aalto Center for Entrepreneurship) hösten 2008 började arbeta med nya användargränssnitt med forskargruppen på Institutionen för medieteknik. Forskningen leddes av akademiforskare Tapio Lokki. Betydelsefulla insatser i kommersialiseringsprocessen gjordes av Joonas Hjelt, alumn från Aalto-universitetets handelshögskola, Raine Kajastila, alumn från och forskare på Högskolan för teknikvetenskaper, och alumnerna Vesa Kemppainen och Tuomas Ranta.

Priset Årets Aalto-initiativ delas ut av Aalto-universitetet till en studerande, akademisk person eller annan aktör från universitetet. Priset tilldelas en verksamhet som har stött Aalto-universitetets värden, stärkt viljan att samarbeta och uppfyllt universitetets strategiska mål. Vem som helst inom universitetets organisation kan föreslå nominerade. Priset tilldelas av rektorn och delas nu ut för andra gången. 

Förra årets pris gick till studerande Mikko Ikola som var initiativtagare och ledare för kampanjen Aalto on Tracks. Priset hette då Årets studerandeinitiativ (Vuoden opiskelijateko).

Mer information:
Hannu Seristö, Aalto-universitetets
prorektor, nätverk och inflytande
hannu.seristo@aalto.fi
tfn 050 383 2478