Aalto-universitetet hedrar med sitt namn mångformighet och annorlunda skapande
Sammanslutningen av Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan har döpts till Aalto-universitetet. Namnet symboliserar förändring och är en hedersbevisning till Alvar Aalto, en djärv, gränssprängande renässansmänniska, som utmärkte sig på såväl teknikens, ekonomins som konstens fält. Alvar Aalto var alumn från Tekniska högskolan och skapare av Otnäs stadsplan och TH:s huvudbyggnad.
Namnet Aalto avspeglar på ett utmärkt sätt idén, andan, värderingar och strävan hos det nya universitetet.
Namnets finskspråkiga version är Aalto-yliopisto och på engelska kallas universitetet Aalto University.
Alvar Aalto, en kosmopolitisk renässansmänniska
Alvar Aaltos arbete präglades av ett fördomsfritt, skapande, forskningsmässigt grepp. Han satte sig omsorgsfullt in i problem, undvek att nöja sig med det sedvanliga och fann nya lösningar till problemen – genom att göra på ett annorlunda sätt. Aalto-universitetet strävar efter att spränga gränser mellan vetenskapsområden och konstarter. De senaste kreativitets- och innovationsteorierna stöder tanken om att växelverkan mellan olika slags människor stärker uppkomsten av idéer. Visdom och kraft föds ur motsättningar.
Aaltos omfattande livsverk täcker det nya universitetets verksamhetsområden. Han satte sig in i teknikens hemligheter, och deltog intensivt i utvecklingen av den industriella produktionen och företagsverksamheten. Hans arbete inkluderade bildkonst, formgivning, möbler, småhus, bostadsområden, stora offentliga byggnader och stadsplaner. Som en mycket lärd humanist lade Aalto i sitt arbete vikt vid hållbara lösningar och människonärhet.
Aaltos arv representerar en absolut internationell spets – ett mål, som också den nya vågens universitet tveklöst strävar efter med forskningens, utbildningens, vetenskapens, teknikens, ekonomins och konstens medel. Aalto skapade sig ett exceptionellt omfattande internationellt nätverk och var bland annat verksam som professor vid MIT i USA. Samma suveräna internationalitet är också det nya universitetets mål.
Idéer för människors behov genom samarbete
Också Aaltos kända empati- och samarbetsförmåga kan anknytas till samarbetsprojektet mellan högskolorna. Han hade förmågan att arbeta jämlikt med alla ”från bergsråd till arbetare”. Alvar Aaltos viktiga, jämställda kompanjoner var Elissa och Aino Aalto, som båda bidrog med väsentliga insatser till Aaltos produktion.
Aalto skriver om arkitektur och kreativitet i sin artikel ”Taimen ja tunturipuro” (”Öring och fjällbäck”). Enligt honom är arkitekturen och dess detaljer som laxar eller öringar. De föds inte fullvuxna, utan ”där floderna blir smalare och övergår till bäckar i de klara små vattnen mellan fjällen under de första vattendropparna från jöklar, lika långt borta från sitt normala liv som människans känsloliv och instinkter är från vårt vardagliga arbete." "Precis som öringens utveckling kräver tid, så behövs också tid för allt det, som utvecklas och utkristalliseras i vår tankevärld," skriver Aalto. Aalto-universitetet vill erbjuda plats och tid för kreativitet. Universitetet utexaminerar människor som behåller sin fördomsfria nyfikenhet livet ut.
Alvar Aaltos CV
- 1898 föddes den 3 februari i Kuortane
- 1916 Student från Jyväskylä Lyceum
- 1921 Arkitekt från Finlands Tekniska högskola
- 1923–27 Egen arkitektbyrå i Jyväskylä
- 1924 Äktenskap med arkitekt Aino Marsio (1894-1949)
- 1927–33 Arkitektbyrå i Åbo
- 1933– Arkitektbyrå i Helsingfors
- 1943–58 Ordförande för Finlands Arkitektförbund
- 1946–48 Professor vid Massachusetts Institute of Technology (Cambridge, USA)
- 1952 Äktenskap med arkitekt Elissa Mäkiniemi
- 1955– Medlem i Finlands Akademi
- 1963–68 Prefekt för Finlands Akademi
- 1976 dog i Helsingfors den 11 maj
(Källa: Alvar Aalto-stiftelsen)
